Du kommer att hamna i Helvetet ..

.. om du inte bekänner dig till Gud .. sa en bekant bekymrat till mig en gång för länge sedan.

 .. men jag tror ju inte ens på Gud? Kan jag inte vara en bra människa trots det? .. undrade jag som inte direkt lockades av tanken på skärselden.

Jag är ju faktiskt en ganska snäll person som försöker göra rätt för mig och försöker förstå dem som beter sig på ett sätt jag inte förstår. Jag tänker på miljön, är snäll och omvårdande, tar hänsyn till djur .. nästan intill dumhet .. älskar naturen och öppnar gärna både famnen och hemmet för den som behöver ett tillfälligt hem eller en kram att vila i. Jag delar gärna med mig .. om jag har något att dela och jag behöver inte ha betalt för att ställa upp för ett behjärtansvärt ändamål.

Och om jag lovar något .. så gör jag mitt absolut yttersta för att hålla det också. Räcker inte det för Gud?

.. den som inte bekänner Gud hamnar i Helvetet. Du måste jobba med troendet medan du bekänner. Läs Bibeln och kom till insikt .. så kommer alla beslut att fattas åt dig.

.. men är inte det fusk? Att bekänna mig till en tro som jag inte har, bara för att få lite förmåner och en tvivelaktig gemenskap med människor som värderar det jag säger mer än det jag faktiskt gör? Kan inte Gud se bakom bekännandet och erkänna att jag lever som en hyfsat bra människa ändå?

Nej .. inte utan bekännandet. Det Goda måste ske i Guds namn, annars är det utan värde.

Men om jag knäfaller och bekänner, så kan jag efter det bete mig som vilken skitstövel som helst? Misshandla dem som säger emot, vara självgod och roffa åt mig?

Absolut .. om du sedan kommer till insikt om att dina handlingar är mot Guds bud och bekänner, ångrar dig och ber om ledning.

Hur många gånger som helst?

Gud förlåter alltid den som bekänner och ber om den.

Och bekännandet måste ske i en särskild lokal inför särskilt utvalda??

Japp! Annars vet ju ingen att du är utvald.

Gud, kanske? .. försökte jag då. Men det var ju dömt på förhand. Särskilt med tanke på att min bekant själv kunde berätta om en period av tvivel då h*n fått ett tecken som bevisade Guds existens.

Vid det tillfället hade h*n färdats i en fullsatt buss och bett .. Gud, ge mig ett tecken .. och plötsligt hade en liten nyckelpiga kommit flygande. Gud, rädda den lilla nyckelpigans liv .. hade h*n då fortsatt med och ... vid nästa hållplats så flög den lilla pigan ut genom dörrarna.

Och om det inte var bevis nog .. så hittade h*n en tjuga när h*n klev av vid sin egen hållplats!!

Jag vet inte om den här personen var särskilt representativ för andra troende och jag ber på förhand om ursäkt till alla andra troende som eventuellt läser det här .. det är inte min mening att ifrågasätta någons övertygelse och jag förstår att det känns som jag trampar på det finaste ni har. Men  .. jag kom bara att tänka på det här ordbytet när jag läste citaten från intervjun med Lena Endre på bloggen HäxanMexan.

Och jag har absolut ingen aning om varför hjärnan gjorde den kopplingen????

Expr., DN, SvD, SvD,

Fnordspotting