Dagar kvar till riksdagsvalet 2018

torsdag 30 april 2015

Hyr eller sponsra en fattig?


De EU-migranter som söker sig till Sverige för att tigga kommer från tröstlösa förhållanden. Men när antalet ökar kan Sverige inte stå handfallet. Vi måste bestämma vilken väg vi ska ta.
Ett alternativ är att inlemma tiggarna i det sociala skyddsnätet: bostad, försörjningsstöd och så vidare. Men välfärdsstaten skulle digna under en sådan gränslös princip. I praktiken skulle alla EU-medborgare då ges rätt till fulla förmåner i Sverige.
Ett annat alternativ är att låta kåkstäderna bli ett permanent inslag. Det är ohållbart. Inget vettigt samhälle låter medvetet en slum växa fram.

Vad återstår?

Frågan ställs av Expressens ledarredaktion och svaret på twitter är som vanligt .. man kan inte lagstifta mot fattigdom.

Och det är ju också sant.

Men i ett land där fattigdom är ett relativt begrepp, så borde vi väl kunna komma fram till en lösning som inte innebär att vi tar från de svagaste i samhället och ger till de svagaste i ett annat lands samhälle? Eller hur man nu ska uttrycka det utan att trampa på för många tår?

Av åtskilliga debattartiklar och i ännu fler tweets har jag kunnat förstå att det inom den sk "Eliten" .. bestående av det allra bästa, jämlikaste och godaste landet kan uppbringa .. finns det gott om sk "hjärterum", reserverat för de allra mest publikt nödlidande som skaffat sig "stjärterum" utanför landets affärer.

Där finns det ju också en hel del tillgångar har jag förstått .. även om den som äger dem inte alltid har så god överblick över siffrorna.

När nu sossarna "gillar" moderaternas idé om att försöka begränsa antalet tiggare i landet blir det lite kortslutning i leden. Vad är vad och gynnar inte detta SD?? Vilket egentligen är hemskare än själva frågan och förmodligen garanterar att det inte blir mer än en debattartikel av de här förslagen. 

Vad återstår? Det frågade Expressen .. och tanken kanske var att någon skulle svara?

Och eftersom jag är en lösningsinriktad person med starkt socialt engagemang så gör jag det .. Låt de goda hyra eller sponsra de fattiga.

Ge alla en chans att offentligt få visa upp sin godhet, publicera foton på Instagram av sin egen nödlidande tiggare, hemlöse, missbrukare, psykiskt sjuke eller ensamstående, demente fattigpensionär .. eller skriva krönikor om hur berikande det är att vara till stöd och hjälp för någon som inte kan klara livet själv.

Vi har ju arbetsförmedling och bostadsförmedling och sånt .. så varför kan vi inte ha en godhetsförmedling med en egen hemsida där de goda kan registrera sig och hyllas av dem som är så hårt belånade att de inte har råd med en egen nödlidande? För att göra förslaget extra lockande så kan ju välgörenhetsobjektet förbinda sig att bära en mössa, keps eller t-shirt med välgörarens namn så länge som uppdraget fullföljs.

Tänk!

Det är inte så dum idé. Bara genom att avstå från en eller flera krogsvängar i månaden skulle en "profil" både få cred som bevisat god och tillfredsställelsen av att kunna bevisa denna godhet dagligen på alla upptänkliga sätt.

Det här systemet skulle till exempel ge våra "döende" kvällstidningar chansen att bevisa sin oerhörda solidaritet och godhet samtidigt som läsarna kunde dra sitt strå till stacken genom att köpa den tidning som sponsrar flest hjälpbehövande.

Som Stefan Löfven brukar säga när han trixar med statistiken .. en win - win situation .. som dessutom INTE gynnar SD!!!

.



Expr., DN,

onsdag 29 april 2015

En allmosa är vad man slänger till en tiggare ..


 .. och som uppehåller hans liv i dag, för att förlänga hans plåga till i morgon .. ungefär så sa Arthur Schopenhaur någon gång på tidigt 1800-tal.

Allmosor kallades också det som både Emil och Madicken delade ut till de fattiga inför godhetens egen helg .. julen, och allmosor kallades förr det som de rika delade ut till de fattiga för att känna sig som lite bättre, lite finare och mycket goda människor.

Allmosor kallades också för välgörenhet vilket kan vara samma form av egoism som Oscar Wilde beskrev för eftervärlden som ett sätt att leva som man vill leva, genom att kräva av andra att de lever så som man vill.

Ellen Key jämförde ytlig välgörenhet med att tända rökelse vid samhällets smutsiga kloakutlopp. Det ligger något i det .. lite ytlig välgörenhet blir bara kosmetisk och löser inte de bakomliggande problemen.

Det finns något behagligt i att hjälpa medmänniskor i nöd. Ibland kan det till och med vara så att du själv är vinnaren när du dagligen lägger en slant i en mugg och ler ett, till inget förpliktigande leende, till en främling.

Några kronor hit och dit köper dig fri från andras problem, ger en härlig självbild och bekräftar att du är en god och empatisk person. Om du sedan skänker ett antal smörgåsar, som du gjort i ordning SJÄLV! .. men utan att först fråga om välgörenhetsobjektet ens vill ha dem .. så har du också ansträngt dig mer än Alla Andra som inte värnar om de Svaga i samhället och därmed blivit en lite godare människa.

Jag tänker inte ge mig in i getingboet som frågan om EU-migranter, tiggare, läger och kåkstäder har blivit, men ibland häpnar jag över vilka former "godheten" tar sig?

Och funderar en hel del över varför?

Det finns fattiga människor, sjuka människor, ensamma människor och handikappade människor som lever nära oss sedan lång tid ... och jag har aldrig någonsin hört talas om att någon frivilligt har erbjudit sig att tvätta eller städa åt en ensam gamling, tillfälligt handikappad granne eller missbrukaren i lägenheten inunder.

Det är till och med svårt att få tag i familjer som frivilligt öppnar sina hem för rotlösa barn och tonåringar som står alldeles ensamma i en kärlekslös värld .. trots betalning?

Inte ens de nyinflyttade nysvenskarna får någon som helst frivillig kontakt eller hjälp .. vare sig med språket, hygienen, frukosten, tvätten eller städningen av dem som bor i bostadsområdet där de får sin första lägenhet.

Vi svenskar vill inte tränga oss på. Vill inte kränka någon som verkar ha ett hjälpbehov genom att erbjuda den hjälp som de i allra värsta fall faktiskt vill ha?

Vad är det då som gör att de som tidigare engagerade sig i hjälpverksamhet riktad mot "fattiga" i något avlägset land, nu går upp tidigt på morgonen, kokar kaffe, brer smörgåsar och serverar frukost till tiggare som bor i läger i stadens utkant?

Vad är det som får människor att samlas i föreningar som städar åt andra tiggare i andra läger och som dessutom släpar hem deras tvätt för att återlämna den ren dagen därpå.

Jag har aldrig .. trots att jag en kort period arbetade som fältassistent i missbruksvården .. sett någon okänd erbjuda sig att städa och tvätta åt Berusade Berra som i sin ensamhet hade stora behov av den sortens omsorg. Frukost med kaffe och smörgåsar var lika sällsynt som kyrkans damförening och Röda Korsets eldsjälar.

Men en EU-migrant behöver hjälp med både frukost, städning och tvätt? För det går ju inte an att erbjuda den egna tvättmaskinen så att de kan få tvätta själva medan de dricker kaffet och äter smörgåsarna vid det egna matbordet?

Jag har inte heller hört talas om någon som erbjudit sin egen mark/tomt när läger rivs eftersom de olagligt byggts på offentlig mark?

Hjälp som ges till Berusade Berra eller Hemlösa Hilda eller deras bröder och systrar kan alltså upplevas som kränkande och bör överlåtas till särskilt avlönade personer, medan EU-migranter kan pysslas och sysslas med hur som helst utan att det finns minsta lilla risk för kränkning?

Det är skillnad på fattiga och fattiga .. när en hemlös som sover i källaruppgången eller en otvättad missbrukare med ett illa skött hem upplevs som en sanitär olägenhet blir h*n föremål för en klagolista med krav på vräkning .. förmodligen undertecknad av någon som gärna kliver ur sängen klockan halv sex på morgonen för att göra frukost till EU-migranter lite mer avsides? Då är det absolut ingen som kommer med städhjälp, hämtar tvätten eller serverar frukost?

De är ju sååå tacksamma .. sa en lyrisk dam som fyller sin dag .. och sitt ego .. med härlig välgörenhet nu för tiden.

Är det skillnaden?

Ödmjukheten, den böjda nacken och tacksamheten som kommer i retur? Samma tacksamhet som strömmade mot Emil i fattighuset, är det vad vi längtar efter och är det därför som ingen frågar den gamla kvinnan i lägenheten bredvid om hon vill ha hjälp med handlingen, tvätten eller ensamheten?

Ödmjukhet, tacksamhet och böjda nackar .. är det vad som behövs för att vi ska må bra och glömma vår egen tomhet och ensamhet?



tisdag 28 april 2015

Innerst inne så är jag nog socialist ..


.. för är det något som jag är bra på så är det att göra slut på pengar på sådant som har ett uruselt andrahandsvärde och garanterat inte ger någon vinst, ens på sikt.

Ett bra sätt är att köpa en billig bil .. som verkligen, verkligen blev billig eftersom den tidigare ägaren ville ha summan i kontanter .. snabbt, helst i går .. och affären uppgjord i en liten, kvällsöppen affär/servering som sysslade med spel i Stockholms utkanter..

En mycket trevlig och spännande person, en mycket spännande upplevelse och en miljö som var väldigt ovanlig för en en lantis som jag.

Så tar man denna billiga bil och kostar på den en genomgång och diverse småreparationer och överlämnar den sedan till en man som .. för ett billigt pris(?!), under särskilda villkor .. river ner den i sina beståndsdelar.

Det kändes lite kusligt.

Det som återstod av bilen och alla lösa bitar .. vilket var en hel del .. transporterades sedan, för en icke föraktligt summa, till en billackerare som behöll den ungefär dubbelt så lång tid som utlovat och så till slut så var den hemma ... värd sin vikt i guld. Nästan ...


Sedan går det ju inte att låta bli att köpa nya mattor med rosa kant .. något ni får tänka er .. och som toppen på bakelsen så hittade jag hållare till registreringsskyltarna där det gick att få rosa text. Något som gav en del huvudbry .. vilket budskap är lämpligt på en registreringsskylt som förmodligen mest observeras av polisen?


När jag fyllde år fick jag en kompis så jag slipper åka ensam när ingen annan vill följa med .. en föräldralös hittegris .. och längst bak finns en fluffig, tjock, rosa hundmatta som Rackarkotten kan ligga och jäsa på när jag fällt ner baksätet.


Summa summarum .. alla tillbehör och tillval och det ena med det andra, gjorde att den mycket billiga bilen blev mycket dyr och osäljbar till det pris jag måste begära för att få det hela att gå ihop. Så .. ja, jag är nog en vänstersjäl trots allt, för sämre affär går knappast att göra?

Så om ni ser allt detta ute i trafiken så kan ni vinka och se glada ut .. för då är det, kanske , jag som sitter bakom ratten. Ser föraren däremot orakad och skäggig ut så är det Maken som tar sig friheter medan jag är någon annanstans.



måndag 27 april 2015

Nu räcker det .. säger Annie Lööf,

.. och jag undrar vem hon vänder sig till?

Mig?

Sverigedemokraterna och deras väljare?

Det främlingsfientliga "Folket"?

Vilka är det som gör att samhällsklimatet blir allt hårdare? Vem eller vilka är det hon ser framför sig när hon talar om att vart tredje barn kränks på nätet? Vem eller vilka är det som irriterar sig på tiggare så till den milda grad att de säger sig vilja sparka i väg pappmuggen med skramlande mynt som står på trottoaren?

Vem eller vilka är det hon anklagar för att provoceras av den människa som sitter där, invirad i smutsiga filtar och ber om hjälp till ett bättre liv?

Annie Lööf skräms och förtvivlar över att .. de gånger jag får utstå som mest näthat, mest illvilliga och elaka kommentarer är när jag står upp för alla människors lika rätt och värde. Eller när jag presenterat förslag för hur integrationen ska förbättras och ser det som en tydlig signal om att vi är på väg åt fel håll? Förslag som lämpligt nog Någon Annan fått rätten att besluta över genom ett godkännande som Annie Lööf undertecknat?

Vilka "vi" är på väg åt fel håll .. och varför reagerar "vi" så negativt på Annie Lööfs förslag för hur integrationen ska förbättras? Det nämns inte i debattartikeln i Expressen.

Bara att Annie Lööf har fått nog av att hatet breder ut sig.

I vilken del av samhället breder det ut sig och var hämtar det sin näring? Här nere på min gräsrotsnivå .. långt, långt från den fina, goda värld där Annie Lööf kan sitta och författa debattartiklar om vår uselhet?

Det nämns inte i debattartikeln .. hatet finns plötsligt bara där och Annie Lööf har fått nog och kan inte tiga längre.

Det är genom att stå upp för varandra, inte acceptera våld, hot, kränkningar eller nedlåtande kommentarer - vare sig på nätet, vid köksbordet eller på skolgården - som jag tror vi kan mota hatet .. skriver Annie Lööf, anklagande och lite nedlåtande i riktning nedåt.

Jodå, det kan jag hålla med om .. men någonstans börjar det. Någonstans legitimeras hat, hot och våld .. och det är inte vid köksbordet eller på skolgården. Ett öppet dåligt debattklimat och en sorterande människosyn kommer för det mesta uppifrån.

Det är hög tid att vi slutar dela upp människor i grupper och i stället börja betrakta dem som enskilda människor .. skriver Annie Lööf. Men när politiker visar upp ett rent skolgårdsbeteende, mobbar och .. faktiskt .. hatar de demokratiskt valda representanterna för en miljon människor, känner de, som valt dem, sig hatade, förföljda och knappast sedda som enskilda människor.

Det är människor som förföljs, hatas och förtrycks. Av sina medmänniskor. Och det är inte genom att ställa grupper mot varandra vi kan åstadkomma förändring, mer tolerans och mindre extremism, utan genom att se varje människa för vem hen är .. skriver Annie Lööf så vackert .. samtidigt som hon mer eller mindre pekar ut en grupp samhällsmedborgare som ansvariga för att samhällsklimatet i Sverige på bara några år blivit mycket tuffare.

Men vilka är det som ska förändra sitt beteende?

Inte ett ord skriver Annie Lööf om det hat och det förakt som nästan dagligen finns att läsa på tidningarnas kultur-, debatt- och ledarsidor och lika ledigt glider hon förbi det hårt vinklade och tillrättalagda debattklimatet på Sveriges Radio och Television. Och ändå så är det just där som legitimeringen av hatet, hoten och föraktet sker och sedan sprids bland dem som känner sig utpekade som en grupp som politiker och journalister "har fått nog av".

Varför? .. det är en fråga som Annie Lööf inte ställer sig. Finns det en annan verklighet som jag inte ser .. är en annan fråga som hon inte ens tänkt. Har jag själv en del i det allt hårdare samhällsklimatet och kommer det jag ser som främlingsfientligheten från folket eller är det bara en reaktion på att "grupper ställs mot varandra" i den politiska debatten .. självrannsakan är inte något som verkar vara vanligt förekommande i Annie Lööfs värld.

Nu räcker det .. skriver Annie Lööf, och jag rekommenderar henne att dagligen följa #svpol där hatet flödar, grupper ställs mot varandra, toleransen är obefintlig och olika extremistgrupper har tolkningsföreträde i så gott som alla frågor.

Det är inte "folket" som njuter av och frossar i intolerans och kränkningar .. vi har egna liv och annat att sysselsätta oss med .. det är lätt att se om du bara anstränger dig aldrig så lite.

Det är inte "folket" du ska vända dig till när du fått nog, Annie Lööf. De som skapar det snåla, smala och åsiktsförtryckande samhället finns betydligt närmare dig än oss.

För det var väl mig och mina likar du vände dig till, eller hur?

Folket.

Väljarna.


Dumskallarna ...?



SvD, SvD,

söndag 26 april 2015

Köp en bok och titta in bakom ridån ..

... och ta del av vad som försiggår på Migrationsverket? Sådant som inte kommer fram i press, radio och tv; sådant som göms eller glöms av politikerna?

I åtta år har Merith Wager haft kontakt med dem hon kallar miggor, alltså handläggare och beslutsfattare på Migrationsverket som nästan dagligen berättar om den ena oegentligheten efter den andra. Det är deras historier som kommer att bli den tredje boken i serien inte svart eller vitt utan svart och vitt.

Så om vi alla sätter in en summa motsvarande vad en vanlig bok kostar .. eller helst mer .. så kan vi kanske äntligen få veta hur den goda och hjärtevarma asylmottagningen och integrationen ser ut i faktiska berättelser från handläggare och beslutsfattare på Migrationsverket.

En bok som jag är övertygad om kommer att skildra en helt annan verklighet än den vi får oss serverad i tillrättalagda och vinklade reportage, upplysningsprogram och anklagelseskrifter.

Personligen så tror jag att den verkliga verkligheten skulle vara till större nytta för integration och solidaritet än "sanningar" som baserar sig på dolda fakta.

Men vad vet jag, boken är inte skriven än.

Så för att få veta vad jag egentligen tycker, vilket jag inte kan få reda på utan att alla kort ligger på bordet .. så kommer jag i dag att ge mitt bidrag till att den blir skriven.

Gör det du med .. men det är lite bråttom för det är bara 8 dagar kvar på insamlingen och det saknas minst 130 000 kr.



Marika Formgren, Fnordspotting,
Expr., GP/Alice Teodorescu, GP, SvD,

lördag 25 april 2015

Valrörelsen 2018?


 Om två och ett halvt år ungefär så kommer vi att påbörja en ny valrörelse .. om inte något oförutsett inträffar på vägen dit.

Jag undrar hur upplägget kommer att vara valrörelsen 2018?

Det kan väl knappast fungera att gå på som vanligt?

Om oppositionen kör sitt vanliga race med anklagelser om att allt regeringen gjort eller inte gjort och sagt eller inte sagt, bara har fört landet längre och längre ner i dyn, att de blundat för problemen, utarmat statskassan, trasat sönder landet och släpat gamla, sjuka, halta och lytta till en tillvaro värre än döden ... så kommer ju alla att undra varför de stillatigande såg på och godkände varje enskild budgetpost, år efter år?

Om regeringen i sin tur försöker med det avätna bordet, skyller på varandra och på SD och på att de är en minoritetsregering samt begär förståelse för att alla förändringar tar lååååång tid och att arbetslösheten inte kommer att vara avskaffad förrän 2020 samtidigt .. halleluja!! .. som alla "välfärdssatsningar" bär frukt .. så kommer ju alla att dra sig till minnes att de förra vallöftena inte hade längre hållbarhet än 6 månader sist de röstade på ett regeringsparti?

Och om oppositionen försöker dra DÖ-överenskommelsen som en kanin ur hatten och peka på att de minsann tog ansvar och därför kommer att få igenom varje budget på samma fördelaktiga sätt om de vinner valet .. så kommer förmodligen varje tänkande väljare att lägga ihop ett och ett och få det till en summa som inte känns särskilt tilltalande.

Dessutom så tror jag att många, i likhet med mig, kommer att ställa sig frågan .. varför gjorde INGEN någonting när alla vi andra tydligt såg att inte plus och minus gick ihop?

För om oppositionen säljer ut hela sin trovärdighet under mandatperiden för att få regera med DÖ och regeringen bryter mot de flesta löften de gett under samma mandatperiod .. vad är det då som säger att inte Stefan Löfven återigen bryter ett löfte och bildar en minoritetsregering med Sverigedemokraterna som stödparti .. eftersom de då kan sägas ha rensat bort de värsta avarterna inom partiet.

I valrörelsen 2018 kommer Stefan Löfven att tycka att ett samarbete med SD är rena semesterresan i jämförelse med den resa han gjort tillsammans med Miljöpartiet och Vänstern .. och ingångsvärdet bör ju vara det som är bäst för landet .. dvs vinna valet och Makten och få mästerförhandlaren Löfven som statsminister.

Hur som helst så blir det väljarna som kommer att dra det kortaste strået .. även om det ska bli spännande att se hur de lägger upp strategin.

Tror jag .. som inte skulle köpa så mycket som en begagnad cykel av någon av våra folkvalda.


DN, DN, GP,

fredag 24 april 2015

Omaka vänner

Jag vet inte om hunden tror att hon är en katt eller katten en hund, eller om det är katten som tror att han är en hund eller hunden en katt? Men en sak är säkert, från första ögonkastet skapades ett vänskapsband som gjorde att vem som är vem eller vad, är helt oviktigt.

Jag misstänker att Milly, vår Irländska Ros, upplevde det som att hon fick en valp och att vår lettiske invandrare, Maurice, såg det som att han fick en ny mamma. Men det kanske bara är som jag inbillar mig?

I vilket fall som helst så där den ene är, är den andre i närheten. Kommer det en främmande hund och nosar vid grinden är det två nosar som nosar tillbaka .. och beter sig främlingen oborstat och fientligt åt mot Maurice så behöver han bara sätta sig ner och njuta av utskällningen.

Här är ett gäng bilder som skildrar dagens vanliga händelser. Som tur är så är det soligt, varmt och ute .. för hittills har den här typen av aktiviteter skett i min säng .. helst på morgonen innan jag stigit upp.

Det börjar så stillsamt med en tillgiven hund ..


.. och en fridfullt tassande katt

Så möts deras blickar i ordlös kommunikation ..


 .. och så anfaller någon och en ..


.. vild jakt tar vid. Jag har massor av bilder av gräsmatta där det nyss fanns både hund och katt, så ni får försöka föreställa er springandet, fintandet och hoppandet mellan bilderna.


Det ser hårdhänt och ibland farligt ut, men den enda som hittills beklagat sig är Milly, trots att hon då och då får in hela katthuvudet i munnen och inte drar sig för att tugga lite grand när det ändå är där.



Ibland avbryts kampen för en stunds uppsnyggning och inspektion.


Precis som i alla andra kampsporter finns det regler. Uppsträckt tass med utfällda klor signalerar att valet är mellan att backa ett steg eller att få rejält ont i nosen. Den som har valt fel en gång gör inte om det.




Man får inte heller glömma pausvilan. Det är viktigt att kontrollera att publiken fortfarande är intresserad och att förvissa sig om att det inte finns något viktigare som kräver uppmärksamhet.




Men när "publiken" börjar fundera på att göra något annat så kommer andra perioden som är minst lika spännande som den första.













Och så blev det paus igen .. "publiken" drar sig tillbaka och de stridande enas om att det förmodligen betyder att det är lunch och allmän utdelning.


onsdag 22 april 2015

Tilliten och sammanhållningen i samhället har minskat ..

.. läser jag i DN i dag och jag blir glad över att någon annan tänker som jag. För jag saknar också tillit och sammanhållning och längtar också efter satsningar på framtidsdrömmar, företagsamhet, hopp och tro på den egna förmågan ..

.. och så var det inte alls det det handlade om.

Så besviken jag blev.

Där jag önskar mig mer frihet, krävde artikelförfattarna mindre av den varan. Där jag önskar mindre regler och begränsningar, erbjöds raka motsatsen. Kreativa idéer som kan utbytas tillsammans med likasinnade och resultera i samarbeten och verksamheter som engagerar många .. finns ju inte på kartan i den tilltänkta medborgartjänsten som mest verkar handla om kaos, kriser, katastrofer och tvångsrekryterad arbetskraft som kan användas när staten så önskar.

Glädjen och kreativiteten lyste verkligen med sin frånvaro.

Flera forskare och debattörer har alltså använt tiden till att komma fram till att tilltron och sammanhållningen i samhället kommer att ÖKA om vi tvingar alla mellan 18 och 24 år att göra samhällstjänst.

Tänk bara vad vi ska älska varandra efter en sådan upplevelse.

Artikelförfattarna talar längtansfullt om den gamla värnplikten då de unga .. fick tillfälle att i studier och arbete umgås med personer från helt annan social bakgrund. Den bidrog till mognad och gemensamt ansvar. För att inte tala om den härdande mobbingen, rädslan, utanförskapet och pennalismen. Lite grand som den gamla sammanhållna skolan, som nu bara finns som internatskola typ Lundsberg.

Det var tider det. När pojkar fostrades till män .. eller bröt ihop alternativt tog livet av sig.

Men nu är det andra tider. Nu är vi både feministiska och jämlika och båda könen kan tvångsarbeta, rödkindade och glada, i skog och mark, vid kriser och vid hot, när det uppstår störningar i el, energi- och vattentillförsel och förmodligen också som draghjälp när tågen inte går av sig själva?

På lingonröda tuvor på den villande mo .. bekämpar landets 18-20-åringar alla skogsbränder, översvämningar och orkaner. 

Tjolahopp?

Jag undrar hur många 18-20-åringar det går åt för att dra ett tåg från Stockholm till Göteborg?

Vårt land behöver visserligen ett bättre samhällsklimat där alla kan få en rimlig möjlighet att förverkliga drömmar utan att riskera hela sitt framtida liv. Det vimlar av talanger, nytänkande, idéer, nyfikenhet och skaparlust men det finns också ett kontrollstaket och en myndighetsbevakning som gör det omöjligt för de flesta att ens försöka bygga något nytt och oprövat .. men jag tror inte att allmän medborgartjänst är receptet för nyföretagaranda, sammanhållning och samhällstillit.

Men jag kan ju bara tala för mig själv. I den åldern hade jag aldrig i livet ställt mig till förfogande för någon slags lägerverksamhet för okänt samhällsarbete .. under ett eller flera år? När jag var 18-24 hade jag förmodligen försvunnit in i någon annan grupptillhörighet under jord och utom synhåll. Bytt ett glädjelöst, kravfyllt helvete mot ett mer glädjefyllt, kravlöst dito, så att säga.

I dag skulle Ingvar Kamprad inte ha haft en chans att sälja sina pinnstolar hemma i garaget. Utan kassaregistrering, handikapptoalett, rätt lokalstorlek, avgifter och tillstånd både hit och dit hade han förmodligen blivit skyldig mer än han förtjänade .. och världen hade fått klara sig utan IKEA.

Sedan kan vi ju inte bortse från vilken förlust medborgartjänstgöringen skulle vara för SVT och andra tv-kanaler. Utan 18-24-åringarna faller ju hela det lönsamma systemet med dokusåpor ihop och jag betvivlar att Paradise Hotell håller stilen om deltagarna hämtas ur den tillgängliga gruppen 65+?.

Men det finns ju vinster med medborgartjänst för alla 18-20-åringar, det kan till och med jag se. Arbetslöshetssiffrorna skulle med ens bli fantastiskt fina i den åldersgruppen, många kanske till och med skulle lämna landet tills de fyllt 30, en del skulle kanske utebli helt och kunna bötfällas och på så sätt ge en liten vinst och .. vips .. så får vi också en helt annan vinkling på begreppet trainees.

Fast till kostnad av ett blygsamt arvode i stället för en marknadsanpassad lön.


SvD, Expr.,

tisdag 21 april 2015

Stefan Löfven lovde och lovde och ..


.. för nästan exakt ett år sedan lovade han och hans parti att .. i den kommande vårmotionen föreslår vi socialdemokrater att staten tar över ansvaret för andra sjuklöneveckan. På så sätt underlättar vi för företagen så de kan expandera och anställa fler.

Fast det var ju bara en skuggbudget, förstås. För i dag låter det annorlunda .. Annika Strandhäll öppnar för att arbetsgivaren kan bli skyldig att betala en del av sjukskrivningarna som är längre än två veckor.

Det är ett sätt att uppmana arbetsgivarna att ta sitt ansvar ... säger Kjell Rautio, utredare på LO.

Se där .. nu när valet väl är vunnet så är det inte lika intressant att värna de små företagen och jobben. Glömda är de vackra orden .. För företagaren kan sjuklöneansvaret för de anställda vara ett betungande ansvar. I dag ansvarar företagen för sjuklönen under de första två veckorna. Enligt Företagarna har 16 procent av företagen en eller flera gånger avstått från att anställa en person på grund av sjuklönereglerna.

Stefan Löfven lovar att "knäcka" arbetslösheten, men alla lösningar verkar bara leda till ökad arbetslöshet? Varje löfte blir ett svek som i värsta fall leder till ökade utgifter för ... ?? .. stat och kommun??

Den rödgröna regeringen höjer "sina egna" kostnader genom att ta bort de förmåner som finns?

Den borttagna sänkningen på arbetsgivaravgiften för unga, drabbar de största arbetsgivarna .. stat, kommun, landsting och försvaret .. mest.

Ökade kostnader för sjukskrivningar drabbar exakt samma grupp, eftersom de flesta som knäcks av arbetsbördan är offentliganställda kvinnor.

Det lovas personal .. outbildade trainees?? .. till äldrevården som får betala med det de tidigare fått för att upprätthålla kvaliteten  på vården och maten och det lovas lärare på bekostnad av speciallärare och förmodligen finns det andra finesser i arbetslöshetsknäckandet som jag inte kommer ihåg nu.

Men är det något som nästan får mig att leta efter nödutgången så är det den plan som Den Store Förhandlaren  .. som KAN näringslivet .. kläckt tillsammans med näringsministern .. som aldrig varit varit i närheten av näringslivet .. om en investeringsbudget som i värsta fall kan knäcka landets ekonomi under oöverskådlig tid.

I budgeten finns utgiftstak och överskottsmål som garanterar att inte vilken klåpare som helst ska kunna göra vad som helst med landets finanser .. och nu får vi en parallell investeringsbudget som garanterar precis det motsatta?

Genialt??

Undrar om Bert Karlsson har ett finger med i den idén? NÅGON kommer i alla fall att tjäna en bra hacka på goda förbindelser med regeringen .. för när det gäller vad som det är värt att investera i är arbetslöshetsknäckarna helt i händerna på sina rådgivare.

Och det har ju gått bra hittills, eller hur? Med innovationskatapulten och innovationsrådet och modulhusen och det ena med det femtiofjärde ?



Jag får vingslag!!

De senaste åren har jag allt oftare ställt mig frågan .. hur upplever egentligen våra folkvalda de väljare som de representerar?

Hur tror de vi tänker?

Vad tror de vi vill?

Och framför allt .. hur ser de på oss i relation till sig själva?

Vid ett tillfälle, när jag måste ha haft oceaner med tid i förhållande till i dag, så roade jag mig med att googla på politiker helt förutsättningslöst för att bilda mig en uppfattning om deras kompetens och kunnande. Det var inte en särskilt upplyftande sysselsättning så jag lade ner hela projektet.

Men när jag ser på våra folkvalda i relation till mig själv så är det inte direkt knäckande för självförtroendet.

I dag hittade jag en liten film på Ingångsvärdens fakebook, där ett av våra regeringspartier försöker kommunicera med sina väljare. Jag vet inte om åldern är extremt låg inom just detta parti .. men tilltalet verkar vara anpassat till kommande väljare.


Eller?

Är det så här den rödgröna regeringen upplever sina väljares fattningsförmågor? Eller handlar det bara om att vi lever i totalt skilda världar?

Det förklarar i så fall en hel del. Hur våra riksdagspartier ser på väljarna i relation till sig själva, till exempel. Och eftersom de som pytsar ut lämpliga nyheter, debattartiklar och krönikor stöder Mamma Mu-partiet upp till 80% så ger det också en vink om varför de flesta tidningar slåss mot vikande läsarsiffror och hur media ser på det de kallar "folket".

Mamma Mu på sängkanten så kanske vi somnar och inte ställer så jobbiga frågor? Med tanke på senaste Sifo-mätningen verkar det vara exakt vad många längtar efter.

Men för att underlätta kommunikationen med våra folkvalda har jag börjat samla på citat från den som har mest vana med att kommunicera med Mamma Mu .. Kråkan ...

Ryck mej i fjädern

Jag får vingslag.

Hör du illa, din gamla kossa

Ibland kan man inte säga det som är sant förrns det gått en stund.

Det gör inget om man böjer en spik eller två, det blir ju en koja ändå.

Jag är ju nästan död - då måste det väl bli wienerbröd.


Man vet ju aldrig när det kan behövas.