Regeringen
föreslår i höstens budget 500 miljoner i stöd till de kommuner och landsting
som anställer personer som står långt från arbetsmarknaden med hjälp av
extratjänster.
Extratjänster
är en subventionerad anställningsform riktad till nyanlända och
långtidsarbetslösa. Och det är staten som står för hela kostnaden för den
anställde under maximalt två år.
Regeringens mål är 20.000
extratjänster till 2020 men hittills har det bara blivit 3.600 extratjänster.
Under förra veckan ställdes en bekant inför problemet med att få
ett läkarintyg för att överklaga ett beslut från Försäkringskassan. Ett sådant
intyg måste innehålla exakt rätt ord och rätt beskrivning av hälsotillståndet
för att bli godkänt av utredaren och när det sedan visade sig att den mycket
trevliga och kunniga läkaren inte hade tillräckligt med kunskap i svenska
språket för att förstå vad min vän behövde .. så blev det minst sagt väldigt
besvärligt.
I det här fallet löste det sig genom att en bekants bekants
läkarbekant skrev ut ett fullgott läkarintyg som den behandlande läkaren godkände
och signerade.
Men hur många har så tjänstvilliga läkare och så värdefulla
bekantas bekantas bekanta?
När de nyanlända besöker våra sjukhus eller myndigheter har de
rätt till tolk, eller hur? Med regeringens nya förslag är det kanske dags att
utöka den rättigheten att gälla även svenskfödda medborgare?
Nu när Magdalena Andersson sätter tumskruvar på kommunerna och"kräver" att de ska "anställa" nyanlända som "extraresurser" inom vård och omsorg
tycker jag att det också är helt rimligt att kräva rätt till tolk till personalen
som ska handleda "resurserna"
och de hjälpbehövande som behöver hjälp med att göra sig förstådda.
Eftersom alltihop är skattefinansierat är det ju ändå vi som
betalar hela kalaset.
Tolk för svenska medborgare som besöker läkare/myndigheter som har uppenbara svårigheter med svenska språket. Du har onekligen en poäng där. //tompas11
SvaraRaderaJag ser inget problem med läkare som inte behärskar den högre kanslisvenskan. De bästa läkarna i världen talar för övrigt inte ett ord svenska.
SvaraRaderaProblemet är snarare försäkringskassan. Att den överhuvudtaget finns. Men lösningen på det kan knappast vara fler offentligt anställda.
Instämmer!Jag besöker inte vårdcentral ofta; men NÄR jag gör det vill jag ha en läkare som förstår vad jag säger, och som jag förstår också, tyvärr är det svårt att hitta, och jag har haft en del problem just pga av dålig kommunikation. Fanns där en privat vårdcentral som vill ta emot mig inom en radie på 5 mil, skulle jag åka dit i stället. Att man sen får en utskällning när man ber att få träffa en läkare som kan svenska och anses vara rasist när man framför denna önskan, är en annan femma.
SvaraRaderaMin mamma vara en stark invandrarvän hela sitt liv. De sista åren var hon beroende av hemtjänst och de sista två åren hon levde var hon så knackig att hon bodde på ett vårdboende. Hon var alltid nöjd med de vårdare med invandrarbakgrund som hjälpte henne. För ca 1 år sedan så drog kommunen in 160 tjänster inom hemtjänst och äldreomsorg för att spara pengar. Hon började att klaga på att kvalitén blev sämre. De sista 2-3 månaderna började hon också klaga på att det fanns anställda på vårdboendet som uppenbarligen inte förstod vad hon sa. Vad har nu hänt i den kommunen. Jo lastiden för de uppsagda har gått ut så nu har kommunen börjat att plocka in oerfarna extratjänstare som i många fall inte kan språket i stället för att behålla den erfarna personal som kunde språket.
SvaraRaderaHej anybody! Dessa "extratjänster" som regeringen värnar om, är givetvis bara valfläsk inför 2018! Och man har samtidigt möjlighet att skyffla över långsiktig försörjning till a-kassorna. Det fattar väl vem som helst!
SvaraRaderaExtratjänsterna ger inte rätt till akassa efter anställningstiden. därför är inte extratjänsterna nått som på sikt leder vidare utan man är fast i åtgärdskarusellen
RaderaHursom, staten slipper redovisa högre arbetslöshetssiffror under valår, vilket kan "lura" väljarna att man infriat vallöfte om AU:s lägsta arbetslöshet!
Radera