.. det är den som du inte ser komma.
Jag är kvinna, därmed är jag fostrad till Duktig Flicka!
Som så många, många andra, är jag fantastiskt på att orka, orka, orka och ta nya tag! Ställa upp, hjälpa till, trösta, lyssna, arbeta lite extra, bestiga berg och uträtta underverk. Det är bara att säga till .. jag är så gott som outslitlig i min duktighet.
Idog som Maud Olofssons bäver, livsfarlig som en björnhona med unge och arbetsam som en hel myrstack .. de motgångar finns inte som jag inte tror mig kunna klara av.
.. men så kommer den där försåtliga lilla förtretligheten som jag inte är beredd på och fäller hela upplägget!
Under en mycket jobbig tid i mitt liv när Dottern var ett litet barn och vi hade mindre pengar än vi behövde, arbetade mycket och ofta sent både Maken och jag .. så lovade jag mig själv ett Belöningsbad. Ett avslappnande, underbart bad med oljor, skum, inpackningar och hela biddevitten när jag väl lyckats ta mig hem på fredagskvällen.
Kvällen var perfekt!
Maken hade fixat middagen, barnet var ett förnöjt och lyckligt barn och jag var fullständigt utmattad!
Jag satte på badvattnet, hällde i något väldoftande, hämtade rena kläder och klädde av mig. Musklerna skrek efter avkoppling ..
.. och så var vattnet KALLT!!!
Varmvattenberedaren hade packat ihop!
Jag bröt fullkomligt samman, hulkade och grät hysteriskt .. jag ORKADE inte meeeer!!
Maken kokade vatten på spisen(!), kramade och talade tröstande till mig och vårt uppskrämda barn växelvis. Han kokade ännu mer vatten medan jag snyftade och grät ... "det kommer aldrig att gåååå .. det är inte meeeeningen att JAG ska ha NÅGONTING här livet!!"
Till slut fick jag mitt ljumna bad, tog mig samman och började orka igen.
Men det är alltid de små sakerna som du inte förväntar dig som gör att du faller. En fläck på ett plagg som du tänkt ha .. just NU. En snipig kommentar när du ansträngt dig lite extra. En ovänlig expedit när du brottas med barn, pengar och varuvagn ... eller något som du önskat som inte blev av.
I dag blev det en Rackarkott som slingrade sig ur halsbandet och lyckligt .. HEEEEJ!! .. kastade sig över världsmästarhundmänniskans förvånade hund .. (som vi möter högst en gång i månaden) .. som fällde hela dagen. Det hände ingenting, det tog bara bråkdelen av en sekund innan Olyckan var kopplad igen ..
.. men den snipiga kommentaren, "ni MÅSTE göra något ÅT den där hunden!!" , sänkte både mig och hela dagen!
Och så var det helt och hållet vårt fel, så jag var tvungen att bita ihop och be om ursäkt ..
Igenkänningsfaktorn är stor!
SvaraRadera♡
SvaraRaderaPS Sätt på dig ett par fina skor :)
SvaraRaderaTankar vid midnatt .. vi duktiga flickor har en hel del gemensamt, inte sant?
SvaraRaderaHmm .. du vet vad en ledsen flicka behöver .. ;-D
Vänta skall jag se om jag har en rolig väska att skicka dig eller en snömosbok. Jag vet precis hur det känns och vad som behövs - något fullständigt onödigt nödvändigt är på väg.
SvaraRaderaPöss!å´upp med hakorna!
SvaraRaderaSjälv går jag sedan 3 veckor tillbaka omkring med ett rosa gummiband på armen i ett fånigt försök att "skärpa" mig! Det går bra en dag eller två, sen faller jag ner...åsså måste jag byta arm. De 21 gnällfria dagarna som är första delmålet verkar något avlägsna just nu..
Men till midsommar borde det vara klart!
http://www.lewalara.com/text2_20.html
Å vad jag känner igen det. Precis som flera andra har sagt. Tyvärr lät jag mitt gå så långt att det satte sig i kroppen för evig tid. Låt aldrig det hända!
SvaraRaderaOm jag visste vart du fanns så skulle jag kunna skicka något uppmuntrande från min digra produktion. Nu skickar jag istället en massa kramar och säger att du får faktiskt bryta ihop en timme eller två. Sedan räcker det för den här gången....:-)
PS. Choklad eller vin brukar hjälpa.....:-)
Men fy vad jobbigt vännen!
SvaraRaderaJag vet precis hur det känns!!!
Jag tycker precis som Granny att du behöver få unna dig något totalt nödvändigt onödigt!
Det brukar hjälpa.
*Stora sympatikramar*/Libra
Usch, det var nog tur att inte jag var med när du fick den magsura kommentaren! Jag blir bara så SINT när såna där självutnämnda besserwissrar kommer med nedsättande kommentarer om sådant de faktiskt inte vet ett enda dugg om!
SvaraRaderaMaja .. du har min fulla beundran för att du över huvudtaget försöker!!! Jag får ångest bara av att följa länken.
SvaraRaderaCicki och Libra .. sympati i massor är hur välgörande som helst!! :-) Tack!!
Kusinen .. jag tycker att det var otur att du inte var med. Du är bättre på att bli redigt förbannad än jag!! ;-)
:-))
SvaraRaderaJa, det där känner man igen sig i en massa. Hoppas det känns bättre idag.
SvaraRaderaDet som är bra är samtidigt att jag inser att jag skulle kunna vara den där snipiga personen. Jag skulle kunna reta mig på personer som inte håller rätt på hunden. Jag är inte själv rädd för hundar men vet många som är - och vill inte att barn ska skrämmas. Men att läsa det du skriver gör det lättare att faktiskt se andra sidan. Varför reta sig på folk som jag inte känner - vad blir bättre av det? Är det inte bättre att utbyta ett leende i samförstånd istället för att racka ner på någon som redan ser skyldig ut?