tag:blogger.com,1999:blog-1811198253210695934.post3196055773231907057..comments2024-03-17T16:36:05.190+01:00Comments on anybody´s place: Slingrande med förhinder.anybodyhttp://www.blogger.com/profile/00250239371048501441noreply@blogger.comBlogger5125tag:blogger.com,1999:blog-1811198253210695934.post-42981007473204958662010-10-31T17:19:09.587+01:002010-10-31T17:19:09.587+01:00Jag har rätt stor förståelse för spindelskräck, ef...Jag har rätt stor förståelse för spindelskräck, eftersom jag själv led av det ett antal år på grund av den ENORMA spindel som hemsökte mitt rum i ett litet familjehotell i Holland 1964. Nu bor jag dock på landet sedan många år och tvingas därmed till dagligt umgänge med spindlar (dock av betydligt mindre format än den i Holland) så den fobin har jag kommit över.<br /><br />Däremot kommer jag nog aldrig över den ko-skräck jag skaffade mig 1958 i sällskap med Anybody och hennes hundvalp.Kusinen från landetnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1811198253210695934.post-35042275321600719312010-10-31T16:17:43.209+01:002010-10-31T16:17:43.209+01:00Min älskade dotter skulle kunna kela med en tiger,...Min älskade dotter skulle kunna kela med en tiger, dansa med vargar eller brottas med en boa - klarar däremot inte en liten yttepytte spindel. Ett sådant mordiskt djur satt häromdagen i duschen hos henne (och morrade enligt henne). Hon kastade sig ut ur badrummet låste dörren dit och ringde sin make som befann sig i Bjuv. Han kunde inte komma hrm till Värmland på stört så pappa som "bara" bor fem mil bort fick rycka ut. Odjuret spårades faktiskt upp(om det inte var en släkting till den första)och förpassades ut i kylan. Det var inte första gången det skedde och det är definitivt inte den sista heller.granntantenhttps://www.blogger.com/profile/00294482987972827070noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1811198253210695934.post-80683111330696669142010-10-31T15:23:10.910+01:002010-10-31T15:23:10.910+01:00Ni är underbara båda två! För ett antal år sen så ...Ni är underbara båda två! För ett antal år sen så kom jag ut från jobbet, som låg på landet, strax efter en kurva (gruppbostad i villa) gick i egna tankar, såg upp för trafiken förstås...men snavade över en j....a cykelslang som nån lagt mitt på vägen! Tänk vad ungarna är slarviga tänkte jag och cykelslangen fräste iväg ner i diket, det var en orm och han/hon blev nog räddare än jag!Tina Hällnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1811198253210695934.post-27669983715298741442010-10-31T12:20:30.894+01:002010-10-31T12:20:30.894+01:00Jaja, lider man av ormfobi (eller annan fobi) tänk...Jaja, lider man av ormfobi (eller annan fobi) tänker man knappast logiskt. Jag har en granne, en annars synnerligen klok och förnuftig man, som blir direkt sjuk om han bara ser en orm, om än en aldrig så beskedlig snok eller till och med kopparorm, som ju inte ens är en orm.Kusinen från landetnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1811198253210695934.post-66144704532659161932010-10-31T11:21:47.711+01:002010-10-31T11:21:47.711+01:00"så var jag tvungen att gå ur bilen först och..."så var jag tvungen att gå ur bilen först och kontrollera att ormen inte mordlystet klamrade sig fast under bilen för att attackera den arme bilföraren så fort han satte ut en fot."<br /><br />:-)<br /><br />Ormar gör inte så. Hade det varit en journalist däremot...<br /><br />VVisionärenhttps://www.blogger.com/profile/14885220622493471582noreply@blogger.com