En äldre dam trängde sig före chefredaktör Lindberg vid kassan!

Denna upprörande händelse skedde i går vid halv sex-tiden i en livsmedelsbutik där redaktör Anders Lindberg inhandlade sina dagligvaror och drabbade honom så hårt att han såg det som sin plikt att rapportera det hela på twitter.

Inte nog med att denna äldre dam TRÄNGDE SIG, hon betedde sig också som om hon skulle med en buss i rusningstrafik och – det fanns också FLERA 70+ i affären!!

Hujedamej!

Slutsatsen som Anders Lindberg drar av denna skakande upplevelse är – FOLK ÄR JU INTE KLOKA! Till och med KUNGEN har ju sagt till ”folk”, (dvs 70+-are), att stanna hemma! Om det inte räcker med det, vem borde man skicka ut då?

Min slutsats är inte riktigt densamma som den politiske chefredaktörens, kanske beroende på min egen ålder eller på den verklighet jag lever i. Men jag tror att det är hög tid för Anders Lindberg att se över sin egen Värdegrund innan han dömer andra.

Hade han till exempel agerat lika resolut och offentligt om den som ”trängde sig” eller överhuvudtaget visade sig i affären hade varit en funktionshindrad ung man med andningsproblem som uppenbart tillhörde den skyddsvärda riskgruppen? Hur kontrollerar och förhåller han sig till alla diabetiker, hjärt-, lung-, cancer- och njursjuka som han inte kan identifiera, kontrollera och förfasa sig över? Herregud, det myllrar ju av människor som riskerar livet vid en lunginflammation på våra gator och i våra affärer!

Många är till och med yngre än 70 år. Även om jag förstår att det verkar obegripligt för Anders Lindberg.

Ägnade han för ett ögonblick en tanke på alla äldre kvinnor, och män, som vårdar och tar ansvar för dementa, sjuka, döende eller svårt rörelsehindrade partners i hemmet? Den gruppen är större än vad herr Lindberg har en aning om och ofta beviljar kommunens hemtjänst bara en eller två timmars ledighet i veckan, så att dessa oavlönade hemvårdare kan komma utomhus, handla eller besöka tandläkare/vård för egen räkning.

Orsaken till ”trängningen” kanske var att den ”lediga” tiden höll på att ta slut och den demente maken/makan riskerade att bli lämnad ensam med sin förvirring och sitt destruktiva beteende eller helt enkelt försvinner från hemmet.

Andra besvärande äldre som envisas med att handla i redaktör Lindbergs affär kanske inte har någon som kan hjälpa till. Framför allt inte någon som är tillräckligt intresserad av att jaga extrapris eller utgångna datum för att inte belasta en redan hårt ansträngd ekonomi. Många ensamstående, med en nästan inte överlevnadsbar ekonomi, undviker att ta ut kontanter pga rånrisken och av samma skäl drar de sig för att lämna betalkort och kod till en okänd granne som kanske handlar både för mycket och för dyrt.

Har redaktören tänkt så långt?

Och varför var det så viktigt att påpeka att det var en dam, en kvinna? Har Anders Lindberg förlagt sina feministiska glasögon?

Visst är det viktigt att alla som befinner sig i riskgruppen, som kan drabbas hårt av covid-19 och därmed kan belasta intensivvården, ska skyddas för smitta så långt som det är möjligt, men är det verkligen Aftonbladets politiske chefredaktörs uppgift och plikt peka ut syndabockar eller att skuldbelägga och dreva mot alla över 70 år som inte har något annat val än att se till att de själva överlever oavsett riskerna?

Men om det nu är helt omöjligt för Anders Lindberg att leva utan att ha en grupp att vända sitt missnöje mot, så rekommenderar jag att han inventerar sin egen närmiljö. Hur många finns det inte där som reser ut i landet och sprider sin smitta vid sommarstugor och turistanläggningar och därmed också trängs och smittar de fast bosatta när de tränger sig före i köerna på mataffärer, vårdcentraler eller skidliftar.

Vi som bor här vill inte ha er i närheten även om det ”bara” handlar om några dagar.

Lyssna på vad Stefan Löfvens talskrivare och statsepidemiologerna säger – Ni som bor i Stockholm, STANNA HEMMA, och sprid inte smittan över landet!

Vem kan vi skicka ut så att ni förstår?

Kungen?