Dagar kvar till riksdagsvalet 2018

fredag 31 mars 2017

"Pinsamt av S att ta hårdare tag ..


.. mot utsatta människor" .. så lyder rubriken på DN Debatt i dag.

Äntligen! .. tänker jag som verkligen brinner för och saknar ett samtal om situationen för de mest utsatta i samhället. De äldre, de funktionshindrade, de psykiskt sjuka och alla som fastnat i missbruk av olika slag.

Det är hög tid att vi talar öppet om vad som händer med dem som är totalt beroende av samhällets stöd för att överhuvudtaget kunna överleva på ett värdigt sätt.

Dessutom borde vi också uppmärksamma vad som händer med de anhöriga som i allt större utsträckning får ta ansvar för att den behövande verkligen får det h*n har rätt till. Det är de anhöriga som får agera både vårdgivare och företrädare i kampen mot den myndighet som både ansvarar för att den behövande ska få, och inte får, den hjälp och det stöd h*n behöver.

Det finns familjer som fullständigt går sönder i kampen för en anhörigs rättigheter. I allra värsta fall finns det inte bara en dement förälder att kämpa för utan också ytterligare en familjemedlem med antingen funktionshinder, psykisk sjukdom, missbruksproblem eller behov av extra resurser i en skola som mer skrämmer än lockar.

Vilket ofta landar i att någon i familjen går rakt i väggen och drabbas av utmattningsdepression vilket gör att hela familjens ekonomi rasar samman när Försäkringskassan nekar sjukpenning med hänvisning till att depressionen inte är tillräckligt svår.

Något som förmodligen ändrar sig över tid, när bostaden är såld på exekutiv auktion eller skilsmässan är ett faktum?

Nyligen talade jag med en kvinna som arbetat många år som sjuksköterska. Nu har hon flyttat till vår lilla stad och arbetar med något helt annat. Hon berättade att senast hade hon haft som uppdrag att göra hembesök hos dem som behövde hjälp med medicinering i en av landet största städer.

Det var mest ensamma, hjälpbehövande äldre.

Jag hoppas jag en dag kan bli av med bilderna av dem jag mött de här åren .. sa hon. Men just nu har jag dem med mig dagligen. Äldre förtvivlade människor som möter mig i dörren och ber om hjälp, med nerkissade kläder och blöjor som tyngts ner till knäna. Eller kontaktsökande ensamma som inget annat vill än att få byta några ord med en medmänniska. Eller de som ligger i sina sängar och behöver hjälp med rena sängkläder, lindring av sina smärtor, något att äta eller dricka eller byte av kläder. För att inte tala om alla dem som lider av långt gången demens som inte vet var de är eller varför de befinner sig där och blir fullständigt skräckslagna när en främmande människa kliver in genom dörren.

Och i inget av fallen varken fick jag eller hann jag hjälpa till. Det enda jag kunde göra var att säga till dem att använda larmet .. om de hade något.

Ibland upplever jag det som att våra äldre lever i total misär, trots att de betalar för hemtjänst.

Bara i år har jag träffat två kvinnor som gått rakt i väggen efter att ha arbetat i hemtjänsten. De söker desperat efter andra arbeten eftersom de nekas sjukpenning trots att de har läkarintyg på sömnstörningar, ångest och utmattningsdepression. Det är belöningen för den som gjort sitt yttersta i ett arbete som är omöjligt att utföra på ett sätt som inte ger utföraren en känsla av otillräcklighet. Ekonomiska problem läggs ovanpå den psykiska utbrändheten.

Jag har mött en handelsanställd ung kvinna med samma problem. Hon arbetade sena kvällar i en av de mest oroliga förorterna och rädslan var ett ständigt sällskap till och från jobbet. Efter ett brutalt rån tvingas hon, med hot om vite, att vittna mot en man som hon kände ren skräck inför. Nu har hon flyttat tillbaka till föräldrarna, är sjukskriven med ångest, handlingsförlamning, sömnsvårigheter och depression. Och även här nekar försäkringskassan att betala ut sjukpenning, vilket gör att hon också har stora ekonomiska problem som de anhöriga gör sitt bästa för att orka hjälpa henne att bära.

Kommunen kan bistå med försörjningsstöd om du först gör dig av med allting som kan göra att du har en chans att få ett nytt jobb och en ny start. Bostad, bil och
besparingar.

En man med ett lättare funktionshinder hjälptes av vården så till den milda grad att han förutom ett kraftigt tablettmissbruk också lider av minnesförluster i närminnet efter upprepade elchocksbehandlingar. De anhöriga tar avstånd eftersom han blir utagerande och "jobbig" när han mår som sämst och hade inte hans ex-flickväns föräldrar tagit på sig ansvaret för hans liv hade han förmodligen hamnat på gatan.

Funktionshindrade som levt i egna bostäder i närmare 20 år med hjälp av personlig assistans blir av med stödet från en månad till en annan och tvingas hem till föräldrar som är närmare 80 år och själva är beroende av samhällets stöd och hjälp. Visserligen säger lagen att kommunen ska ansvara för att den funktionshindrade ska få samma möjligheter till ett anständigt liv som alla andra .. men sanningen är att i vissa kommuner tar man hellre ett vite, än drar på sig en extra kostnad bara för att Magdalena Andersson och Åsa Regner ska kunna hyfsa budgeten genom få bort merparten av assistansreformen från staten.

Ensamheten och utsattheten bland de svagaste i samhälle blir alltså inte bättre av att staten hyfsar sin budget genom att lägga alla kostnader på kommunerna. 

Kostnader för de sjukskrivna utan sjukersättning och de som har laglig rätt till personlig assistans men som inte uppfyller Försäkringskassans krav på 20 timmar grundläggande behov (väldigt ofta, för ofta .. hamnar utredningen på dryg 19,5 timme efter Åsa Regners uppmaning att "dra ner på timmarna"!). Även kostnaderna och ansvaret för att bygga lägenheter, betala försörjningsstöd, utbildning, vård, tandvård och svenskundervisning till alla "nykomna", hem, försörjning och omvårdnad till ensamkommande barn, bostäder till äldre och funktionshindrade, demensvård, hemtjänst, hemsjukvård, missbruksvård, stöd till elever som far illa i skolan eller behöver särskilda stödinsatser och alla andra ekonomiska och praktiska hjälpinsatser som lagen säger att våra medborgare har rätt till hamnar också hos kommunerna och i förlängningen hos kommuninvånarna. 

Allt hamnar alltså på skattsedeln hos kommunens invånare. Men Magdalena Anderssons statsbudget ser bättre ut i år än förra året och ser du inte hur det har gått till så var du förmodligen en av dem som trodde att Sverige höll på att gå sönder och nu tror att den risken är avvärjd.

Många kommuner närmar sig konkursens rand på grund av kostnaderna och kraven för alla som ingår i begreppet "befolkningsökningen". Flyktingar, tiggare, ensamkommande barn och papperslösa .. alla har de rätt till sin del av det som betalas in till vårt välfärdssystem.

Kommunalskatten kommer att höjas rejält de kommande åren .. men det kommer aldrig att synas i regeringens budget. Men förr eller senare kommer du att märka att du får mindre trots att du betalar mer.

För en eller två kronors höjd kommunalskatt räcker inte till för alla i många kommuner och de som hittills fått stryka på foten är de som behöver pengarna mest. Människor som ofta betalat in till välfärdssystemet under ett helt liv och nu står med fyllda blöjor och våta kläder och gråter i ett hem som mer och mer förvandlas till en isoleringscell.

Den forna fattigstugan finns numera dold i ett vanligt bostadsområde, vilket förmodligen är mer skadligt än den gamla där de äldre åtminstone hade sällskap av varandra i sitt elände.

Det är verkligen hög tid att vi talar om hur Socialdemokraterna behandlar dem som tidigare var deras kärnväljare men som nu betraktas som tärande och onödiga.

Men så läser jag det som står under debattartikelns rubrik och inser att jag har tolkat den alldeles fel.

Jag borde ha vetat bättre.

Naturligtvis handlar artikeln om att vi återigen ska införa permanenta uppehållstillstånd och fri anhöriginvandring för alla som Migrationsverket beviljar asyl och om stöd och omtanke om andra länders utsatta medborgare som "tvingas" tigga på våra gator och hårdare tag mot främlingsfientlighet och rasism.

De hårdare tagen mot utsatta människor och bristen på trygghet och mänskliga rättigheter sparar vi till dem som vi inte ser som offer utan som en belastning.  Det vill säga, människor som politikerna helst klarar sig utan .. äldre, funktionshindrade, psykiskt sjuka och missbrukare.


torsdag 30 mars 2017

Årets första lamm ..


.. bara ett halvt dygn gammalt.
Åhh .. jag blir lika vekhjärtad varje vår och är det då ett särskilt vackert litet lamm, som det här, då blir det nästan för gulligt och jag kommer på mig själv med att gratulera mamman med lika fjantig röst som jag ibland använder till katten.
Snart kommer det att krylla av små ulltottar i alla fårhagar .. men för mig är det här det allra första och finaste.
Och om det hade varit mitt alldeles eget lamm så hade jag förmodligen döpt det till Pussel.









tisdag 28 mars 2017

Centern krattar manegen för Stefan Löfven ..


"Vi såg ju att det sattes en bild av att Centerpartiet mer eller mindre passivt accepterade regeringens alla skattehöjningar" .. säger Centerpartiets ekonomisk-politiske talesperson Emil Källström i en intervju i SvD i dag.

"Det sattes en bild av Centern"!

Det är alltså förklaringen till att Centern gick ut med ett förslag om att bryta sönder regeringens höstbudget. Ett förslag som alla redan på förhand visste att de övriga allianspartierna inte skulle ställa sig bakom.

Ett förslag som egentligen inte handlade om skattehöjningar, utan enbart handlar om vilken "bild" Centern vill att väljarna ska ha med sig in i valbåset nästa år?

Enligt Emil Källström skulle förslaget visa att Centern "ville öka trycket mot regeringen och nyansera bilden av vår egen position och visa på möjliga vägar framåt"?

Jättesmart! Och .. som av en händelse .. så kladdar Centerns nya framåtsträvande nyanserade partibild samtidigt ner övriga allianspartierna på ett .. förhoppningsvis .. fördelaktigt sätt för Annie Lööf.

Om det innebär att folket blir sittande med regeringen Löfven i ytterligare 4 år spelar tydligen mindre roll än om bilden av Centerpartiet som ett passivt parti avslöjas som sann.

Nu tror ALLA att Centern är ett handlingskraftigt parti som till och med kan använda sig av SD för att plocka center-russinen ur regeringens budgetkaka och inte alls sitter still i båten med pekfingret i luften för att kunna navigera på bästa sätt för att kunna bli landets andra eller tredje största parti.

Kosta vad det kosta vill .. Annie Lööf vill stå på den vinnande sidan 2018 och då gäller det att visa upp ett öppet hjärta och stå med ena benet rött, det andra blått och låtsas vara grön.

För det är ju en jättejättestor skillnad mellan att utnyttja SD för egen vinnings skull mot att använda sig av SD för att ta över det ansvar som den sittande regeringen inte visat sig klara av.

Och så länge som statistiken visar att väljarna är tillräckligt korkade för att köpa grisen i säcken en gång till så kanske Annie Lööf har hittat rätt taktik?

Det gick ju bra för Stefan Löfven .. även om det gick mindre bra för dem som trodde på hans kraftigt "nyanserade bild" av sossarnas regeringsförmåga.


Äntligen hemma igen.


Nu är vår Rackarkott äntligen på rätt plats i livet. Lite trött och medtagen och med en veckas sträng diet framför sig, men hon kan gå och verkar inte ha ont och det är ju huvudsaken.

Det finns väl inget som går så rakt i hjärtat som en liten hund som kvider av lättnad och går rakt i famnen efter ett par dygns ofrivillig skilsmässa och jag inser att det viktigaste i livet är ändå att ha någon/några att höra till och lita på.

Men jag måste säga att jag är imponerad av hur djursjukhuset som vi besöker är organiserat. Det är en ständig ström av oroliga och hjälpsökande djurägare, men allt flyter på ett sätt som gör mig grön av avund.

Först blir du mottagen av en av ett antal receptionister som intresserat förhör sig om symptom eller skador, sorterar dig i angelägenhetsgrad och berättar om det är lång väntetid eller inte. Smittspridande eller agressiva djur sorteras undan, eller får vänta i bilen, så att övriga besökande inte ska gå hem med fler sjukdomar/skador än de hade när de kom.

Bara en sån sak skiljer en vanlig akutmottagning från djursjukhusen!

På en vanlig akutmottagning för människor sitter vi alla tätt tillsammans oavsett symptom, vilket kan göra att en svårt sjuk eller akutskadad människa kan komma hem med en infektionssjukdom som försvårar/förvärrar eller kanske till och med omöjliggör läkningen/återhämtningen.

Väntetiden tillbringas i ett stort, rent och trevligt väntrum med tillgång till kaffeautomat och godis/läskautomat. Det är lugnt, rent och välorganiserat och personalen verkar veta exakt vad de ska göra och hur de ska hantera även de rörigaste av situationer.

Det kan ta tid, men det känns alltid som att läget är under kontroll och du och dina medväntepersoner blir alltid informerade om något tidskrävande aktutfall kommer att försena dagen så att du kan omboka rena rutinbesök.

Efter en stund får du träffa en leg. djursjukskötare som gör en förberedande undersökning och avgör om du får vänta ytterligare ett tag eller bör träffa veterinären snarast möjligt.

Så kommer en veterinär som ställer en diagnos eller beslutar om nödvändig provtagning, röntgen eller inläggning. En djurvårdare lotsar dig till eller mellan provtagningarna och hjälper dig eller tar helt hand om ditt djur.

I avvaktan på resultat från provtagning får du fortsätta med kaffedrickandet eller ta en promenad runt huset .. under förutsättning att du informerar receptionspersonalen som vid behov kommer ut och ropar in dig.

Om ditt djur ska vårdas hemma får du först ett samtal med veterinären så du vet hur du ska hantera medicinering eller övrig vård, om djuret ska läggas in får du ett papper som talar om vad som gäller och instruktioner om att det inte är någon idé att ringa utan att behandlande veterinär kommer att ringa upp dig varje dag mellan 11-15 så länge som djuret vårdas på avdelning bemannad med djurvårdare.

Och så det allra bästa, när du åker hem får du alltid en mapp med en sammanfattning av vad som gjorts och ska göras .. diagnos, vad den innebär, hur djuret har behandlats, ska behandlas och hur du ska hantera mediciner, mat, motion och eventuella efterkontroller.

Är det någonting jag vill ha som mänsklig patient är det en sådan mapp. Jag vet inte hur många gånger jag åkt hem från ett läkarbesök eller en sjukhusvistelse och slagits av tanken .. vad sa h*n egentligen?

Det skulle vara guld värt att ha en liknande manual att luta sig mot, men allra helst skulle jag vilja ha ett lika välorganiserat sjukhus till mig själv.


söndag 26 mars 2017

"För att få perspektiv på hur viktig man är i samhället ..




.. borde alla skaffa en hund som dyrkar allt man gör och en katt som inte bryr sig", är ett citat från Franklin P. Jones (1887-1929).

Från 12 års ålder har jag alltid haft minst en hund. Som mest har de varit fyra och som minst .. de senaste åren.. bara en. Allt jag har gjort har jag gjort i sällskap av en hund som antingen gått vid min sida, legat som en fäll vid mina fötter eller agerat dåligt samvete med huvudet i mitt knä. Jag vet inte hur många blogginlägg som jag skrivit med bara höger hand, eftersom jag varit tvungen att klia någon i nacken med den vänstra.

Nu är Rackarkotten inte hemma och jag känner mig amputerad, ensam, halv och skugglös.

På morgonen i går var allt som vanligt. Maken skuttade ur sängen okristligt tidigt, utfodrade de svältande och gick för att hämta tidningen medan den Makalöse Maurice och Rackarkotten utförde sina morgonbestyr i trädgården.

Några timmar senare hasade jag mig ner till frukostbordet, sörplade i mig mitt morgonkaffe och en macka för att sedan förbereda mig på dagens första hundpromenad.

Och då kunde inte hunden gå?

Hon bara låg och kunde inte resa sig. Vi lyfte upp henne .. och hon ramlade omkull. Vi bar ut henne och fick henne att ta några steg och hon svajade, gnällde och lade sig .. och blev liggande.

Det blev en akutfärd till det stora djursjukhuset där både jag och Rackarkotten blev en erfarenhet rikare när hon fick transporteras på rullbår in i huset och mellan avdelningarna.

En tarminflammation hade tydligen orsakat en akut inflammation av lederna i tassarna?

Jag hade ingen aning om att något sådant var möjligt?

Nu ligger hon på sjukhus med dropp och intensiv smärtlindring, min lilla Rackarkott, och om hon känner sig lika ensam och övergiven som jag så är det mer synd om henne eftersom hon dessutom har väldigt ont.

Jag hoppas, hoppas att hon får komma hem i morgon. För jag behöver nog henne mer än vad hon behöver mig?


fredag 24 mars 2017

Best friends forever?


 Jag kan inte låta bli att bli lite beklämmande nostalgisk när jag följer hur medierna försöker hetsa fram ett partiledarbyte under Moderaternas Sverigedagar nu i helgen.

Jag minns mina tjejkompisar från skoltiden. Eftersom jag bytte skola vart eller vartannat år under hela skoltiden fick jag ofta lämna goda vänner bakom mig för att åter bli den extra kompisen eller den som upplevdes som ett hot för någon.

Så någon enstaka blev en ny verklig vän, andra fick föreställa vänner eftersom de var vänner med vännen, andra udda fick ersätta vännen, när vännen och hennes vänner var upptagna på annat håll och slutligen fanns det "vänner" som ingen inte vågade annat än att vara vän med .. eftersom alternativet var att hamna utanför hela skolgemenskapen.

Det var ett besvärligt landskap att navigera i.

De åren formade mig till något av en social kameleont med känsliga spröt redo att suga upp stämningar, trender, hierarkier och strömningar. Aldrig bäst, aldrig sämst, aldrig visa svaghet eller rädsla men alltid social och anpassningsbar. Egentligen är det ett herrans underverk att jag inte utvecklades till en knallröd socialist.

I den åldern är det viktigt att ha en bästa vän att anförtro sig åt och eftersom ingen har erfarenhet av att bli sviken utan att först bli sviken ett antal gånger .. så skaffade jag mig erfarenheter på samma sätt som alla andra, genom att anförtro mig åt vänner som förde förtroendet vidare.

Aj, vad det gjorde ont, då .. innan jag lärde mig hantera den typen av situationer. Men än i dag kan jag känna hur det kändes att få en "kniv i ryggen" när någon använde sig av mig för att få egna fördelar.

Nu tror jag inte att Annie Lööf och Anna Kinberg Batra är "Best Friends Forever", men de ska ju på något sätt föreställa samarbetspartners i väljarnas ögon. Jag tror inte heller att Annie Lööf kan ha missat hur utsatt Anna Kinberg Batra är just nu och därför tror jag inte att det är en tillfällighet att centerledarens senaste utspel kommer just nu.

Det är kanske mina egna ärr från skoltiden som får mig att se det som att Annie Lööf konsekvent utnyttjar Anna Kinberg Batras svårigheter för att öka sin egen popularitet? Möjligen är det mina egna erfarenheter som gör att jag tolkar det som att det är avsiktligt när hon, som grädde på moset, går ut med ett eget förslag, som går helt på tvärs mot Anna Kinberg Batras, bara dagarna före vad som måste kännas som ett ödesmöte.

Eller som Maken lite mer kortfattat uttryckte det .. det var j**ligt mörtigt gjort, bara två dagar innan Sverigemötet!

Med sådana vänner behöver man inga fiender ... tänker jag. Men jag har haft fel förr. Det kanske är precis sådana vänner som gör dig stark och målinriktad?


torsdag 23 mars 2017

Ändamålet helgar medlen?


Centerpartiets ledning har .. till allianskollegornas stora förvåning .. beslutat om en ny strategi som går ut på att försöka fälla enskilda delar av regeringenshöstbudget i riksdagen.

När statsminister Stefan Löfven ombeds att kommentera detta svarar han så här ..

Ja, dom måste för det första bestämma sig  .. öhh .. och precisera vad är det dom menar vad avser dom. I januari så står man och säger att omvärldsläget är .. öhh, öhh .. för allvarligt för att hålla på att spela med svensk ekonomi och stabiliteten i vårt land. Ja från januari till mars har ju inte omvärldsläget blivit så radikalt förändrat och förbättrat. Vi har fortfarande Brexit-situation framför oss vi har ett spänt läge i Östersjöområdet .. öh, öh .. annektering av Krim pågår fortfarande vi har ny amerikansk administration som också innebär en del frågetecken.

Och att man då i det läget sätter .. öhh .. ändå att man nu är beredd att göra någonting men inte på det sätt som .. öhh .. exempelvis Moderaterna har föreslagit det innebär att dels så vobblar partierna inom sig dom byter uppfattning lite nu och då och det andra är de har dessutom olika lösningar. Jag är trött på det, det politiska spelet om det bara är det det handlar om att hitta sätt att, att göra det svårt för regeringen.

Nu har vi tagit oss ur en situation med stort budgetunderskott in i en situation där (är?) budgetöverskott. Nu har vi möjlighet att på riktigt leverera välfärd. Bland annat sänka skatten för pensionärer för det är viktigare för mig än det politiska spelet.

.. så talar mannen som 2013, tillsammans med Sverigedemokraterna, gjorde exakt samma sak som Annie Lööf nu hotar att göra.

Men DÅ handlade det naturligtvis inte om något så tarvligt som ett politiskt spel där avsikten var göra det svårt för den sittande regeringen?

Som man sår får man skörda .. eller ändamålet helgar medlen.

Det var Stefan Löfven och ingen annan som för första gången samarbetade med Sverigedemokraterna och bröt ut enskilda delar ur en regerings höstbudget.. Förmodligen för att komma åt statsministertiteln genom att göra det så svårt som möjligt för den sittande regeringen.

Precis som Annie Lööf nu hotar att göra .. ett år före valet.

Sett ur den synvinkeln kan vi väl bara konstatera att Annie Lööf och Stefan Löfven har mer gemensamt som maktspelare än vad vi trodde i förra valrörelsen.

Då var det Stefan Löfven som ville vinna till varje pris, utan att ha en aning om hur han skulle kunna få ihop den utlovade "handlingskraftiga regering" som sedan förvandlades till 24 ängsliga ministrar och ett 30-tal nationella samordnare och en samordningsminister.

Det enda som saknas är en nationell regeringssamordnare. Men den kan kanske Annie Lööf fixa om hon får upp partiet på tillräckligt höga höjder?


onsdag 22 mars 2017

AB/Inizio, SvD/Sifo, Metro/Yougov ..


 .. Nyheter i Dag/Sentio, SVT/Novus, Expr/Demoskop, DN/Ipsos .. det finns tydligen en opinionsmätning för varje intresserad tidning.

Det är alltid ett väldigt ståhej när väljarsympati-resultaten släpps, men vad säger resultaten egentligen?

Det jag tycker är mest spännande är hur många som INTE svarar eller INTE vill uppge partisympatier.

Det är inte alla som vill uppge det. DN/Ipsos och Expressen/Demoskop talar av någon anledning bara om hur många som har svarat men nämner inte hur många som har tillfrågats?

När det gäller de övriga hamnar mörkertalet mellan 8-26%. Vilket gör att det som lägst handlar om ungefär ett Vänsterparti till och som högst ytterligare ett Socialdemokratiskt parti. Det är en hel del, eller hur?

Skillnaderna under en månad är också väldigt stora. De senaste mätningarna visar att S pendlar mellan 23,5% och 28,7%, Moderaterna mellan 16,7% och 23%, Sverigedemokraterna mellan 16,7% och 26%.

Miljöpartiet, som jag följer med ett särskilt intresse har väljarsympatier mellan 3,1% och 5,7%.

Antalet intervjuer som företagen använder sig av är som lägst 1000 och som högst 4005, men antalet osäkra eller svarslösa personer ligger mellan 2-300 personer oavsett antal tillfrågade.

Av det här tycker jag mig kunna utläsa att det är rätt bortkastade pengar att beställa en väljarsympatiundersökning och att det är lika onödigt att hetsa upp sig över resultaten.

Det jag skulle önska är en helt annan undersökning. En helt annan frågeställning .. VILKET PARTI SKULLE DU ABSOLUT INTE RÖSTA PÅ OM DET VAR VAL I DAG?

Bortsett från att resultatet förmodligen skulle säga mer om det politiska landskapet än de vanliga väljarundersökningarna gör i dag så skulle det också vara intressant att veta om de tillfrågade som avstår från att svara skulle vara lika många?

Själv svarar jag aldrig om jag blir uppringd av ett opinionsmätningsföretag eftersom jag inte riktigt litar på hur de hanterar mitt svar. Men om jag fick frågan om vad jag inte kan tänka mig .. då kanske jag skulle tänka om?


tisdag 21 mars 2017

”Det sker eftersom staten låter det ske” ...



Det som staten låter ske är det som diskuterats de senaste åren bland gräsrötter, bloggare och oroade kommentatorer. Bara det är ju värt en ögonbrynshöjning. Våra folkvaldas reaktionstid verkar vara ett par år långsammare än folkets?

Ledarsidorna ser samma mönster när han pekar på innehållet i den politiska debatten .. ”Det är motståndarens fel, att de upplevs som mer trovärdiga i sin problem- och vardagsbeskrivning än vi och att väljarna ser deras förslag som bättre än våra, som gör att högerpopulismen skördar framgångar. Det är motståndarnas fel – inte vårt”.

Det finns egentligen ingenting som jag är så trött på när det gäller politiker som det eviga pekfingret som skuldbelägger allt och alla .. utom det egna partiets politik och handlingar. En partiledardebatt är så förutsägbar att nästan vem som helst kan skriva ner innehållet redan innan den sänds.

Statsminister Löfven skriver redan nu en debattartikel om vilkas fel det kommer att vara om det inte blir "rätt" resultat om 530 dagar. Det är alla andras fel! Alla de som uppmärksammat det som inte ska uppmärksammas, de som tolkar sin egen verklighet på ett felaktigt sätt och de som förväntat sig utdelning på kapital insatt i den gemensamma välfärdsfonden. Det vill säga en stor del av det som numera kallas för Falska Nyheter.

Och så kommer Ivar Arpi och påstår att statsministern själv agerade som farbror Melker i Saltkråkan och hanterade sanningen lite efter behag i samband med flyktingvågen som sköljde över landet 2015?

"Vem i regeringen är det som ljuger" .. undrar han. Och om nu Löfven var lika dåligt påläst som Alice Bah Kunke, blir ju den naturliga följdfrågan .. varför? Redan när Stefan Löfven stod och lovade att hans land inte hade några gränser eller murar, pekade all statistik och alla prognoser på att det som landet verkligen hade behov av var mer kontroll av gränserna.

Något som regeringen nu påstår att de har .. trots att den sanningen också, med god marginal, kvalar in under rubriken Falska Nyheter, om vi ska tro på Löfvens eget budskap .. att hålla sig informerad och att inte sprida oriktig information är även ett ansvar för alla samhällsaktörer: politiska partier, organisationer och mediebolag.

"Att hålla sig informerad" .. är precis det Per Gudmundson gör på SvD, när han pekar på Migrationsverkets analys som säger att ”Den tillfälliga lagen som infördes i juli 2016 har inte påverkat antalet asylsökande som kommer till Sverige".  

Jag tror också att .. Hindren på kontinenten kan inte tas för givna. Avtalet med Turkiet är inte hugget i sten. Om någon av dessa två faktorer förändras riskerar Sverige ett nytt 2015, eftersom våra åtstramningar inte har varit tillräckligt kraftfulla. Vi är fortfarande ett av EU:s mest generösa asylländer. Vi skiljer ut oss kraftigt från vårt närområde, och blir därmed ett givet destinationsland. Bara jämfört med våra grannländer lockar vi till oss fyra gånger så många asylansökningar per capita".

De gränskontroller som regeringen nu berömmer sig av, sker alltså inte här utan i andra länder. "Att antalet asylansökningar sjunker i Sverige beror alltså nästan uteslutande på yttre faktorer".

Men till och med det är för mycket tycker Miljöpartiet som helst inte vill ha några kontroller alls eftersom vi alla är goda och välmenande människor som ska ha samma rättigheter .. med undantag för dem som har haft det så dåligt och svårt jämfört med andra att de bör ha en rättvis rätt till kompensationsrättigheter.

Eller hur de nu tänker? För min personliga del har jag bara en önskan kvar inför nästa val och eftersom jag lämnat Svenska Kyrkan antar jag att jag är avstängd från direktkommunikation med Gud Fader själv, så det får bli en enskild bön här på bloggen .. visa att det finns lite förnuft kvar i landet och se till att åtminstone Miljöpartiet åker ur riksdagen!

AliceTeodorescu beskriver min egen uppfattning bättre än jag tänker den själv, när hon beskriver Centern som det nya Miljöpartiet. Ett hjärtegott parti som, "precis som MP, låtsas som att det inte existerar en motsättning mellan stor migration och generös välfärd", och talar om öppna gränser och obegränsad anhöriginvandring utan att för ett ögonblick fundera över konsekvenserna eller kostnaderna som medborgarna förväntas bära med ett tåligt och generöst leende på läpparna.

Det vill säga .. det som sker eftersom staten låter det ske .. om Centern får något att säga till om.

Jag måste erkänna att jag inte är så god, generös och tålmodig som våra folkvalda förväntar sig, men å andra sidan hade jag förväntat mig mer av dem också.

I dag kan jag läsa mer än två år gamla inlägg från politiska bloggar som känns mer realistiska, lösningsinriktade och aktuella än det som politikerna själva tror ska bli valvinnande budskap under den kommande valrörelsen.

Ett val som jag förhåller mig till på samma sätt som jag sköter min trädgård .. jag tar bort det värsta ogräset och inser att resten orkar jag inte förhålla mig till.

Men å andra sidan är jag en enkel människa som inte har lika höga förväntningar som kulturministern, som är övertygad om att ju fler ädla blomster vi planterar desto mindre ogräs blir det.


söndag 19 mars 2017

Tips till Anna Kinberg Batra.


Den 24 och 25 mars samlas moderater från hela landet för att tillsamman uttrycka sitt missnöje under de moderata Sverigedagarna.

Det ryktas om grupperingar som vill ändra på det som är förändrat, byta ansikten på de som byttes sist eller bara ersätta .. okänt med vad eller vem .. eller förändra i största allmänhet utan att ha en aning om vad som saknas eller behövs. Den gemensamma nämnaren verkar vara en kombination av "det var bättre förr" + "vi har fel ledning" + "Annas personlighet" och/eller "vadihelsikeskavitaosstillnu".

Personförföljelsen mot Håkan Juholt piskades upp av tidningarna på samma sätt som nu riktas mot moderatledaren. Jag lät mig påverkas till att vara en del av det och så här i efterhand skäms jag över det jag skrev som enbart handlade om den forne sosseledarens personlighet och jag tänker inte låta mig påverkas igen. 

Nu när det är dags igen är mitt tips till Anna Kinberg Bartra .. börja mötet med Monty Pythons medryckande allsång ..


Cheer up, Anna!

You know what they say.
Some things in life are bad,
They can really make you mad.
Other things just make you swear and curse.
When you're chewing on life's gristle,
Don't grumble, give a whistle!
And this'll help things turn out for the best
And

Always look on the bright side of life!

Always look on the bright side of life
If life seems jolly rotten,
There's something you've forgotten!
And that's to laugh and smile and dance and sing,

When you're feeling in the dumps,
Don't be silly chumps,
Just purse your lips and whistle -- that's the thing!
And always look on the bright side of life1

Come on!

Always look on the bright side of life

For life is quite absurd,
And death's the final word.
You must always face the curtain with a bow!
Forget about your sin -- give the audience a grin,
Enjoy it, it's the last chance anyhow!

So always look on the bright side of death!
Just before you draw your terminal breath.
Life's a piece of shit,
When you look at it.

Life's a laugh and death's a joke, it's true,
You'll see it's all a show,
Keep 'em laughing as you go.
Just remember that the last laugh is on you!

And always look on the bright side of life

Always look on the bright side of life

Come on guys, cheer up

Always look on the bright side of life

Always look on the bright side of life

Worse things happen at sea you know

Always look on the bright side of life

I mean, what have you got to lose?
you know, you come from nothing
you're going back to nothing
what have you lost? Nothing!

Always look on the bright side of life

Om missnöjet fortfarande vilar tungt över församlingen rekommenderar jag AKB att dra en variant på ordväxlingen mellan Michael Palin och John Cleese i slutet på The Parrot sketch ..

I heard that the editor of the Daily Mail .. (ersätt med namnet på valfri svensk kvällstidning) .. has received an asshole-transplant.

I heard it too. The asshole rejected him, I hear.

Och om även detta faller platt till marken säger det mer om partiet än om Anna Kinberg Batra.


söndag 12 mars 2017

Varför skyller alla allt på Anna Kinberg Batra?


Opinionssiffrorna pekar nedåt för Moderaterna. Det talas om ras, svek och samarbete med Sverigedemokraterna.

Och så gör Socialdemokraterna upp med Sverigedemokraterna om att skrota Lex Laval så att utländska arbetare ska kunna kräva svenska kollektivavtal och att de ska kunna ta till strejk för att för att nå sina krav?

Det blir andra gången som Socialdemokraterna samtalar, samarbetar och använder sig av Sverigedemokraterna för att få majoritet i Sveriges Riksdag.

Men det är Anna Kinberg Batra och Moderaterna som klandras av väljarna??

Jag måste ha missat något? Det är något som ligger utanför min fattningsförmåga? Men vad?

Väljarna kräver förgäves svar och förslag till lösningar på problem som påverkar deras liv och vardag, men våra idélösa och handlingsförlamade företrädare står handfallna, eftersom de effektiva lösningarna kan "gynna SD", kanske till och med kan realiseras med stöd av SD? Något som kan innebära att de som vill förändra eller förbättra kan anklagas för "samarbete med SD" eller misstänkliggöras för att ha "samtalat med SD"?

Utom Socialdemokraterna, som av någon anledning har frikort både när det gäller samarbete och samtal med SD?

Men när Anna Kinberg Batra går ut och säger att .. det här fungerar inte!

Det går inte att bortse från SD:s 13 procent och 49 mandat och det kommer att bli ännu svårare att få en handlingskraftig regering om tre fjärdedels procent av riksdagen ska försöka låtsas som om den fjärde fjärdedels procent inte finns under nästa mandatperiod.

Vi måste behandla alla demokratiskt valda partier lika. Samtala i frågor där det finns en samsyn. Ta stöd i frågor som är viktiga för väljarna .. som till exempel vård, skola och omsorgen om funktionshindrade och äldre.

.. då bryter stora delar av den svenska väljarkåren samman i beröringsskräck, talar i tungor om Fredrik Reinfedts kostsamma kärlekshistoria med Miljöpartiet .. innan Miljöpartiet hoppade i säng med sossarna med samma förödande resultat .. och flyr från Moderaterna?

Slutsatsen kan inte bli annan än att de som ännu inte är sverigedemokrater, omfamnar budskapet "Trygghet i en ny tid" lika oförbehållsamt som de som svalde begreppet "Sverige håller på att gå sönder .. samtidigt som de lika okritiskt köper Annie Lööfs variant på samma budskap om ett enfaldigt förhållningssätt till en politiskt korrekt syn på en okritiskt omfamnande mångfald.

Att Anna Kinberg Batra föreslår att inga riksdagspartier ska låta bli att ta strid för väljarnas frågor eller avstå från möjligheten att blockera vänsterblockets sämsta och mest skadliga förslag, av rädsla för att SD ska stödja något annat parti än Socialdemokraterna är tydligen det värsta en partiledare kan säga?

Hon har varit mer än tydlig med att hon inte vill göra något mer än det som Socialdemokraterna redan gör .. samtala, samarbeta och få stöd för frågor som hon anser vara av vikt för landet.

Vad jag anser om regeringens samarbete helt ointressant i sammanhanget, men jag tycker att kraven på öppenhet i riksdagen var ord i rättan tid. Jag står helt bakom Anna Kinberg Batra när det gäller en fungerande demokratisk riksdag och jag trodde i min enfald att fler kände som jag? Men eftersom jag verkar lite ensam så är det är någonting jag har missat? Men jag fattar ärligt talat inte vad det är?

Är det verkligen jättejättehemskt och förfärligt om Moderaterna får stöd för sin politik med förslag på bland annat tillfälliga uppehållstillstånd i tre år som övergår i permanenta uppehållstillstånd om personen får en anställning med uppvisad inkomst, förändringar i de offentliga ersättningssystemen för flyktingar, skärpningar av den straffrättsliga lagstiftningen, framför allt när det gäller vissa allvarliga våldsbrott, utökat utrymme för att höja polisers löner och skärpta straff mot våld mot tjänsteman/blåljuspersonal?