Dagar kvar till riksdagsvalet 2018

lördag 31 december 2011

Äntligen ..

.. så är det snart slut, detta förskräckliga år!


För år 2011 hade jag faktiskt kunnat vara utan .. jag kan nästan inte komma ihåg något år som varit värre än det här. Och ska sanningen fram så hade jag nog inte överlevt utan Håkan Juholt och hans tappra s-bloggare. De har stått för välbehövlig och roande distraktion när känslan av att stå till anklarna i cement hotade att förvandlas till ångest och depression.

Så, av ren tacksamhet .. skapar jag ett collage av klipp och klister från de senaste al(s)tren, en ”konstnärlig installation” som är så osammanhängande och svårtolkad att den förmodligen skulle berättiga mig till livslång konstnärslön eller trevligt stipendium om jag bara hade haft rätt utbildning och rätt kontakter.

För den som känner sig kränkt eller missförstådd så skyndar jag mig att lägga en länk till S-BLOGGAR, så att alla kan läsa orginalinläggen och konstatera att jag förmodligen MISSFÖRSTÅTT alltihop på grund av den lömska borgerliga mediakonspirationen som påverkat mig i avsedd negativ riktning.

Och visst kan jag förstå irritationen över media .. den bild Ulrika By ger av Anders Borg i DN är ju helt olik den Cecilia Hagen förmedlade i Expressen när hon intervjuade Håkan Juholt? Orättvist är ju bara förnamnet!!

Rubrikerna har jag inte pillat med .. och det som finns är ordagrant, men sammanhanget har jag tagit mig vissa friheter med. Men VÄLDIGT försiktigt .. alla särskrivningar, stavfel och andra knepigheter finns kvar .. den blå texten är MIN, alla övriga färgvarianter tillhör dem som jag ”stulit” text av, kursiv stil markerar kommentarer.

Den käre ledaren vidgar inkomstklyftorna .. är skrivet av en man som retade upp sig på Ulrika Bys ”hyllningsporträtt” i DN, där hon njöt av finansministerns muskulösa kropp .. och vem skulle inte ha gjort det om man hade fått chansen? .. men inte med ett ord berörde den fasansfulla uppgiften att 90% av svenskarna fått bättre ekonomi, men att klyftan mellan den rikaste och fattigaste 10-delen har blivit större!!

Men han (Anders Borg) räknar förstås med att slippa någon närgången granskning av ojämlikhetspolitiken.  Lena Mellin, KG Bergström m fl mediamurvlar och deras bloggande eftersägare Morian, Laakso m fl är ju fullt upptagna med att gjuta galla över Håkan Juholt.

Och medan skribenten själv är ivrigt sysselsatt med sin paradgren .. att gjuta galla över ”falska sossar” .. så delas hans frustration över medias enögda och fientliga hållning av partikamraterna i kommentarsfältet ..

Jag har många gånger framhållit Lena Mellins S-fientliga utspel, där hon utnyttjat nyhetsplats för att ösa sitt förakt över ledande socialdemokrater. Ofta har dessa nedsättande omdömen påpassligt åtföljts av löpsedlar med krigsrubriker. SVT:s politiska reportrar avslöjar med sitt minspel var deras sympatier ligger. Och inte är det hos Socialdemokraterna. Mats Knutsson påminner om katten Måns då han med sitt listiga flin kommenterar socialdemokraternas "tillkortakommanden". Och ingen kan som Margit Silberstein se lyckligare ut, då hon framhåller vårt partis utsatthet. Det verkar som om det krävs något extra för att tränga igenom mediabruset.

Ack, denna sammansvärjning inom den svenska mediavärlden! Denna komplott som syftar till att skada den store Ledaren som är ett så starkt HOT mot den borgerliga utsugarregeringen .. jag vet inte hur många varianter den har framställts i, men jag har haft lika stor glädje av dem allihop!

Vi Socialdemokrater skall aldrig sätta oss i samma stol som dessa konservativa och nyliberala expertkommentatorer har gjort under sex år.

Låt de bara hålla på. Till sist tröttnar de själva. De vill till sist utradera sig själva helt och hållet.

Men inte ska vi Socialdemokrater falla undan. Inte en enda millimeter.

Den kämpande Socialdemokraten kommer alltid att segra.

Men ..

2012 kan S vända trenden - men såna som Morian (”falsk sosse”!) måste bort! .. det är dags med nya radikala socialistiska idéer som en starka offentlig sektor, flera statliga företag, föreningsdrivna företag och kooperativ. Mer makt åt folket och bort med vinstdrivandeföretag som smiter undan skatter i skatteparadis. Orsaken till inlägget verkar vara en differens mellan olika priser på olika Bilprovningar .. privata och statliga?

Jag har inget förtroende för sånna som sandlådesossar som Jonas Morian och därför misstänker att syftet med bytet inte har med ledaren att göra, utan färdriktningen. Jag är socialist och tänker motverka all nyliberala tankar bakom en sådan ny färdriktning.

Här har jag lite svårt att få ihop det med att en större och starkare offentlig sektor, fler statliga företag, myndigheter, socialistiskt föreningsdrivna företag och kooperativ .. skulle innebära MER makt åt folket??

Det låter snarare tvärtom i mina öron .. mer makt åt politikerna och pärmbärarna .. men så är jag inte heller en frälst socialdemokrat utan en sådan där som olovligen träder in i s-bloggars privata sfär. Det är förmodligen sådana som jag som behöver en stark och fostrande socialdemokratisk hand från den starka offentliga sektorn?

Min egen tveksamhet återspeglas i kommentarsfältet ..

.. det finns knappast något stöd för att valfrihet generellt skulle höja priserna. (Även om det går att hitta exempel där det har blivit så). Tror du matpriserna skulle sjunka i Sverige om vi hade EN affärskedja som sålde mat?

Du får skilja mellan mat och bilprovning, mediciner mm 
Sånna saker som inte ska gå med vinst.

Mat är väl fasen så mycket viktigare än medicin? Utan mat är vi alla döda på en månad. Uppenbarligen är marknadsekonomin så bra på att förse folk med mat att du inte ens reflekterat över detta faktum.

 
Ja och jag är inte nöjd heller med hur maten sköts. När tex. sur gammal köttfärs säljs på ICA med fel datum.

Jo ibland fuskas det med både märkning och kvalitet. Tur att sådana problem inte finns där marknadsekonomin sparkats ut: (och här fanns en länk om det lyckliga nordkoreanska folket och deras store ledare.) Lyckliga människor. Inget snack om ommärkt köttfärs här inte.

"Varför diskuteras det så mycket hur socialdemokraterna skall välja partiledare." .. och här svarar en klarsynt kommentator ..  
För att en öppen process underlättar för de nyliberala krafterna att infiltrera och påverka beslutet. Inget konstigt alls, bara politik. Jag känner mig genast som en dolsk infiltratör när jag tar mig friheten att läsa detta privata blogginlägg.)

Med media som avsättare och tillsättare av partiledare. Tidningarna tycks tro att det är dom som valt Håkan Juholt till socialdemokraterna partiledare eftersom dom verkar vilja bestämma att nu skall socialdemokraterna byta ut Håkan Juholt. Men det är faktiskt socialdemokratiska medlemmar som valt Håkan Juholt till att vara socialdemokraternas ordförande.!

Så det så! Här ska vi andra inte komma och tycka .. det är bara att slita till sig valsedeln och göra sin plikt i jämlikhetens namn! Men medan alla sliter sitt hår och angriper media för att de exponerar Håkan Juholt  i ”en hämningslös kampanj mot Håkan Juholt, allt med det övertydliga syftet att krossa honom” .. så finns det nästan inte en enda blogg som skriver om något annat än .. just Håkan Juholt och hans opinionsras?

Vilka är det egentligen som lägger bränsle på brasan?

Men jag har nog sett för mycket på ”Svärdet och Spiran”, för jag känner det som om ett gäng medeltida munkar upprört svärmar runt mig i hopp om en traditionell häxbränning.

Varför tar inte AB ställning mot det skrämmande drevet mot Håkan Juholt. Det gör ont att en bra politiker som Juholt jagas av små människor med små själar tyckte Ulla Johansson i Hisings Kärra  i en artikel i AB häromdagen. Hon påstår att Timbro haft Bushs kampanjledare Karl Rove för att lära ut förföljelse.

Jag googlar på Ulla Johansson och finner henne på Flashback med anledning av en debattartikel från 2006 där hon .. hör och häpna .. redan då hade avslöjat medias borgerligt styrda konspiration mot vänsterkrafterna?  Även i skolan och i nöjeslivet fanns det en ohälsosam påverkan åt högerhållet .. men inga tecken på  förföljelseundervisning från specialister från USA. Jag rekommenderar varmt denna artikel som dagens s-bloggare kan hämta mycket smått och gott ur. Recykling .. det kanske det går att hämta hem någon miljöpartist på?

Håkan Juholt är inget offer. Alla i ledningen av det Socialdemokratiska partiet har något lik i garderoben. Därför vågar ingen riktigt utmana Håkan Juholt. .. Klarsynt s-bloggare!)

Vem sponsrar Caremakramarna?Undrar skribenten och syftar på partibröder som anser att det finns överdrifter och felaktigheter i medias rapportering av ”vårdskandalen”. Media väl har alltid rätt!! Bortsett det ofattbara drevet mot Ledaren som är historiskt och där media inte yttrar ett sant ord, eftersom de är betalda och sponsrade av borgerligheten!

När det gäller Carema är rapporteringen så sanningsenlig .. att även landets nyliberale finansminister, Anders Borg, börjat få skrämselhicka och lovat vissa, om än kosmetiska åtgärder, för att möta den berättigade folkstormen mot de "vårdgivande" skattesvindlarna.
En som dock likt en ståndaktig Sven Dufva inte tänker väja för folkstormen är rönnbärsfilosofen Erik Laakso (mannen som ville till riksdagen men inte fick komma dit och därför sade att det bara var skit). I Laaksos privatiserade vårdvärld tillhör vanvård och gnidenhet undantagenOh heliga enfald!  Här har vi nu två försvarare av skattefinansierad vård i privat regi … Erik Laakso är den ene och Jonas Morian den andre.

De ”falska sossarna”, som vill ha någon form av förändring som går i takt med väljarna har det inte lätt .. de anklagas ihärdigt för att vara ”köpta” och sponsrade av Kapitalet!! Usch!!! Bort med dem!!

Expressen har nu börjat undersöka om det möjligtvis finns en del överdrifter i rapporteringen från Carema etc. Vem sponsrar detta? Rimligtvis måste det vara någon, eftersom sanningen en gång för alla är fastslagen (när det gäller Carema, fast inte när det gäller Juholt, för där är medias bild INTE sann).

Jämförelsen med den alldeles uppenbara anti-Juholtkampanjen är ju helt irrelevant. En del uppgifter är självfallet korrekta, men detta förtar inte intrycket att det rör sig om en medveten kampanj.

Att Stig-björn får ersättning från samma ställe som de maskerade moderaterna Morian och Laakso råder det ingen tvekan om.

Carema- och Attendokramarna tiger som muren … här är irritationsnivån hög över att de ”falska sossarna” som utpekats som Caremakramare inte försvarar sig eller lägger mer bränsle på bloggarens brasa ..

Samtidigt som det är knäpptyst från skandalföretagen Caremas och Attendos främsta supportar Erik Laakso och Jonas Morian när det gäller min fråga om vem/vilka som sponsrar deras bloggar, fortsätter den sistnämnde att tjuta med vargdrevet mot Håkan Juholt. Uteblivna svar kan bara tolkas på ett sätt.  Nämligen att de är i hög grad beroende av sådan sponsring.

"Uteblivna svar kan bara tolkas på ett sätt. Nämligen att de är i hög grad beroende av sådan sponsring." Detta kan ju också tolkas som att de inte dagligen besöker din blogg. Sedan kan det bero på att de anser sig ha viktigare saker för sig. 


Där hugger du rejält i sten. Både Laakso och Morigan, och som bekant även Tommy Karlsson är "trogna" besökare på denna blogg.

Mona Sahlin och (S)pelet för gallerierna  Någonstans på gränsen mellan spel för gallerierna och rena taskspelet ger sig Mona Sahlin nu åter in i den vedervärdiga och socialdemokratin ovärdiga "Mosa-Håkan-kampanjen."

Ni minns väl vad ””taskspelet” handlade om? Större öppenhet i framtida val av partiledare .. vedervärdigt! 

Makt, pengar och dess marknad har styrt de nya Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna i sex år emedan massarbetslöshet, vräkningar av tusentals barn, utanförskapet, 2 000 000 av de äldre vanvårdas dagligen 24 timmar om dygnet, bostadsbristen för 1 000 000 ungdomar, socialbidragen, Jan Björklunds nya hetsskola, främlighetsfientlighet, kriminalitet, våld, terror, våldtäkter, svensk fordonsindustri, elpriserna som slår ut 100 000 arbetstillfällen, våldtagning av svenska glesbygder, jobbskatteavdrag, krogmoms, skattesänkningar, infrastruktur och svensk inrikes-och utrikespolitik som idag 2011 når nya skrämmande höjder. 

"2 000 000 av de äldre vanvårdas dagligen 24 timmar om dygnet" 
Hur kommer du fram till det? Det bor inte ens 2 miljoner pensionärer i Sverige..??

Jag tror att jag ska börja dra ut blogginlägg som är bra och dela ut där jag tycker att aftonbladet inte gör kritiska granskningar nog. 
Jo, så får det bli tror jag. 
Det blir mycket papper det men det får det vara värt. 


Det är på gränsen till komiskt hur aftonbladet kämpar för att hålla liv i detta, att dom inte nämner facebookgruppen, hur många som helst som skickat in att dom har förtroende för Juholt. Det är skickat till pressen men talas tyst om. 

Menar du på allvar att media hellre borde rapportera om stödet i en Facebook-grupp än resultatet av en SIFO-undersökning? 

Du skriver att det är "hur många som helst". Låt oss titta på det. 
- antal röstberättigade i Sverige: 7 033 000 (enligt SCB för valet 2010) 
- antal personer som gillar Facebook-sidan "Håkan Juholt som statsminister - Ja tack": 3 903 

= Här har Håkan Juholt stöd av mindre än 1% av de som är röstberättigade (och enbart av de som har Facebook) 

Ja, om inte förr, så efter att ha läst Lena Mellins senaste drapa i dagens AB, måste väl ändå varje normalbegåvad person inse att det rör sig en kampanj för att krossa Håkan Juholt. Ty om något vore sensationellt i sammanhanget så vore det om förtroendesiffrorna för HJ skulle ha stigit efter de senaste månadernas kontinuerliga smutskastningskampanjerna.

Kan bara konstatera att XX inte på något sätt tycker det viktigt att fundera kring sambandet mellan de katastrofalt låga S-siffrorna och det märkliga valet av Håkan Juholt till partiledare och hans sätt att rycka på axlarna åt den kraftiga negativa kritik han framkallar.


 
Ja, man ska nog vara bra blåögd om man inte ser sambandet mellan en hämningslös kampanj mot Håkan Juholt, allt med det övertydliga syftet att krossa honom, och dagens förtroendesiffror. Först när den politiska debatten återförs i sunda och konkreta banor och när Hjertén m fl slutar att tjuta med vargarna, så finns det anledning att diskutera opinionsläget.

Negativ kritik är inte detsamma som illojalitet. Det måste detta parti tåla, inte minst dess ledare till vilka jag räknar dig. Det är just oförmågan till öppenhet i dessa sammanhang som är en av orsakerna till opinionsraset tror jag. Det måste också vara tillåtet att tycka att Mona Sahlin var en bättre partiledare än vad jag tror att Juholt är och kommer att bli

Opinionsraset är för varje någorlunda kritisk läsare och granskare helt förutsägbart. Vilket opinionsstöd inbillar du dig att (S) och Håkan Juholt skulle haft efter det exempellösa drev som nu pågått i flera månader? Du får tycka precis vad du vill om olika partiledare. Men om du gör anspråk på att vara en ansvarskännan de vänstermänniska och socialdemokrat så borde d hålla dig för god för att göra gemensam sak med drevkarlarna- och kvinnorna. 

Slutligen så vill jag inte undanhålla er följande inlägg om klasshat, klasslogik och bankdirektörer .. och glöm inte, alla dessa minnesvärda ord som ni nu har läst har skänkts er av människor som har funnits, vill finnas eller finns inom s-politiken på valbar plats. Kanske i din egen hemkommun .. kanske på beslutsfattande plats i kommunstyrelsen?

En överklassbrud in action med lite rasism och lite klasshat. Det hela handlar om .. ett Youtube-klipp med en bloggerska som berättar varför hon hatar svenska killar ..

Sammanfattningsvis, för den som inte orkar se möget, så är grundtesen att svenska killar är snåla, meckar med bilar, inte tränar och dessutom är vi dåliga i sängen.

Bloggerskan kan dock tänka sig en svensk kille, med fel och brister om han tjänar minst 25000 efter skatt .. och håll i nu hårt i hatten … för nu kommer den logiska slutsatsen och sammanfattningen!!

Vad det i grund och botten handlar om är klasslogik. Widerstedt (bloggerskan) är av samma skrot och korn som herr ordförande i Nordea, Björn Wahlroos, som gjorde ett helt fantastiskt (dåligt) uttalande i Nordeaaffären tidigare i höst.

Ett varmt och uppriktigt menat tack vill jag alltså, så här vid årets slut, dela ut till alla trägna röda foliehattsmyror i den Socialdemokratiska bloggstacken .. som har följande målsättning: Det är viktigt att det finns en fungerande kommunikation mellan socialdemokratiska väljare och politiker. En utav förutsättningarna är att det ska vara enkelt att skapa en kontakt och att föra en dialog.

Efter att ha följt s-bloggar i nästan ett års tid så tycker jag att den målsättningen är nästan det roligaste jag läst. ”Det ska vara enkelt att skapa kontakt och att föra en dialog” .. man kan inte riktigt påstå att målet har uppnåtts. Om jag nu vill uttrycka mig vänligt … själv törs jag inte alls kommentera hos någon, men så här under årets sista timmar vill jag i alla fall önska er alla ..

Ett verkligt Gott Nytt År!!

AB, AB, SvD, SvD, DN, SvD, Expr., Expr.,

fredag 30 december 2011

Jag läste vad Håkan Juholt och Tommy Waidelich

.. ville förmedla till oss inför det nya året, och bestämde mig för att försöka skildra vad de och de arbetsamma röda foliehattsmyrorna i den s-märkta bloggstacken har betytt för mig under det år som gått.


Det var väldig roligt  och jag klippte och klistrade, formade ett collage av brottsstycken ur inlägg och kommentarer och kommenterade själv .. och tiden bara rann iväg.


Så tänkte jag lägga in det som min form av "nyårskrönika" och upptäckte till min stora förvåning att jag skrivit FEM sidor!!


VEM orkar läsa fem sidor text som till största delen skildrar "den stora mediakonspirationen" och de falska, sponsrade och avlönade "falska sossarna" som springer borgerlighetens ärenden?? Jag får nog tänka över det hela till i morgon? 


.. och vad fick jag då ut av skrivelsen som Håkan och Tommy författat?


Ja, det var väl som väntat .. och .. jag hade kanske blivit mer förvånad och intresserad om debattinlägget sett annorlunda ut.


SvD



torsdag 29 december 2011

Mille, nyårskatten .. forts.

I slutet på ett annat år, en annan nyårsafton inför ett år som inte var lika undergångsförutspått och märkligt som det vi tydligen har framför oss nu .. dök han upp som en överraskning, nyårskatten Mille. (Och hur det gick till skrev jag om i mitt förra inlägg.)

Han var en herre av den gamla stammen. Fet, röd och präktig, vräkte han sig i fåtöljen eller sängen. Varje gång vi gick ut ställde vi Mille utanför dörren .. bara för att finna honom på insidan när vi kom hem igen?

Det vete sjutton hur det gick till?

Till slut ledsnade han på vår oförstående behandling och under många år trodde vi att han hade acklimatiserat sig till ett liv som utekatt .. bara för att så småningom upptäcka att han hade ordnat dubbelt boende. Ett äldre, pensionerat par som bodde granne med oss hade adopterat den "stackars, hemlösa katten" som strök runt deras ytterdörr och på det viset fixade han både lunch och middag.

Frukost och kvällsmat fick han av oss.

Resten av tiden sov han i någons säng.

Det enda han tydligen rörde sig var den korta transportsträckan mellan de olika näringsställena.

Men om sanningen ska fram så hade han en del annat för sig också. Det var han som lärde mig, att en katt, den HAR man inte! En katt bestämmer själv hur reglerna ska se ut i förhållandet och dessutom så blir livet inte riktigt lika förutsägbart tillsammans med en katt som med en hund.

Att leva med en katt är att oupphörligen befinna sig i situationer man aldrig trott att man skulle hamna i.

Jag hade till exempel aldrig trott att jag skulle galoppera fram .. iförd lågskor! .. på en lerig åker i hällande ösregn, parallellt med en livligt trafikerad europaväg .. jagandes en fet och lycklig katt! Inte heller var jag förberedd på den avlidna, stora hare som samma katt levererade vid dörren. Den fick vi smyga ner i soptunnan, ordentligt förpackad till oigenkännlighet, när grannarna släckt för natten.

En stor överraskning var det också .. minst sagt .. när Mille kom hem utan ansikte!! Det enda som syntes var ögonen .. resten var en blodig, varig massa. Då ville jag helst stänga dörren och glömma att vi överhuvudtaget hade katt.

Men så kan man inte göra och efter varsam rengöring visade det sig att det förmodligen var sviterna efter ett härligt slagsmål med grannkatten, som resulterat i en varbildning som till slut utmynnat i denna äckliga gegga.

Det hände igen .. men då syntes det tydligt, eftersom hans profil plötsligt blev till förväxling lik den som Frankensteins Monster ståtade med. Den gången var jag beredd, sökte och fann ett halvläkt sår som tömdes på ett mindre dramatiskt sätt.

Mer dramatiskt blev det däremot när han kom hem med ena benet lika tjockt som min handled och en fot stor som en knuten barnhand! DÅ fick jag panik och ringde veterinären, som skrattade när jag berättade att själva katten i och för sig mådde bra och just då var i färd med att vräka i sig sin middag. Det blev en ångestfylld natt för mig som bevakade den ormbitne stackaren som själv sov som en ängel.

En katt som lyckats få en familj lindad runt tassen, har inga problem. Dem lämnar den generöst över till människorna som håller med mat och husrum.

Och vi har klättrat och räddat!

Vi har kastat träskor och ficklampor efter påträngande rävar som vi sedan jagat bort i bara strumplästen. Vi har letat och ropat i timmar .. bara för att hitta den försvunna katten sovandes i garderoben, tvättkorgen eller bakom soffkuddarna.

Talesättet om att katter har nio liv, tror jag är fel!

Det är nog snarare så att kattägare förbrukar nio extra liv per katt!

Men efter Mille har vi aldrig saknat katt ... så ta det varligt på nyårsafton alla ni som planerar ett festligt firande.

Ni vet aldrig vad ni hittar i sängen när ni vaknar .. morgonen efter dagen före. Det KAN vara någon som förändrar hela livet.

Hur ett nyårsfirande kan resultera i en oväntad tillökning i familjen!

Nu är det snart dags för det nya år som ska bli bättre, roligare, friskare, rökfriare, smalare och framgångsrikare än tidigare år .. det är vi alla överens om så här års. Men det finns akuta problem som måste övervinnas innan vi kan ta itu med glädjeämnena.

Det råder brist på skaldjur!! Hur i helsike ska vi kunna få den rätta starten på den rätta vägen om räkfrossan hotas och nyårsräkorna blir för dyra??

Så gäller det att överleva nyårsfyrverkerierna också och inte bli av med kroppsdelar som vi har användning för även nästa år. Livet är fullt av nästan oöverkomliga trösklar och ytterligare en finns innan nyårsdagen äntligen infinner sig i all sin renhet och löftesrikhet.

Håll dig lagom nykter!!

Annars kan nyårsdagen medföra överraskningar som kommer att förfölja dig resten av ditt liv! Jag vet det .. det hände vår familj för många, många år sedan och jag har varnat för det förr, på min gamla Aftonbladet blogg som nu är saligen insomnad.

Vi blev bjudna på en ovanligt lyckad nyårsfest .. det var klackarna i taket, fantastiska människor som bara blev trevligare och trevligare ju närmre tolvslaget vi kom. Det var DANS, god mat och de alkoholhaltiga dryckerna flödade.

Vi umgicks och älskade varandra och allra mest älskade och umgicks vi med värdfolkets hankatt som var synnerligen deltagande och närvarande. Det året berodde inte räkbristen på stormande hav utan på ofokuserade middagsdeltagare och en fokuserad snyltgäst.

Det blev sent .. så sent att vi faktiskt aldrig riktigt fick kläm på vad som hände de sista timmarna?? Eller de första timmarna på det nya året, om man nu ska se det på rätt sätt.

Men något hände som förändrade vårt liv för gott?

Morgonen efter kvällen före vaknade vi motvilligt och fann att våra hundar satt som förstenade vid sängen och stirrade chockerat och förvånat på katten som vi .. till vår stora förvåning .. delade säng med?

Man kan tyvärr inte låtsas som ingenting när man har värdfolkets katt med sig hem efter en fest. Vi var tvungna att ringa och bekänna. Inte för att vi hade en aning om hur det hade gått till .. men på något sätt kände vi att det måste ha varit vårt fel?

Det var den sortens fest!

Några spridda, luddiga minnesbilder dök upp när Maken talat en stund och det visade sig att katten numera var vår .. till de tidigare ägarnas stora lättnad.

Vi hade aldrig tidigare haft katt. Aldrig haft den minsta önskan att skaffa oss katt. Jag har alltid sett mig själv som en hundmänniska och alltid levt med minst en hund .. katter var nyttodjur som man hade på landet .. helst utomhus .. för att hålla råttor och möss borta.

Gulliga, javisst .. men vad gör man tillsammans med en katt??

Vi döpte vår nye, röda familjemedlem till Mille. Fråga mig inte varför, men jag tror att det var en ishockeyspelare inblandad på något sätt?

Vi försökte förklara att katter mest var ute och hur det nu kom sig .. så var han alltid på insidan av dörren hur många gånger vi än satte honom utanför??

I dag vet vi bättre, det har åratals samliv med katter lärt oss .. 

.. och nu river och sliter andra i mig så jag måste ila och göra andra saker. Har du orkat läsa så här långt så kommer fortsättningen på nyårskatastrofkatten i nästa inlägg.


onsdag 28 december 2011

Kreativitet, skapande och företagsamhet.

Jag läser sällan kulturbilagan i de morgontidningar som vi prenumererar på. Inte för att jag är ointresserad av kultur som företeelse, utan för att det nästan aldrig finns något där som vänder sig till mig. Åtminstone känns det så.


I dag gjorde jag ett undantag, för jag ville så gärna skriva om hur viktigt det är med kreativitet, känslan av att ha skapat/gjort något själv och tillfredställelsen i att företa sig något som kanske ligger utanför det jag egentligen inte tror mig klara av. Jag tänkte att NÅGONSTANS i dessa kulturbilagor så skulle det finnas något som kan inspirerar den vanliga människan .. det vill säga mig .. att töja sina gränser och tända en kreativ glöd.


Jag noterade att Tarzans schimpans Cheetah har dött, och att företeelsen "kulturhuvudstäder" får kritik i en tysk tidning, vilket inte kändes så vidare kreativt inspirerande? Det mest inspirerande var faktiskt artikeln i DN som handlade om amerikanska förortsmäns behov av en "mansgrotta", vilket fick mig att känna en varm tacksamhet över att jag faktiskt har ett eget rum där jag kan släpa fram, samla och spara på saker som jag kan förvandla till helt andra saker utan att riskera att bli recenserad eller tolkad på en kultursida.


ALLA borde få ha ett eget rum att "skräpa ner" i. En plats där du inte behöver vara tillgänglig eller trevlig och där du kan lämna påbörjade projekt framme så att det bara är att fortsätta där du slutade när nästa lucka i vardagen uppstår.


Människan är en skapande, uppfinningsrik varelse. Alla har vi anlag för något som vi är bra på .. en del hanterar sina datorer lika virtuost som konsertpianister, andra kan se vad som finns inuti en anonym trädgren och ytterligare några kan skapa de mest fantastiska textilarbeten av sådant som vi andra ratat och lämnat över till loppisar eller second handaffärer. Det finns oändligt många outnyttjade talanger överallt i vårt land.


Alla dessa unga män med sina datorer där de löser svåra problem i avancerade spel av alla de slag .. varför kan ingen inspirera dem att använda sin drivkraft och specialbegåvning till något som kommer oss alla till del?


Det finns tekniska talanger, människor som får prylar att fungera, gamla bilar att bli som nya och det finns konstnärer såväl inom billackering som hos dem som målar eller bygger om ditt hus. Människor som ser saker du själv inte ser.


Många av våra kreativa talanger av den typ som inte uppskattas här .. är oerhört efterfågade utomlands. Varför inte här?


Det är ett otroligt slöseri!


Det är inte ett särskilt tillåtande klimat i vårt land för dessa människor.


Kultur ska ha särskilda förtecken, kulturens utövare ska utbildas och premieras på särskilda sätt .. helst ska de också vara så smala och oförstådda att de måste försörjas av staten så att den sittande regeringen får kvitto på sitt kulturengagemang.


Men "vanliga", kreativa, skapande människor som verkligen älskar sitt specialområde, de är också grunden till företagsamhet. Det är de människorna som brinner, som får idéer och längtar ... bara för att kvävas och hindras av samhällets regelverk.


Jag såg ett inslag på nyheterna, jag tror det var i går, som handlade om ung företagsamhet i Holland. Där gjorde man allt för att underlätta för unga att uppfylla sina drömmar och där var egenföretagandet bland unga högre än i något annat eu-land.


Det är bland dessa unga de nya stora företagen kommer att växa upp och de nya arbetstillfällena kommer att finnas så småningom. 


Men här hemma så går alldeles för mycket av den skapande energin åt till att redovisa, anpassa och navigera bland alla lagar och förordningar.


Och så blir det bara de kvar som platsar på kultursidorna och som inte inspirerar en enda människa utom dem som finns representerade i samma grupp och får inspiration till en recension eller en avvikande mening i en kulturell debattartikel.


"En kultur tar sig sitt mest skapande uttryck när den hos människan stimulerar driften att leka."

Hur många känner att leken, kreativiteten och lusten till att skapa, utanför det som har rubriken KULTUR, bejakas i vår land?


(Så i stället för ett inlägg om skapandets glädje och kreativitetens belöning, så åstadkom jag bara det vanliga gnället ... suck och förlåt. I nästa inlägg ska jag berätta om varför jag har katt i stället!! Det tror jag åtminstone kan inspirera någon annan kattägare?)


Under tiden så rekommenderar jag varmt detta inlägg från Erik Laakso.

tisdag 27 december 2011

Det är lite sorgligt med Håkan Juholt ..


.. och Socialdemokraterna. 

Inom partiet har de "riktiga" sossarna stort förtroende för partiledaren, han är omtyckt och nästan helgonförklarad för sitt fantastiska sätt att skildra den väg som de tillsammans ska vandra mot det förlovade landet. Bland väljarna utanför det stängda rummet är förtroendet minst sagt dalande.

Medan statsministern besökte och talade med misshandlade och utsatta kvinnor i landet, reste Håkan Juholt genom landet som väljarna bor i och besökte det ena varma, trygga sossedistriktet efter det andra. Entusiasmerade de redan frälsta och bad lite klädsamt om ursäkt för att han inte förstått att han inte gjort fel i det mediedrev som de borgerliga tidningarna utsatt honom för .. eller något i den stilen?

Hela den korta tid som Håkan Juholt har varit partiledare har han agerat INOM partiet. Anpassat sig efter vad partimedlemmarna vill höra och blivit hyllad för sin fantastiska retoriska förmåga.

Och .. jodå .. han vet hur man ska använda orden, Håkan Juholt!

Men det är han inte ensam om. Hela försäljningsbranschen vimlar av skickliga retoriker .. (fast då kallas det svada eller försäljarsnack) .. som kan läsa och lyssna in den de talar med och skapa ett samtal som leder till det mål de föresatt sig från början.

Det är inte svårt. Jag har själv lätt att uttrycka mig, kan lätt entusiasmera andra och jag vet precis vilken berusande känsla det är när alla närvarande är med mig, tror på det jag säger och vill precis och exakt samma sak som jag.

”Du är som en braständsticka”, säger Maken. ”Du flammar upp, brinner hett och kraftigt, men behöver gott om bränsle för att kunna hålla elden vid liv.”

Men jag vet också hur ensamt det känns efteråt.

När jag står där i tystnaden och är allas möjliggörare.  När jag är den som ska se till att vi tillsammans ska genomföra det som jag sett till att de/vi vill. Då gäller det att delegera, vara tydlig och hålla i den stora helheten utan att jobba ihjäl sig .. det vill säga; se till att andra fungerar som bränsle till den eld som jag/vi vill hålla brinnande.

Annars slocknar vi.

Därför är jag inte medlem i några föreningar mer och skulle aldrig komma på tanken att bli medlem i ett politiskt parti.

Jag är inte dummare än att jag fattar hur det skulle bli och att jag inte räcker till.

För det räcker inte med ord .. det måste finnas något mer för att skapa en ledare eller ett framgångsrikt projekt. Håkan Juholt strösslar med orden, visionerna, drömmarna och toppar med ett och annat namn eller citat från någon känd kulturpersonlighet .. men den eld han försöker tända tar bara fart hos dem som redan är indränkta med socialdemokratisk tändvätska, om ens det?

Ett förlorat förtroende går aldrig att reparera och har tomheten bakom dina vackra ord en gång blivit avslöjad, så spelar det ingen roll vad du säger .. ingen tror på vad du säger i alla fall. De vackra orden blir tomma försäljningsargument på ett plakat som saknar baksida .. alla läser men ingen tror på budskapet.

Johan Westerholm på bloggen Mitt i Steget tror på Håkan Juholt, och eftersom jag följer den här bloggen så förstår jag att de har haft många fina samtal tillsammans där partiledaren bekräftat bloggaren på ett trevligt och entusiasmerande sätt. Jag har också förstått att bloggaren inte fått fullt lika mycket bekräftelse när han har varit utom synhåll, utan bara kommunicerat per mail.

Av egen erfarenhet vet jag att det bästa sättet att vinna en människas förtroende är att bekräfta deras egen självbild, handlingar och åsikter … (regel A om man vill sälja en bil eller övertyga en myndighetsperson) .. men det är en darrig grund att bygga upp ett förtroende på. Karisma, vältalighet och en förmåga att få människor att känna sig sedda är inte detsamma som pålitlighet .. eller för den delen, vänskap.

Men sådant lär man sig så småningom .. av erfarenheter som brukar svida ordentligt i skinnet.

Johan Westerholm leker med tanken på ett ”triumvirat” som skulle bestå av ..  ”En Partiordförande med ansvar för idépolitik och ideologisk färdriktning, en Partiledare som är ansvarig för dagspolitik och en Partisekreterare som är ansvarig för organisationen."

Partiordföranden skulle då bli Håkan Juholt, med de vackra orden som inte förpliktigar till någonting alls, medan Partiledaren skulle vara statsministerkandidat och ta alla ”farliga” uppdrag som intervjuer och tv-debatter, där den nuvarande partiledaren brukar bli mobbad på ett förskräckligt vis av både programledare och andra deltagare.

Men problemet är väl större än så? De vackra orden, den fluffiga idépolitiken och den gyllene ideologiska färdriktningen .. vem/vilka tror på den längre, när budskapet levereras av Håkan Juholt?

Utanför de socialdemokratiska murarna då förstås!

”Skulle du köpa en begagnad bil av den här mannen?” .. stod det på en amerikansk valaffisch en gång i tiden, och .. NEJ, jag skulle inte vilja ha några affärer alls tillsammans med Socialdemokraternas nuvarande partiledare.

Och VEM skulle vilja bli Partiledare tillsammans med Håkan Juholt som Partiordförande och VEM skulle orka vara Partisekreterare och vara ansvarig för ytterligare en deltagare i den Juholtska cirkusen??

DN, SvD, AB, AB, AB, AB, AB,

söndag 25 december 2011

En (S)luten värld!


Jag måste ha varit synsk när jag målade de här glasen någon månad före förra julen? För då hade varken ni eller jag en aning om hur det kommande året skulle se ut ur ett  socialdemokratiskt perspektiv.

Jag hade inte ens en aning om att Håkan Juholt överhuvudtaget fanns?? Och när hela den farsartade valprocessen som förde honom till makten startade så bekräftades alla föreställningar jag haft om det Socialdemokratiska Arbetarpartiet.

Ett parti där man helst håller sig på mils avstånd från arbetande människor med vanliga människors livserfarenhet. Åtminstone inom de hermetiskt stängda dörrarna där de ”riktiga” socialdemokraterna föds, växer upp och delar ut inkomstbringande tjänster till varandra.


Och eftersom jag en stor del av livet arbetat med ekonomi och redovisning på ett eller annat sätt, så har jag också hållit mig på mils avstånd från det parti som verkar tycka att hela det området är ointressant i förhållande till givna vallöften och vacker retorik.

Men efter att ha upplevt den nästan tungomålstalande och sektliknande yra som födde fram och krönte Håkan Juholt, drabbades jag nästan av ett socialt demokratiskt beroende av att försöka förstå sossarnas inre liv?

Jag tvångsläser s-bloggar .. en källa till tidigare oanad underhållning. En bloggportal för de invigda och godkända. Jag kan inte kommentera där eftersom jag bloggar anonymt och därmed ses som en fiende utsänd från de onda högermakterna, men det kan inte heller de sossar som ifrågasätter Ledarens åsikter, göranden och låtanden .. så jag är i gott sällskap.


Det är en märklig värld: (S)tängd, (S)luten och (U)teslutande. Den omtalade solidariteten lyser verkligen med sin frånvaro, Jämlikheten inom partiet har städats bort för länge sedan och den mångordade Empatin gäller bara de utförsäkrade cancersjuka, vanvårdade äldre, fattiga och vräkta barnen och de som får för lite försörjningsstöd eller a-kassa .. så länge som ingen kommer med ovidkommande frågor om ekonomi och trovärdighet?

Grupper som har mycket lite eller nästan inget utrymme alls i själva det realiserbara politiska budskapet eller i budgeten .. (vi har inte råd, säger Leif Pagrotski som ser över intäktssidan i form av skatter) .. trots att de står för minst 80% av innehållet av alla vackra tal. Den livsnödvändiga Kulturen ges mer ekonomiskt utrymme faktiskt?

Bortsett från pensionärsskatten, förstås! De miljarder som ska falla som ett guldregn över såväl fattiga som rika pensionärer i jämlikhetens namn! ”Glöm julklapp i kväll, morfar" .. skrev Martin Aagård i går när han skrev om den giriga generationen 40-talister. Något av det mest tillrättalagda, klumpigaste och dummaste jag läst på mycket länge .. men eftersom det var på kultursidan så har jag säkert fel i all min folkliga okunnighet. Men vad säger Håkan Juholt när han nu står med ena foten hos Kulturen och den andra hos Pensionärerna?


 Socialdemokraterna ska bli ett öppet parti med högt i tak, sa Carin Jämtin, och då förstår jag att hon sällan läser partikamraterna på s-bloggar .. för där är det så lågt i tak att den ena ”kamraten” ber den andre lämna partiet om orden från Ledaren ifrågasätts. Och om någon dristar sig till att försöka kommunicera med Väljarna så blir reaktionerna inte nådiga. Väljaren ska VÄLJA .. inte delta eller lägga sig i det politiska samtalet.

Nu skulle jag vilja ge de här glasen i julklapp till 4 av de bloggande sossar som jag läst och som trots allt verkligen försöker få kontakt med väljarna utanför det (S)taket som partiet byggt upp och försvarar så ihärdigt. Men eftersom de har siktet ställt mot verkligheten och framtiden så betraktas de inte som RIKTIGA socialdemokrater och för därmed en rätt hopplös kamp.

Men som Maken brukar säga .. Ingenting är omöjligt! Det omöjliga tar bara mycket längre tid!

Nu skulle jag kunna göra paket, leta reda på adresser och skicka iväg presenter som ingen egentligen vill ha, bara för att jag tycker det är kul. Men eftersom jag har en hälsosam respekt för alla som bloggar om politik ”på riktigt” och eftersom det är lika sällsynt att hitta en kommentar från en partiansluten politikerbloggare på en ”vanlig” blogg som att vinna högsta vinsten på triss .. så känns det som om jag inte hör hemma i sammanhanget.

Inte är välkommen så att säga.

Bortsett från hösten 2014 då förstås .. då gillar ALLA mig!! Men inte i kommentarsfältet till min blogg, det finns ju gränser för hur lågt man kan sänka sig, även om man är politiker?

Så här är min julklapp till er .. Peter Strobl, Peter Högberg, Erik Laakso och Johanna Graaf. Skål på er och hoppas att nästa år blir ett bra år som öppnar dörrar som varit stängda alldeles för länge och släpper in lite dagsljus i mörkret.

Jag är rätt övertygad om att jag skämmer ut er, blottar er för de röda foliehattarnas vrede och huggtänder genom att göra det .. men å andra sidan, vad har ni att förlora? Ni är ju inga riktigt RIKTIGA sossar i alla fall.

Själv fortsätter jag att tycka och tänka vad jag vill, helt okontrollerat och oorganiserat .. utan Ledare, råd, styrning, färdigtuggade åsikter och utan längtan efter makt, pengar eller politisk karriär.

AB, Expr., DN, SvD

.