(S)köldpaddan rör sig ...

"Det är med socialdemokratin som med sködpaddan. Den rör sig, men man är inte säker på om den går framåt eller bakåt?"

.. så sa en gång någon som därmed hamnade i en citatlista som jag hämtar citat ur. Så kan det bli .. rätt som det är kläcker man ur sig något tankeväckande .. om man har tur.

Den sista tiden har tidningarna varit fulla av allmän upprördhet över att Sverige säljer vapen .. eller hjälper till med att bygga en vapenfabrik .. i Saudiarabien och trots att avtalet tecknades av sosse-ministern Leni Björklund redan 2005 så har det inte hindrat en viss uppblåsthet och ilsket röd indignation från samma håll.

Det är helt ok att sälja vapen .. men inte till länder som SKJUTER med dem!! Tar sig friheten att använda dem!! Någon måtta får det väl ändå vara?

Men .. tyvärr .. så går svenska jobb före demokrati i andra länder. Så tolkar åtminstone jag Urban Ahlins uttalande. Demokrati är dessutom bara ett liten sak att ta hänsyn till när det gäller handeln med vapen och tillbehör .. för säljer vi vapen och tillbehör så måste vi också sälja mycket och till vem som helst, för att hålla sysselsättningen uppe.

Det är ju klart som korvspad, eller hur?

Det har också utslungats diverse anklagelser och hård kritik när det handlar om privatiseringar, utförsäljningar och vinster och önskemål om återregleringar som borde göras men som man inte tänker göra för även i det fallet så går svenska jobb före svensk trygghet .. eller hur det nu är?

Frågetecknen hopas för en stackars väljare? Allt ska ändras men inte bli annorlunda? Det som är gjort var dåligt när det gjordes, men blir bra när det hamnar i rätta händer .. är det så jag ska tolka alla kryptiska uttalanden?

Vad skiljer mellan regering och opposition .. vad ska jag tro på?

Det största partiet i oppositionen liknar det största regeringspartiet som en rödblå, gammaldags karbonkopia och verkar följar regelboken för svarslösa politiker och offentliganställda .

l) När du har ansvaret - överväg.

2) När du är i svårigheter - delegera.

3) När du är osäker - mumla.

4) När du saknar åsikter - använd någon annans

DN, DN, DN, DN, SvD, SvD, AB, AB, Expr., Expr.,

Allmän muggighet ...

"Svenska Folket" ställer befogade frågor, har tappat förtroendet, blir serverade osanningar och bör få besked ... säger en upprörd Gustaf Fridolin och ser ut som en mycket upprörd liten tupp på en stor gödselhög, när det gäller "Saudiaffären".

(Och tro mig .. när det gäller argsinta tuppar så vet jag vad jag talar om.)

"Svenska Folket" .. ja, dit räknas väl jag också, antar jag? Och om sanningen ska fram så är jag inte ett biddevitt intresserad av rapporteringen om vad som händer, har hänt, kommer att hända eller vilka som varit inblandade i vad, till vilket syfte och under vilken regering.

Det är förmodligen väldigt ansvarslöst av mig.

Om jag tog mig tid så kunde jag kanske arbeta upp mig till samma enögda upprördhet som jag kan hitta på medias ledarsidor och löpsedlar .. men kommer jag att hitta någon sanning?

Det vilar en allmän muggighet över svensk politik.

Jag läser politiska bloggar och häpnar över uppfinningsrikedomen när det gäller att vinkla en fråga så att den passar PRECIS in i det hål som finns i den egna politiska visionen som ändå aldrig kommer att genomföras. Jag blir bara trött av all energi som slösas bort på att misstänkliggöra en "fiende" .. som i sin tur gräver fallgropar för glatta livet i hopp om att motståndaren ska falla pladask i dem.

Tänk om all denna energi kunde användas till att åstadkomma faktiskt förändring där det behövs?

Det spelar ingen roll om det handlar om skolan, de äldre, sjuksyrrornas eländiga villkor, ingångslöner eller de heliga jobben .. överordnat de faktiska resultaten, är de politiska vinsterna.

Precis som i schack är vi "bönder" något som man offrar utan att sörja särskilt mycket .. det finns ju vinster man kan uppnå med en sådan manöver, eller hur?

Det har nog alltid varit så här, fast inte lika synligt .. och då är frågan den, har jag blivit smartare med åren eller har vi fått mer korkade politiker och journalister??

(Och vid en rundfrågning bland vänner och bekanta så är det faktiskt ingen som sett någon större utveckling hos mig när det gäller smartheten, så jag antar att det ger en statistisk bekräftelse till min andra misstanke?)

För det handlar ju egentligen inte alls om vapenaffärer, kvaliteten på vården eller något annat som berör "Svenska Folket" utan bara om politisk smutskastning, taktik och politiska poäng. För när dammet har lagt sig .. så har ingenting hänt som förändrar någonting. Annat än siffror i en opinionsmätning som ser helt annorlunda ut om ett halvår när nästa icke-fråga har genererat braskande rubriker i media.

Det är nog ingen tillfällighet att det parti som har minst att säga får de högsta opinionssiffrorna och det är bara i politikens underbara värld som en folkvald ledarfigur kan gå ut i media och meddela .. "Vi ska reda ut vad jag egentligen menar"?

"Svenska Folket"!!! Tänk vad ofta vi nämns, så fort någon vill göra anspråk på sanningen. "Svenska Folket" vill, har rätt till, kräver och behöver!!

Vi ska ut i verkligheten och TALA med Folket .. säger politikerna och smäller upp små valstugor eller stör Folket i hemmet, sista veckorna före val. Men tiden däremellan så talas det minsann inte med Folket, trots att de numera är lätta att nå på bloggar och facebook.

För hur många har haft upprepade besök av eller känt sig välkommen hos någon av de politiska opinionsbildarna som brukar skriva debattartiklar i Folkets namn eller stå i de små valstugorna?

Någon?

Hur många av dem som talar sig varma för allt som "Svenska Folket" vill och behöver, går utanför valstugans trygga väggar och tar kontakt med dem som bloggar eller finns på  facebooksidor från helt vanliga människor som skriver om helt vanliga saker .. som de önskar sig, vill ha och behöver?

Någon?

Dagens citat tillägnar jag alla politiker som anser sig veta vad Svenska Folket kräver ..

 Det finns ett nära andligt släktskap mellan politik och pajaseri. Representanter för båda brukar begå dumheter,

visserligen med den lilla skillnaden att pajasens utan undantag är medvetna.

DN, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, Expr., Expr., Expr., AB, 

Jag blir be(s)viken!

Säga vad man vill om Socialdemokraterna, men om det är något som de genom alla år har engagerat sig i så är det skolan.

Engagerat och målmedvetet har man arbetat för att skolan inte bara ska leda till ökad kompetens genom att ensidigt stirra på inlärning, betyg och satsningar på begåvning .. utan också ska ha en social inriktning och en varm famn som kan ge även den som saknar ambitioner och begåvning tillgång till samma ansvarstyngda yrkesutbildning som den som har det.

I och med den borgerliga regeringens pillande så har denna utveckling brutits och förfärande skillnader har uppstått.

95% av eleverna med minst en högskoleutbildad förälder blev behöriga till gymnasieskolan medan bara 61% av eleverna med föräldrar som endast hade grundskola som högsta utbildningsnivå nådde lika långt.

Det är upprörande och kan endast lösas genom att ALLA föräldrar får en högskoleutbildning så att 100% av ALLA som blir behöriga till gymnasieskolan har samma grundförutsättningar .. för det motsatta är ju en omöjlighet, eller hur?

Hur åstadkommer vi nu detta?

Ibrahim Baylan har beskrivit sin vision för skolan i DN i dag och han vill "ha en skola som inte gör skillnad på eleverna utifrån vilka deras föräldrar är" genom att införa lottning som urvalsinstrument i stället för närhetsprincipen för att åstadkomma blandade skolor och elevgrupper.

Idén är uppenbarligen att barn från områden där utbildningsnivån på föräldrarna är procentuellt låg ska lottas in i skolor som ligger i områden där utbildningsnivån på föräldrarna är hög .. och vice versa .. för att bryta negativa sociala mönster.

Dessutom ska huvudmannen .. kommunen .. se till att elevgrupperna inte bara blir mer blandade socialt utan också etniskt. Så om lottningen inte utfaller på ett tillfredsställande sätt så får kommunen träda in och flytta lite ungar från de skolor som ligger nära deras hem till skolor som behöver deras sociala eller etniska resurser bättre?

Hmm .. jag blir lite fundersam? Det är något i det undermedvetna som gnager?

Ni vet .. den där ytterst irriterande delen av hjärnan som aldrig svarar på frågor utan bara ger små antydningar och sedan i lugn och ro gnolar på någon melodi för sig själv utan att säga ett knyst mer.

Men det beror nog på att jag blir lite besviken på Ibrahim Baylans förslag.

Det är ju så vackert och så lysande tänkt med elevgrupper som blir socialt och etniskt heterogena och att undervisningen anpassas individuellt och resursmässigt till varje elevs behov av en och samma lärare i ett klassrum med .. ganska många elever .. och att alla går ur grundskolan med samma förutsättningar oavsett hur förutsättningarna var när de gick in i den ..

.. men var är HBT perspektivet?

.. genustänkandet och feminismen med hälften hen och hälften hen?

.. alla handikappade som också bör fördelas mellan skolorna och få jämlika förutsättningar och resurser?

Ska vi ha en skola som riskerar att bli ojämlik på dessa områden så blir det ju bara en halv reform, även om gamla förlegade bedömningsregler som begåvning, studieförmåga och ambition helt tas bort för att bryta det sociala mönstret? 

Vi kan kanske acceptera att sänka kraven på utbildningsnivån så att ALLA når samma resultat .. men utan en jämlik fördelning av ALLA grupper i samhället, i  ALLA skolor i ALLA kommuner och i ALLA utbildningar så kommer de sociala mönstren att vara fortsatt cementerade.

"En föråldrad skollag" kan inte förändras till hälften utan måste absolut inkludera ALLA. Något mindre är inte acceptabelt när man håller på att "utveckla skolpolitiken för att alla elever ska kunna göra sina egna livsval och nå sin fulla potential."

Sedan får man väl räkna med en liiiten extra kostnad i form av transporter när alla elever ska forslas genom städerna eller kommunerna för uppnå jämlik fördelning för att komma till den "skola som inte gör någon skillnad på dem utifrån vilka deras föräldrar är" och att komma i åtnjutande av den ultimata klassresan och jämlikheten.

Kommunerna kan kanske skapa ett gemensamt nytt transportbolag "AB Klassresan" där de kan köra räntesnurre-effekten till max och tjäna en icke alltför föraktlig summa på skatten så går det ihop sig ändå?

Dagens ordspråk som jag tillägnar Ibrahim Baylan och hans väldigt socialt och etniskt heterogena(?) parti där lottning förmodligen redan förekommer när det gäller högre poster, blir ..

... NÄR MAN GÖR NÅGOT DUMT

ÄR DET OFTAST I DET ÄDLASTE SYFTE!!

DN, DN, DN, SvD, SvD, Expr., Expr.,

Det är för få räkor i räk(s)alladen!

Hur många räkor blir det egentligen kvar när man spolar bort allt annat billigt jox i räksalladen?

Det har man ju alltid undrat, och vid sökning upptäcker jag att Svenska Dagbladet har haft vänligheten att ta reda på hur det ligger till. 

Svaret var att fem av åtta burkar inte innehöll den utlovade mängden. Ett märke skulle till exempel innehålla 24 procent räkor vilket motsvarar nästan 50 gram i 200 grams burken, men kvar efter avsköljningen fanns endast 16 ynka räkor som tillsammans vägde in på matchvikten 6 gram. I några andra burkar av samma märke var det nästan lika illa: 14 respektive 16 gram räkor.

Det finns alltså inte så många räkor i räksalladen .. men desto mer rödgrönt(?) jox som sköljdes bort i testen.

Vilket gör att det danske konstnären och skådespelaren Eric Clausen inte är så helt fel ute när han säger .. "Det finns inte många socialister i det socialdemokratiska partiet och inte heller många räkor i räksalladen."

Uppenbarligen finns det stora likheter mellan vårt förhållande till det vi köper och äter och det vi väljer och litar på. Innehållet är inte så noga .. hur det påverkar vår hälsa eller ekonomi spelar ingen större roll .. bara marknadsföringen är tilltalande och bäraren av affischnamnet ser ut som jultomten?


DN, DN, Expr.,

Osannolikt sannolikt?

MAN BÖR ALLTID VARA LITE OSANNOLIK .. är ett litet ordspråk som jag klippt ut någonstans och sparat för att försöka leva upp till.

Nu tycker jag kanske inte att man ska sträva efter att vara hur osannolik som helst!  Som svensk ska man nog satsa på att vara Lagom Osannolik, tror jag?

Till exempel så tycker jag att det känns lite väl osannolikt att kommunala bolag som har ägare som helt finansieras av skattemedel försöker slingra sig från att betala den skatt som gör att det överhuvudtaget är möjligt att ha kommunala bolag .. eller i alla fall kommuner som kan ha bolag som kallas kommunala?

Men lagligt är det .. även om samma lagstiftning bör fördömas om det utnyttjas av privata aktörer som anlitas på uppdrag av samma kommuner som använder samma system i sina egna bolag!

I det läget kanske det känns lite osannolikt att göra sig till lagbrytare genom att inte utnyttja en lagstiftning som ändå finns .. när man ändå är i liksom samma bransch som lagstiftarna??

Eller så har de anlitat en Expert? En person som enligt min huvudleverantör av ordspråk, aforismer och definitioner .. definieras på följande vis;

"Expert: en person som vet mer och mer om mindre och mindre, tills dess att han vet allting om ingenting."

Eller så tänkte de precis som Jean-Baptiste Colbert, någon som uttalade sig minnesvärt under 1600-talet, och kom fram till att ...

... beskattningens konst är att plocka gåsen på så sätt att man får flesta möjliga fjädrar med minsta möjliga kacklande.

Då blir ju det hela mer sannolikt .. för vem vill bli liknad vid en gås, eller bli plockad .. även om det är till ett minimum av kacklande?

DN, DN, SvD, SvD,

Borttappat?

Eftersom allting ändå går åt helvete,

kan man lika gärna vara optimist ... det är ett bra motto, men jag har totalt tappat motivationen! Jag vet inte vart den tog vägen men jag vet precis när den försvann.

”Det finns inga realistiska drömmare”, skrev Max P, en borttappad bloggvän. Så sant, för smyger det sig in ett uns av logik, eftertanke eller verklighet i dina drömmar eller förhoppningar så inser du snart att oddsen för att de ska gå att realisera är försvinnande små.

För tänker jag realistiskt så måste jag inse att:

.. för varje skratt jag skrattar finns det någon som blir störd eller uppfattar det som ett hånskratt.

.. för varje dröm jag försöker realisera finns det någon som ser det som sin uppgift att riva ner den,

.. för varje hopp jag lyckats hitta finns det någon som ser till att det blir en besvikelse.

Just nu ifrågasätter jag meningen med att sitta här och skriva saker som jag tänker, roas av eller upprörs över, för att …... ?? .. ja, varför då egentligen??

Jag har totalt tappat motivationen …

.. men jag kanske hittar den igen??

Det är väl optimistiskt tänkt?

Jag kanske borde koncentrera mig på att fylla den här ytan med fler ordspråk och tänkvärdheter i stället för att tänka själv?

Är döden ett alternativ när samhället sviker?

Försäkringskassan jagar psykiskt funktionshindrade/utvecklingsstörda med samma grymhet och brutalitet som man jagar järv i Arjeplog. 


38-årige Tobias utanför Kungälv är en av dem och han är inte ett undantag. Varje vecka kontaktar panikslagna föräldrar och anhöriga ideella intresseorganisationer för att få hjälp och stöd i en omänsklig situation.

I och med domen i Regeringsrätten .. RÅ 2009 ref 57 .. har Försäkringskassan koncentrerat sig på att rensa ut utvecklingsstörda som tidigare beviljats personlig assistans på grund av sitt handikapp.

Domen RÅ 2009 ref 57 är möjlig att tolka som att den som kan äta själv inte är att anse som tillräckligt handikappad för att få hjälp av människor med "ingående kunskap om dem och deras handikapp".

Försäkringskassans lösning och lycka är att se det som .. kan du äta själv så är du inte handikappad!

Oavsett om det är det enda du kan här i livet.

Kan du äta själv .. då är du att anse som hjälpbehövande inom kommunen och får nöja dig med samma "utmärkta" hemtjänst som senildementa äldre som tillbringar sina sista år inlåsta i sina lägenheter i väntan på någon som stressat duschar av dem och slänger en plastlåda med microvarm mat på bordet .. och försvinner.

Men här handlar det om ett helt liv .. för någon som är att jämföra med ett barn! En människa som döms till att passivt vänta på nästa "insats".

Ett barn i en vuxen kropp .. ensamt och utlämnat. Helt utan möjlighet att göra sig hörd, utan förmåga att nå ut på sociala medier .. kanske helt utan tal. Helt ensam och övergiven av alla ... om samhället sviker när föräldrar dör.

Autister är det nästan skottpengar på. Någon som har en medfödd och livslång utvecklingsstörning och dessutom har autistism är att betrakta som nästan frisk .. enligt Försäkringskassan. De flesta kan äta själva .. om de sedan gör det i sin ensamhet, det är en helt annan fråga.

Lite svält, ångest och självskadebeteende får man tydligen räkna med?

En utredning som tar ifrån en människa allt liv tar i bästa fall 2,5 timme, men i många fall träffar utredaren inte ens den hjälpbehövande. Det står ju redan i tidigare journalanteckningar att vederbörande kan "föra en gaffel till munnen" och då kommer avslaget som ett brev på posten .. oavsett hur många läkarintyg det finns som påvisar att den sökande inte klarar sig utan kvalificerade hjälpinsatser.

Försäkringskassans utredare .. som saknar medicinsk kompetens .. har alltid tolkningsföreträde. Jag har till och med sett ett fall där utredaren gått emot sin egen försäkringsmedicinske rådgivares rekommendation till beviljande och gett ett avslag byggt på samma försäkringsmedicinske rådgivares utlåtande .. genom att utesluta rekommendationen!

De senaste åren talar sitt tydliga språk .. 2009 förlorade 146 personer rätten till personlig assistans vid omprövning, 2010 269 personer och 2011 kastades 293 personer ut från Försäkringskassans system.

De kunde äta själva de flesta av dem. Men inte mycket mer ..

Många har levt i egna boenden i 17-18 år, med hjälp av människor som känner dem väl och är väl insatta i deras handikapp och behov. Många har föräldrar som är i 80-års åldern och som känt trygghet när de ordnat allt runt det barn som de måste lämna när de dör.

Nu är alternativet att acceptera en oacceptabel situation för den handikappade eller börja om som småbarnsförälder timmarna innan döden?

Jag möter de här föräldrarna i min vardag och jag undrar .. när kommer det första utökade självmordet?

Det är inte bara en person som berättat om sina tankar om en trevlig kväll, en god middag och en nattningsprocedur efter en mix av muskelavslappnande, lugnande och ångestdämpande tabletter. Det är inte bara en förälder som berättar om en oro som föder en längtan att ta med sig sitt barn ända in i döden hellre än att lämna det kvar ensamt och utlämnat.

Medlen finns .. för är det något som samhället accepterar och är generöst med så är det nerdrogande mediciner till kostnadskrävande människor.

Föräldrar som vill utsätta sig för dödsstraff för brottet att ha fått ett handikappat barn? Handikappade som bestraffas med döden på grund av sitt handikapp och sina behov av ett anständigt liv?

Hur nära i tiden ligger det?

Och med tanke på att detta pågått i flera år nu utan att det genererat mer än spridda notiser på undanskymd plats .. så lär det fortsätta tills Försäkringskassan lyckats bli den första svenska myndigheten som helt befriat sig från sitt uppdrag och ostört kan ägna sig åt regeltolkningar av lagförslag som därmed inte längre har någon betydelse.

Vi upprörs över nya datalagringsdirektiv och att ordet "neger" används som övningsuppgift i skolan ..  men vi lyfter inte ett ögonbryn när de svagaste i samhället berövas innehållet i en rättighetslag?

Våra politiker strävar efter att attrahera medelklassen med villa, volvo och vovve .. samt välavlönade jobb och bra pensioner?

Men de fattar inte att den intressanta medelklassväljaren har åldrande anhöriga som far illa hemma eller på usla äldreboenden i kommunens regi, arbetslösa ungdomar i familjen som inte klarar sig själva, sjuka anhöriga som ska söka märkliga arbeten utifrån märkliga bedömningar när de befinner sig i en utsatt situation och handikappade vuxna barn som de inte kan ge en trygg tillvaro efter sin död.

I politikernas favoritmålgrupp finns människor som funderar på att välja döden tillsammans med sina barn, på grund av att samhället förnekar dem rätten till sitt eget handikapp ..

.. bara för att de kan äta själva?   

"H*n kanske skulle ha det bättre utan fingrar" .. sa en frustrerad, förtvivlad mamma. "Om jag bara visste med absolut säkerhet, så skulle jag hugga av dem själv bara för att att h*n skulle slippa vara alldeles ensam och rädd i 20-30 år".

Expr.,AB, AB, AB, SvD, SvD,SvD, DN, DN, DN, Independent Living,

Bloggat: Björn Thoren, Martin Moberg, Helena Ericson,

(Och om nu ingen bryr sig om de handikappade .. varför inte tänka på dem som blir arbetslösa?`Det kanske är mer upprörande? Hundratals personliga assistenter som får ställa sig till arbetsmarknadens förfogande för att söka ett arbete där de har specialkompetens men inte längre behövs.)

"Det är lätt att säga Tulipanaros .."

Sosseledaren Stefan Löfven inbjuder arbetsgivare, fack och forskning till en dialog som ska syfta till att komma till full sysselsättning när det gäller arbetslösheten.

Hans skarpa förslag är att ta bort alliansens sänkta arbetsgivaravgifter och att satsa på;

1        Kompetensutveckling genom att ge dem som saknar fullständig grundskole- och gymnasieutbildning tillgång till ökad vuxenutbildning.

            Fler traineeplatser för unga under 26 år och fler sommarjobb med hjälp av kommuner och näringsliv.

        Stärkt samverkan mellan näringsliv, politik och forskning genom att samla alla aktörer under ett tak.

Ett pappersförslag alltså.

För om han tänker efter aldrig så lite så vet han likaväl som jag att alla de som slarvat bort chansen till utbildning genom att sysselsätta sig med något annat, och förmodligen roligare, inte vill sätta sig på skolbänken igen bara för att de är arbetslösa och lediga .. i stället för skolkande och lediga.

Den insikten kommer inte förrän långt senare i livet. Men DÅ är det bra om det finns möjlighet till vuxenutbildning, naturligtvis.

Fast då brukar det också finnas barn och skulder med i bilden och ekonomin och familjesituationen sätter ofta käppar i hjulet för mer målinriktade studier .. men det kanske går att lösa med utökad rätt till skuldsanering och mer generösa studiebidrag?

Det är ju en kostnadsfråga?

Traineejobb är en hjärtefråga för sossar och miljöpartister .. jag förstår inte varför? 

Hur kan man tro att någon ska bli glad över att redan hårt ansträngd personal ska behöva utbilda en ofta helt omotiverad ung människa SAMTIDIGT som h*n utför sitt krävande arbete?

Hur många vårdanställda vill ha en "svans" som ska underhållas och sysselsättas, när de redan nu inte varken orkar, kan eller hinner göra allt de känner behövs.

Sommarjobb med hjälp av kommunen och näringslivet? Vilket näringsliv? Sverige är ett land som går på halvfart, om ens det, på sommaren .. vilka behöver sommarjobbare mer än de som redan har köer på hösten?

Sist handlade sossarnas förslag om att slänga in helt okunniga ungdomar i ett vård-Sverige där det inte ens finns tillräckligt med vikarier för att garantera vårdens kvalitet och säkerhet.

Vem ska handleda dem? ? Vem ska ta ansvaret för trainees eller sommarjobbandes misstag?

Vem/vilka vill utsätta sig för att vara objekt för att sänka arbetslösheten för ungdomar .. samtidigt som de kämpar mot sjukdom eller handikapp?

Och näringslivet?? Hur många arbetsgivare vill att deras anställda samtidigt ska utföra sitt arbete och agera lärare åt någon som inte ens orkat släpa sig igenom skolan? Visserligen får de en gratis fysisk person i företaget .. men på bekostnad av en lägre presterande fullavlönad anställd. Var ligger vinsten .. vad skapar ett intresse?

Vad är det för fel på lärlingar till lärlingslön som det går att ställa krav på eller avskeda om de visar sig vara fullständigt odugliga för arbete? Fast så får man väl kanske inte uttrycka sig?

Och så ska alla aktörer samlas under ett och samma tak och förbättra närings- och innovationsklimatet .. medan det ekonomiska klimatet sakta går mot en ny istid?

Ja, det kan ju vara trevligt för dem .. men hur många tror att det genererar fler jobb än halverad arbetsgivaravgift?

"Om jag bara fick välja en enda sak så skulle jag se till att alla som inte har grundskole- eller gymnasiekompetens fick det" .. säger Stefan Löfven och det är väldigt vackert sagt.

Om JAG fick välja så skulle jag se till att alla som slutade skolan redan hade grundskole- och gymnasiekompetens.

Problemet är inte att de som saknar nödvändig kompetens på arbetsmarknaden inte har haft tillgång och möjlighet .. problemet är att de inte vill ha den, orkar eller kan tillgodogöra sig den.

Det löser man inte med att ösa på mer av det som de redan har förkastat.

Så värst SKARPT tycker jag nog inte att Socialdemokraternas förslag är .. men det är i alla fall ett förslag, vilket är överraskande och glädjande när man tänker på hur länge sedan samma skarpa förslag presenterades senast.

"Det är lätt att säga Tulipanaros" .. sa min mormor. "Men försök att göra en så får du se hur lätt det är!"

DN, Expr., Expr., AB, SvD, SvD,

Lägg till en App för Trygghet ...

Det är ett märkligt spel han spelar, Stefan Löfven .. med sin långa tystnad och låga profil?

Alla missnöjda, utsatta och kämpande i samhället applicerar allt sitt hopp, sin tro och sin tillit på denne man som genom att vara tyst och osynlig ger löften om landet som dryper av mjölk och honung.

Jobb till alla, bättre löner för de lågavlönade, ömsint omvårdnad för de äldre, fler offentliganställda, bättre och generösare a-kassa/försörjningsstöd/sjukförsäkring, effektivare skola, fler och bättre lärare med högre lön, lägre skatter för pensionärer, goda pensioner för alla, ett människovärdigt bemötande från våra myndigheter .. hela önskelistan ryms i sosseledarens tystnad.

Vi vill så gärna tro att det finns ett liv utan ansvar, utan krav .. en tillvaro där Någon Annan tar hand om oss när livet tar en brutal och oväntad vändning, när vi sitter fast i ett egenkonstruerat skuldträsk eller när vi inte orkar med våra liv. Någon Annan som ser till att vi har allt vi behöver och till och med tillåter oss att falla handlöst ibland .. i fast förvissning om att det finns ett kraftfullt och stabilt skyddsnät till oss alla.

Sverige, en fredad idyllisk ö med lyckligt kredit-konsumerande människor utan ansvar .. i en värld som befinner sig i en brytningstid och i ett ekonomiskt kaos?

Och så länge som tystnaden talar, så kan vi tro det. Vi kan glömma de iskalla ekonomiska vindarna som blåser över övriga Europa och drömma oss tillbaka till det Förr som var mycket, mycket bättre än det Nu som vi lever i.

Stefan Löfven håller på att förvandla sig själv till "Sosse-Appen Trygghet". Ett helt kostnadsfritt tillval som är tillgängligt för alla .. under en inkörningsperiod.

Men förr eller senare måste han berätta om villkoren och ge en trovärdig innehållsdeklaration .. och blir det senare, så är frågan vad han kan säga utan att göra de hoppfulla besvikna?

Vad säger man för att toppa obegränsade förväntningar .. utan att ha något storslaget att erbjuda?

Eller så hoppar hela Sverige högt vid tanken på högre tak i sjukförsäkringen, så att de som tjänar lite mer också får lite mer när de är sjuka?

Människor kanske inte har så stora krav när allt kommer omkring, vad vet jag?

AB, AB, AB, AB, AB, DN,

Newsmill

Det är snart sex år sedan ..

.. Socialdemokraterna förlorade regeringsmakten och snart 2 månader sedan den senaste partiordföranden utsågs. Under den här tiden har det oavbrutet klagats på regeringens handhavande av välfärdssystemet, men det enda som hänt är en liten luddig omskrivning när det gäller Försäkringskassan bedömning av arbetsförmåga.

Det var inte mycket efter 6 års tankemöda.

Regelverken inom välfärden krakelerar, de ursprungliga löftena urholkas, tolkas och lämnas i händerna på människor utan varken juridisk eller medicinsk kompetens. Tjänstemän tycker de gör en insats genom att spara pengar på medmänniskors behov av hjälp och stöd, utan att för ett ögonblick reflektera över vilka konsekvenser deras beslut får.

Våra rättsliga instanser dignar under trycket av överklaganden och blir bakbundna av rättsliga beslut som bygger på tolkningar av lagar som inte längre uppfyller det som från början avsågs när de fattades.

Under sex år har ingen vare sig inom oppositionen eller regeringen lyckats formulera ens ett embryo till förslag som kan leda till påtaglig förändring/förbättring? Under sex år har vi matats med löften om att det finns en välfärdspolitik .. utan att någon ens besvärat sig med att lägga fram ett ekonomiskt trovärdigt och fungerande alternativ till den nuvarande situationen.

Människors liv och vardag bryts sönder och ingen vägledning ges? Insatser tas bort och inget kommer i stället?

Jag kan förstå att det finns anledning att se över systemen, jag kan se att det är dåliga ekonomiska vindar som blåser, att det funnits ett missbruk och en misshushållning med välfärdens medel .. men jag kan inte se vinsten i att utsätta redan utsatta grupper för ytterligare otrygghet och oro för en framtid som inte går att överblicka.

Socialdemokraternas Osynlige Man .. som ägnat sina första två månader åt att försöka förstå sitt uppdrag .. gläds åt stigande opinionssiffror och hänvisar till den tidigare Mycket Synlige Mannens skuggbudget .. en skuggbudget som lovar mycket, men som knappast känns varken trovärdig, genomtänkt eller finansierad.

Om välfärden är Socialdemokraternas hjärtefråga så är det uppseendeväckande att man inte lagt ner mer krut på att finna en fungerande lösning än diverse debattartiklar signerade Ylva Johansson?

Regeringen sitter vid makten, har ansvar för folket och borde lyssna och se konsekvenserna av sina beslut. I mina ögon så har vi ett systemfel .. myndigheter som verkar för myndighetens egen skull, som tolkar lagar och förordningar till myndighetens egen fördel och som ser medborgarnas krav som något suspekt, misstänkt och ofta kriminellt.

Ibland känner jag mig som vi skapat ett eget Kafka-land som vi betalar inträdesavgiften till i form av skatter?

Myndigheter som verkar för att tillgodose myndigheternas behov? En svällande maktapparat med ett minskande ansvar för dem vars behov de ursprungligen skulle tillgodose?

Polisen fungerar inte .. och medborgarna tappar förtroendet.

Sjukvården fungerar inte .. och plågade medborgare lämnas utan den hjälp som de har rätt att förvänta sig.

Omsorgen fungerar inte .. och äldre och handikappade får nöja sig med ren överlevnad i stället för den livskvalitet som utlovas i lagen.

Skolan fungerar inte .. och resultatet blir unga människor som ingen vill anställa.

Den yttersta livlinan i form av ett SOS-samtal fungerar inte .. och människor dör.

Uppdraget försvinner i den ekonomiska besparingsniten, myndigheternas maktfullkomliga administration och politikernas eviga ställningskrig .. och glöms bort.

"För vems skull" .. är en fråga som borde ställas bland makthavarna. För vems skull är jag anställd, för vems skull gör jag mitt arbete och för vem är jag redovisningsskyldig?

Äldre vanvårdas både inom kommunala och privata verksamheter .. och politikerna glömmer ansvaret och uppdraget medan de kivas om vinster både politiskt och ekonomiskt. Lagar för att stoppa vinster är akuta under tiden de äldre dör i samma vanvård som vinsterna kommer från .. oavsett om det handlar om konton utomlands eller misshushållning eller tjänstemannaförmåner inom kommunen.

Handikappade får förutsättningarna för sina liv sönderslagna utan att erbjudas ett fungerande alternativ, bara för att de kan föra en gaffel till munnen .. och ingenting annat.

Psykiskt funktionshindrade unga kvinnor som befinner sig på ett förskolebarns nivå förutsätts klara sig själva med hjälp från fullständiga främlingar som har nyckel till deras lägenhet ... medan vi upprörs över unga kvinnor från andra länder som blir inlåsta i lägenheter dit män dras som flugor till en sockerbit.

Är det ingen som ser risken? Tar ansvaret?

Äldre dementa får samma "hjälp" med att få sina nycklar hängande på ett kontor där ingen har/tar ansvar för dem. Äldre kvinnor som inte längre har förmåga att berätta, utnyttjas sexuellt, andra dementa/rörelsehindrade äldre berövas sina tillgångar, bestjäls på sina värdesaker .. och ingen ser risken eller tar ansvar?

Vad gör våra politiker?

De KU-anmäler varandra. Skriver debattartiklar om missförhållanden de inte har en aning om hur de ska lösa. Letar efter möjligheter att smutskasta varandra i strävan efter den makt som de inte vet vad de ska göra med om de får den.

Människors liv bryts sönder därför att regelverken inte längre fungerar. Det är så lappat och lagat av politiska halvmesyrer, oenigheter och eftergifter att det mest består av hål som medborgarna kan försvinna i.

Vi borde åtminstone ha rätt till någon slags information om vad vi har rätt till .. även om det är mindre än vad vi behöver. Hur vi ska klara oss om det värsta händer och vad vi har att förhålla oss till, så vi kan planera våra liv.

En manual? En bruksanvisning? Rutiner? Något .. som ger någon form av vägledning? Vad som helst .. i stället för den godtycklighet och det ointresse som råder nu!

Välfärden .. det brinner ALLA våra politiska partier för. ALLA ska ha fungerande skyddsnät och rätt till hjälp och stöd när livet inte längre håller ihop eller fungerar .. det är ALLA rörande överens om.

Men om de nu är så överens .. varför kan de inte ta och sätta våra behov före den partipolitiska pajkastningen och sätta sig ner och utforma en gemensam välfärdspolitik och så kan de slåss om finansieringen när de kommit överens om ett fungerande system och uppdrag?

Men det är väl roligare och mindre ansträngande att skriva ännu en debattartikel i DN eller komma med ännu en retoriskt fulländad replik i partiledardebatten, antar jag?  

Jag vet inte vad jag tycker är värst .. den totala misstro jag känner inför hela det politiska systemet och våra myndigheter eller det förakt jag känner bubbla upp i rent illamående inför dess företrädare?




18/3 .. Jag fick en kommentar från Johan. Den säger egentligen allt om varför jag känner som jag gör just nu. Jag lägger in den här medan jag funderar vidare över om det ens är någon mening med att ha några åsikter alls som vanlig väljare .. den minst intressanta i hela cirkusen?

Johan sa .. Makt korrumperar och absolut makt korrumperar absolut. 

När SAP och socialdemokratiska regeringar tillskansade sig själva/staten en mycket stor MAKT över vanliga människor, så förlorade socialdemokratiska politiker och tjänstemän samtidigt sin respekt för vanliga människor. 

Idag går borgeliga-, socialdemokratiska/vänster- och miljöpartistiska politiker gemensamt vidare hand i hand på denna stig, som SAP banade.

I normala länder är oppositionen (oavsett om oppositionen är borgelig eller socialistisk) intresserad av att informera väljarna om ett negativt utfall av regringens politik. 

Men Sverige är inte något normalt land.

I Sverige är regering och oppostion gemensamt angelägna att DÖLJA för väljarna hur välfärdssystemen och rättsväsendet faller sönder... eftersom regering och oppostion gemensamt är ansvariga... så vill vare sig regeringen eller oppositionen att väljarna har denna utveckling i fokus. 

Och i ett normalt land anser journalistkåren att dess roll är att informera väljarna om negativa utfall av regeringens politik - oavsett vilken politik det gäller.

Men Sverige är inte något normalt land.

Svenska journalister har i stället påtagit sig en rollen att (i flera frågor) filtrera bort från sin rapportering sådan information, som kan väcka tvivel hos väljarna, om den förda politiken är klok eller ens försvarbar. 

I Sverige finns kort sagt en slags kartell mellan regering, opposition och journaliskåren. När regering, opposition och journalistkåren är överens om, vilka frågor, som väljarna helst inte bör ha i fokus så blir väljarna (föga förvånande) oinformerade och i praktiken vilseledda.

DN,  DN, DN, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, SvD, Expr., Expr., Expr., Expr., Expr., AB, AB, AB, AB, AB, AB, AB,