onsdag 31 juli 2013

Dog-fight?


Vi har alltid haft mer än en hund och då är det inte mer än naturligt att vi lagt märke till en och annan knepighet i deras internkommunikation.

Till exempel så är det väldigt vanligt att någon börjar sin måltid med att lägga en bit utanför matskålen? En bit som verkar ligga där som en fälla eller en markering?

Varför?

Jag vet inte riktigt men jag tror det handlar om härskarteknik. För det finns ingen måtta på hur sugen den andra hunden blir av att se en matbit ligga "glömd" precis utom räckhåll och det finns inte heller någon måtta på belåtenheten när ägaren till godiset lååååångsamt pillar i sig det exakt i samma ögonblick som den andra hunden chansar på att h*n ska hinna sno åt sig det.

Godisglömmarhundarna brukar också vara de som rusar till fönstret och skäller upphetsat när de ser att någon annan har mat kvar. När sedan den andra hunden gör gemensam sak vid fönsterbrädet så sticker godisgömmarhunden och käkar upp de kvarvarande matbitarna.

 Igen och igen och igen ... dag efter dag?

En annan liten egenhet är det interna hundslagsmålet när det nalkas en fiende som ingen vill ta konflikt med.

Vi kan gå helt fridfullt med 2 eller 3 hundar som inte har några som helst problem med varandra och så ser vi att det nalkas en "farlig", okänd hund som vi oundvikligen måste möta .. eller ser en älg obehagligt nära vägen.

 Alltså, inte vilken hund eller älg som helst utan en som ser ut att kunna spöa hela gänget med tassarna på ryggen!!

Vad händer då?

Jo, då ryker VÅRA hundar ihop i ett präktigt slagsmål .. åtminstone när det gäller ljudnivån .. själva bitandet verkar inte vara såå övertygande???

Det är jättekonstigt .. men beror nog på att ingen vill tackla en fiende som de tror är starkare, ska vinna eller av ren panik, vilket gör att de hellre satsar på att stå som vinnare i ett sammanhang som känns tryggt, riskfritt och ofarligt än att bli avslöjade som de soffpotatisar de i själva verket är. Eller så är tanken att förloraren ska ta fighten med fienden, eller att oväsendet är tänkt som en avskräckande manöver .. "fienden" ska bli så skrämd av allt morrande, vrålande och nafsande att h*n rusar hem med svansen mellan benen?

Men så brukar inte bli fallet. I stället är det vi som får stå som idioter och skämmas medan de "farliga" traskar förbi utan att en bevärdiga oss med en blick.

Att jag kom att tänka på det här beror helt och hållet på att jag .. efter nästan ett års uppehåll .. gick in på s-bloggar för att se hur beredskapen var inför den stundande starten på valrörelsen.

Och mycket riktigt .. herrarna vässar tänderna, morrar livsfarligt och anfaller varandra i gammal känd ordning!

Det finns mycket vi kan lära oss om oss själva genom att iaktta djuren omkring oss, eller hur?


tisdag 30 juli 2013

Citat från Flashback ..


"Har du inte förstått att "höger" och "vänster" bara är en bluff?

Det är som om en gubbe sitter i en låda med två hål i och sträcker upp händerna genom hålen i lådan. På högerhanden har gubben en blå strumpa och på vänsterhanden har gubben en röd strumpa.

Gubben spelar dockteater med strumporna och får det att se ut som om strumporna är bittra fiender och får dem att käbbla om alla möjliga oväsentligheter. Det korkade svenska folket, [.............] , står och glor dumt på den blå och den röda strumpan och diskuterar vilken av strumporna man skall hålla på.

 Det de inte ser och förstår är att det är gubben i lådan som bestämmer och som styr både den röda och den blå strumpan och att den röda och den blå strumpan trots att de verkar vara ovänner alltid är rörande överens i alla frågor som är verkligt viktiga."

Jag läser många politiska bloggar, försöker följa de debatter som händelsevis kan uppstå och läser alla mer eller mindre enögda ledar- och debattartiklar som jag kan hitta, för att om möjligt få någon som helst inblick i vad min röst i nästa års val skulle innebära.

Hittills är det som att treva omkring i en mörk garderob och oddsen för att det ska finnas en lysknapp någonstans därinne krymper till obefintlighet.

Så, sett ur den synvinkeln, så tycker jag att ovanstående citat var både roligt och träffande.

När det gäller vem som vill regera med vem så tycker jag faktiskt att det är respektive partiledares förbaskade skyldighet att redogöra för hur de har tänkt sig hantera olika scenarion efter valet. Vi vet ju alla att ingen av "sidorna" kommer att kunna bilda regering ensamma och om den nuvarande taktiken håller i sig så kommer Sverigedemokraterna att ta ett rejält kliv framåt.

Fredrik Reinfeldt lämnar hellre över makten till Löfven än regerar med hjälp av Sd .. sa han i Almedalen.

Fine! Det är ärligt oavsett hur man ser det. Då vet vi var vi står.

Stefan Löfven vill inte tala om Sd alls? Han vill inte heller tala om Miljöpartiet? Vänsterpartiet är också ett samtalsämne han duckar för?

Vi har ingen aning om vad Stefan Löfven har tänkt sig om valet 2014 blir en enda röra där ingen kan bilda en regering utan att stödja sig på Sd .. men vi VET att Fredrik Reinfeldt tänker lämna "walk over" om han inte kan bilda regering utan stöd av Sd.

Demokratin och åsiktsfriheten tar nog inte stryk av att partiledarna, som representerar den blå och den röda strumpan, mumlar ur skägget och berättar vilken regeringsform de erbjuder väljarna. För vad ska vi med åsiktsfrihet till om vi inte får tillräckligt med fakta för att överhuvudtaget kunna bilda oss en egen åsikt? 

Själv föredrar jag ärlighet så jag kan låta bli att rösta på den som planerar att använda min röst till något helt annat än det den var avsett för .. utan att berätta det för mig.

Och för att slippa vandra omkring i evigt mörker det närmaste året så har jag bestämt mig för att försöka fokusera på vad de olika partiledarna INTE vill tala om, i stället för att lyssna på en massa klyschor och floskler som är avsedda att dölja att ingen egentligen vill uttala sig om någonting.

DN, SvD, AB,

måndag 29 juli 2013

Håhåjaja .. jag brukar inte hålla med Alex Schulman, men ..


.. just nu kan jag inte göra annat än att nicka instämmande när jag läser hans krönika om det icke existerande nyhetsflödet.

Det är inte mycket som manar till eftertanke direkt. Maken tror att alla på de olika tidningsredaktionerna är på semester och att det är ett gäng praktikanter som sköter det hela genom att återvinna gammalt makulerat material .. och jag vågar inte säga emot eftersom det faktiskt kan vara sant.

De politiker som inte njuter av ledigheten gör sitt bästa för att profilera sig innan de andra kommer tillbaka och stjäl mediabelysningen. Fem riksdagsledamöter har undertecknat en debattartikel i DN tillsammans med Anna Linusson, vd för Håll Sverige Rent, där de anser att tobaksproducenterna bör ta ett större producentansvar för sina restprodukter - Fimparna!

Hur det ska gå till finns det som vanligt ingen lösning på och att det är otrevligt med fimpar i naturen eller på gator och torg är det väl ingen som har någon annan åsikt om? Någon slags pant talas det visserligen om, inbyggd askkopp i cigarettpaketen och böter är andra förslag?

Och om det är sant att fimpar är specifika undantag i lagstiftningen och inte räknas som skräp medan själva cigarettpaketet klassas som skräp så verkar det så vansinnigt att det måste ha fattats ett särskilt politiskt beslut just i den frågan .. och då är jag väldigt nyfiken på vem eller vilka som lyfte den frågan??

Kan det vara så att tuggummit också är ett undantag medan paketet är skräp??

Är ALLT innehåll i en konsumerbar förpackning undantaget från ordningsbot om man slänger det på gatan, men sopsorterar förpackningen???

Det är ingen som talar om det personliga ansvaret för konsumenten men förslaget tänder en tanke .. hur ligger det till med producent- och produktansvaret på andra områden?

En annan restprodukt som är rätt äcklig i samma sammanhang är ju hund- och kattbajsen! Hur är det egentligen med producentansvaret där? Kan vi lägga upp ett dna-register på Kennelklubben och SVERAK så är det ju den lättaste sak i världen att bötfälla och ställa hund- och kattuppfödarna till ansvar för vad deras produkter lämnar för restprodukter efter sig på platser där barn leker och vuxna festar eller solar.

Samma sak med cigarettfimpar .. lägg in en markör i varje cigarett som talar om vilket bolag som producerat restprodukten Fimpen .. kör fimparna genom ett räkneverk som utfärdar en faktura till producenten av varje enskilt märke .. så är saken biff och vi har också gjort en vinst i ett nytt låglönejobb för arbetslösa ungdomar - Fimpsamlare.

Och det mest genialiska av allt är att det hela betalas av tobaksbolagen ... eller godisfabrikanterna .. eller läskproducenterna .. eller hunduppfödarna .. eller någon annan producent av någon förargelseväckande restprodukt som bör ta sitt producentansvar.


Någon Annan än den oskyldige missbrukaren/konsumenten som aningslöst slänger tobaksproducenternas äckliga restprodukt, värstingskräpet fimpen, på gatan bör NATURLIGTVIS ta sitt ansvar!!!

SvD, AB, AB, AB,

söndag 28 juli 2013

Vår Rackarkott ser ut som ..


.. en fullständigt rasren Border Collie, men när vi hämtade hem henne från kenneln där hon mellanlandade på sin resa från Irland så var jag fullständigt medveten om att det förmodligen fanns en eller flera andra raser på insidan.

Men vilka??

Och fanns det överhuvudtaget någon Border Collie alls där innanför det bedrägligt gulliga svartvita utseendet?

Vi har undrat under de här åren, det har vi. Maken hävdar med bestämdhet att det måste finnas minst en bullterrier och någon okänd, helt olaglig ras, där all tankeverksamhet går ut på att skapa största möjliga kaos .. medan jag envisas med att "allting kommer att bli bättre så småningom".

När detta "så småningom" ska inträffa blir dock mer och mer oklart?

I fredags träffade jag en kvinna med en otroligt lydig och fin hund. Suck! Det var också en omplaceringshund .. men från en helt vanlig familj. En VÄLDIGT socialt välanpassad jycke!

Jag berättade om vår Rackarkott som betraktar kopplet som en kriminell betraktar ett handfängsel, som anser att hon .. och bara hon .. kan avgöra hur en akut situation ska tacklas och att det är hon .. och bara hon .. som avgör vilka situationer som är akuta. Allt har oanade möjligheter .. en soptunna är ett löfte om en trestjärnig middag, en papperskorg kan innehålla okända läckerheter och förmodligen skulle hon fånga och käka upp vilken liten gnagare som helst bara hon slapp gå omkring som en fjättrad kedjefånge. (På något sätt låter det  här sättet att se på livet, som en källa till möjligheter, välbekant???)

Jag berättade om hur hon jagar allt, glatt anfaller vad som helst som prasslar i dikeskanten .. en gång var det en orm(!), men för det mesta är det igelkottar och möss .. och hur hon utan att tveka skulle satsa på att jaga en flock hjortar eller en älg i hopp om en redig middag.

Och så avslöjade jag hennes fullständigt hysteriska utbrott när det förhatliga kopplet hindrar henne att följa sina instinkter att fly .. anfalla .. leka .. eller överösa någon med okontrollerad kärlek?

Aha .. sa kvinnan med den onödigt lydiga hunden .. ni har en Lurcher!

????????????

Och det har vi nog, inser jag när jag läser på och Maken nickar bekräftande och påstår att han alltid misstänkt att det fanns något kriminellt i bakgrunden.

För enligt en obekräftad berättelse så förbjöd de engelska och skotska regeringarna ofrälse att äga jakthundar på 14-15-hundratalet, och för att undvika juridiska komplikationer så avlade de ofrälse fram gulliga border collies .. eller något annat ofarligt .. som innehöll snabba vinthundar och vassa terriers med jaktinstinkt. Alltså, en snabb .. helst tyst .. jakthund med hög intelligens, ett slugt djur lämpat för tjuvjakt på kaniner, harar, rävar eller fåglar .. som såg ut som en oförarglig familjehund. Med tiden blev tjuvskyttar och hundhandlare mer och mer skickliga på att producera hundar som passade deras syften, hundar som till och med användes till illegala hundkapplöpningar och liknande.

En hund med kriminell och olaglig bakgrund!

Suck .. ja, nog har vi en Lurcher allt.

Men lydnaden då?

Jodå den finns där .. om det lönar sig tillräckligt mycket. Och när vi befinner oss på inhägnat område så är jag mycket stolt över vad vi har lyckats åstadkomma så här långt.

Och jag älskar min odåga till borderlurcher-collie. Jag nog nästan säga att vi är som två äpplen från samma gren .. ingen av oss gillar att gå i koppel eller att andra fattar beslut åt oss och vi blir precis lika omedgörliga bägge två om någon försöker sätta oss på plats.

Och eftersom både Maken och Dottern är precis likadana så passar hon ju perfekt in i vår familj, eller hur?

Vi kanske skulle byta efternamn till Lurchers?

tisdag 23 juli 2013

Medmänniskor, fantastiska människor, besläktade själar eller ..



.. kalla det för vad ni vill, men vad vore livet utan alla möten med människor som rätar upp dagar som håller på att gå fel.

Nyckelringen på bilden köpte jag på Älvsjö-mässan till min alldeles egna veteranbil och jag blir varm i hjärtat varje gång jag ser den. Inte så mycket för glittret och katten som för kommentaren som följde med den extra fina tyllpåse som nyckelringen levererades i .. "den här får du för att du är en så trevlig människa."

Jag känner mig som en "trevlig människa" varje gång jag startar min bil, eller .. rättare sagt, försöker starta min motsträviga åldring .. även om jag inte känner mig särskilt trevlig när jag öppnar bildörren.

Tänk vad ett vänligt och uppskattande ord kan göra skillnad? Egentligen så borde jag nog gå och hålla i den här nyckelringen jämt!

Vid den här tiden varje sommar börjar det gå upp för mig att jag inte kommer att hinna att få till den perfekta trädgården i år heller, att jag inte kommer att hinna att träffa alla som jag tänkt hemsöka och att jag inte kommer att lyckas genomföra ens hälften av det som jag tänkt göra .. när allting annat är gjort.

Jag blir liksom lite låg så här dags i juli.

Då var det ju tur att kyrkogårdsvaktmästaren, i det distrikt som min pappa ligger begravd i, ringde för att få gravbrevsuppgifterna bekräftade. Man kan ju tro att det skulle vara ett lite dystert samtalsämne men här kan vi snacka om "besläktade själar". Vi pratade och skrattade i över en halvtimme och så här roligt var det länge sedan jag hade under ett vanligt telefonsamtal.

Särskilt ett som handlade om döden och förgängligheten!

Det finns trevliga människor och så finns det människor som är så trevliga att jag önskar att de var den granne som jag inte har .. men önskar att jag hade. Det här var precis en sådan människa .. jag ville adoptera henne och ha själv!

För att surfa på vågen av uppsluppenhet så åkte jag in till vår lilla stad för att hitta en lämplig födelsedagspresent till Makens lilla mamma som fyller år på torsdag. Några lämpliga presenter fanns tyvärr inte inom synhåll men vad skådade mina överraskade ögon .. EN HELT NY VINTAGEAFFÄR!!!

Som jag uppenbarligen missat under hela året?

Väl inne i härligheten hittade jag ingenting som direkt tände habegäret .. om man undantar en svart och vitrandig handväska med rephandtag som kom med hem av bara farten, men när jag stod där och väntade på att få betala stod en kvinna i min ålder och min storlek före med famnen full av kläder som skulle lämnas in.

Butiksinnehavaren synade plaggen med örnöga och ratade en festdress .. lång kjol, top och jacka .. i rosalila, tung, viscose från tidigt 80-tal, på grund av nästan osynligt slitage.

Så synd .. sa jag. Den som är så vacker.

Och så fick jag den?

Plötsligt stod jag bara där med famnen full av lyxigt, rosalila tyg med broderier och fick en kram och ett .. hoppas du får roligt med den?

Men inte ska jag!!?? Men jag måste väl betala något? Ge något tillbaka?? Eller .. hallå, vad gör jag nu??

Jag måste erkänna att jag kom helt i gungning och inte riktigt visste hur jag skulle hantera situationen .. men roligt var det, när jag väl hämtade mig.

Så i dag blev en låg dag en bra dag tack vare uppdateringen av min pappas gravplats och en annan människas längtan efter att befria sig från tyngande ägodelar i en flytt .. tänk så det kan bli ändå?

Och den som inte känner till begreppet "besläktade själar" ska genast läsa boken "Anne på Grönkulla" .. en av mina favoriter för länge sedan! Besläktade själar är alla de som du direkt känner igen dig i utan att ha gemensamma blodsband och i dag mötte jag två!


Ibland har man tur.

torsdag 18 juli 2013

Det urholkade Sverige?


Dogge Doggelito skriver en debattartikel om det Sverige som inte längre finns. I hans minne var det gamla Sverige ett paradis på jorden, helt utan problem eller konflikter och kanske upplevde han det så?

Dogge Doggelito är född 1975, under sina första 10 levnadsår misstänker jag att han .. i likhet med andra barn 0-10 år .. inte funderade så värst mycket över samhällsfrågor eller ekonomi.

Och jag kan ge honom rätt i att det fanns en tid när Sverige var väldigt generöst mot sina medborgare.

Ungefär så lång tid som det tog att göra slut på 40/50-talisternas pensionsinsättningar!

Men nu har de flesta 40-talisterna börjat ta ut sina pensioner. Pengarna är spenderade och de som betalar är de som kom efter, 60-70-80-90-talisterna.. det vill säga de som upplevde guldåren som Dogge Doggelito minns .. och som nu måste lyckas med konststycket att betala in pensionspengar så det räcker till 40/50-talisterna OCH sig själva.

De märker det inte än. Det är låååång tid till pensionen för Dogge Doggelito, men när han, ungefär år 2040, sätter sig ner för att skriva om det Sverige som inte längre är så bör han följa pengarna bakåt och se varför den pension som han inte kan leva på .. eller som ligger så långt fram i tiden att han kanske aldrig kan upptäcka att han inte kan leva på den .. inte längre räcker till alla.

Jag vill inte påstå att de makthavande politikerna då medvetet köpte sina röster .. men så länge som pengarna räckte var väljarna trogna och ifrågasatte ingenting och ställde inga frågor om den framtid som Dogge Doggelito nu upplever som helvetet på jorden.

AB,

Tillägg kl 20:47 ... så här skrev Dogge Doggelito 20/4 2006 .. Sverige har blivit fattigt - vi har spolat ned välfärden i toaletten. Och då hade Alliansen inte ens påbörjat "nedmonteringen" av Dogge Doggelitos förlorade paradis??

Dagens Aftonbladet-attack mot Centerpartiet ..


.. riktar sig mot landsbygdsminister Eskil Erlandsson som i går hade den dåliga smaken att föreslå att de som får sin mat på skolor, sjukhus, äldreboenden, gruppboenden och andra institutioner där kommuner och landsting står för middagen .. ska få njuta av högkvalitativ svenskproducerade råvaror.

Usch!!

Visserligen så toppar Sverige ligan över djurskydd och miljö, men kraven är inte kostnadsfria och därmed blir svenska råvaror dyrare än de som kommer från andra länder där kraven är lägre eller till och med så gott som obefintliga.

Resultatet blir att vi väljer bort de goda livsmedlen till förmån för de mindre goda .. som på sikt kan vara ett hot mot vår egen hälsa. Även de myndigheter som värnar om att reglerna som ser till att djuren har det bra, att giftmängderna i odling och djurfoder är låg och att svenskproducerad mat håller hög kvalitet .. handlar i andra länder för lägre pris och med lägre krav?

Men det är väl bra? Vi är ju ändå medlemmar i EU, eller hur?

För det är väl den främsta uppgiften för politikerna inom kommuner och landsting .. att hålla hårt i plånboken?

Så "världens bästa djurskydd och miljö" gör att vi producerar högkvalitativa råvaror som vi inte äter eftersom de är för dyra och därmed gör vi oss beroende av andra länders livsmedelsproduktion som är betydligt sämre .. och så försvinner svenska lantbruk ett efter ett.

Ibland undrar jag hur de tänker alla de som kräver ett starkare försvar?

OM det skulle uppstå en krigssituation där Sverige isolerades .. vad hade de tänkt att vi skulle äta då??

När vi har avvecklat svenskt lantbruk genom att göra det olönsamt därför att vi inte anser oss ha råd att köpa de varor som vi kräver att de ska producera??

Jag tycker att Eskil Erlandssons debattartikel är angelägen, tänkvärd och handlar om folkhälsan.

Aftonbladet tolkar texten som ett hot mot arbetsrätten och gör sig roliga över att Eskil Erlandsson bryr sig mer om kor än om människor???

Förra valet skull Sverigedemokraterna hindras från att komma in riksdagen genom att Mona Sahlin och Aftonbladet såg till att det varje dag under valrörelsen fanns ett negativt budskap som dissade partiet.

En mediabelysning värd miljoner.

I den kommande valrörelsen ska uppenbarligen Stefan Löfven och Aftonbladet genomföra samma taktik för att stänga ute Centern från riksdagen 2014??


Grattis Centerpartiet!

SvD, SvD,

tisdag 16 juli 2013

Om drygt ett år är det val och Aftonbladet ..


.. lägger upp strategin inför valrörelsen. Jag kan inte låta bli att förvånas över hur genomskinligt de tänker?

Annie Lööf kommer alltså att bli hackobjekt nummer ett. Ingenting hon säger eller gör kommer att tas emot annat än med löje eller anklagelser och jag är övertygad om att det kryllar av små nybakade, hungriga små journalistämnen på Näringslivsdepartementet, ivrigt sökande efter fakturor eller representation som kan ifrågasättas och kanske belönas med extrajobb på Aftonbladet.

För om Annie Lööf mobbas sönder och samman så kanske, kanske Centerpartiet åker ur riksdagen och det är mer värt än om Socialdemokraterna kläcker några nya och nutidsanpassade idéer.

Men risken för det verkar vara liten med en partiledare som vill styra Sverige som en fackförening där det kompromissas bakom stängda dörrar, en kampanjgeneral som sägs vara arkitekten bakom Göran Perssons förvandling till "mysfarbror" och tidigare arbetade som direktör på Nordea och en finansministerkandidat som varit överdirektör på Skatteverket.

(Betyder det att vi kommer att få se Stefan Löfven dansa med en Bolibompa-karaktär innan valrörelsen är över?)

Visst låter det mysigt och tryggt? Ett gäng som inte lämnar minsta utrymme till individuella initiativ. Nästa steg är kanske en medborgarhandbok som vi kan följa så vi inte gör misstaget att tänka själva?

För om man tänker själv så blir till exempel Ingvar Perssons ledarkrönika som hamrar in budskapet .. Lööfs jobbpolitik - ännu ett fiasko .. lite obegriplig?

Bortsett från målsättningen att sänka Centerpartiet, vad är det han påstår egentligen?

För ett och ett halvt år sedan genomfördes en sänkning av restaurangmomsen från 25 - 12 % till en kostnad .. ?.. av ca 5 miljarder kronor. Jag vill inte påstå att jag jublade, men jag måste beundra det intensiva lobbyarbete som måste ha legat bakom.

Men hur kan en skattesänkning bli en kostnad?

Ingvar Persson slår belåtet fast att reformen "bara" gett "några tusental fler anställda än för 2 år sedan" och att det kostar .. ? .. "fem miljoner kronor om året för en plats på en hamburgerrestaurang".

Att jobba på en hamburgerrestaurang är uppenbarligen det sista en människa ska behöva göra enligt goda socialdemokrater? Arbeta på hamburgerrestauranger eller med städning är förnedrande sysselsättningar som tusenkonstnären Någon Annan får ta itu med, antar jag?

Men hur kan det kosta staten något om "några tusental fler" blir anställda?

Sänkt skatt är ingen kostnad eller utgift. Det är minskad inkomst, eller hur?

Hur vet Ingvar Persson att alla dessa föraktliga hamburgerrestauranger, pizzerior, vägkrogar eller cafeterior hade funnits kvar om inte den sänkta restaurangmomsen funnits? Många av dem låg minst sagt risigt till vid tiden för skattesänkningen.

Kan Ingvar Persson vara lika 100% säker på att alla som var anställda inom restaurangbranschen när reformen genomfördes fortfarande hade haft jobb utan momssänkningen, som han är på att "en plats" kostar 5 miljoner om året?

Hur många hotade jobb blev säkra, hur många svarta jobb blev vita, hur många extrajobb blev fasta .. vet Ingvar Persson det?

Jag är så trött på alla journalister och politiker som beställer statistik som de inte ens bryr sig om att läsa eller förstå innan de kastar sig ut och fördömer och gastar.

Om jag som egen företagare sänker priset på mina varor för att få lite snurr på verksamheten så är den sänkningen INTE en utgift. Det är inte en kostnad! Det är inget jag betalar för utan något som jag tjänar lite mindre på.

Det är lägre inkomst. Alternativet för mig som liten företagare är att få behålla det osäljbara varulagret  ..(men eftersom det var en kostnad från början så får jag till slut bokföra det som förlust och får i och med det sänkt skatt!).

Och om "några tusental" anställda inte hade fått jobb, några tusental blivit arbetslösa pga att ett antal restauranger stängt, så hade de kanske också varit en kostnad i dag, har du tänkt på det Ingvar Persson?

Om vi börjar där så kanske det blir rätt i fortsättningen.

.. och så vore det väldigt skönt om Aftonbladet och sossarna ägnade sig lite mer åt att informera svenska folket om vad de får om de byter regering, än att mobba en 30-årig tjej från Maramö.


Vad får vi om vi röstar på Stefan Löfven? Hittills har det varit förvånansvärt luddiga budskap från den nya gänget som "tänker vinna valet". Eller är det Aftonbladet som ska vinna valet åt dem genom att sänka Centerpartiet?

DN,

måndag 15 juli 2013

Wee, wee, wee, wee ..

.. eller "ough,hough, cough", som Martin Sjöqvist säger i kommentarsfältet till "Gammal och dum". Aftonbladets Daniel Swedin har lyckats åstadkomma ännu en ledarartikel som bevisar regeringens skadliga inverkan på folket.

Han rapporterar om att "41 procent av de svenska LO-arbetarna har inte läst någon bok det senaste året, enligt SCB:s siffror. Och det är LO-arbetarnas barn som blir allt sämre på att läsa. 15-åringars läsförmåga har gått ner på tio år och de socioekonomiska faktorerna spelar allt större roll för hur bra man är på att läsa".

Detta är .. enligt Daniel Swedin, ett bevis på de stora klassklyftor som uppstått under Alliansens regeringstid

"Göran Hägglund (KD) lanserar ett förslag för att svensk skola ska upprätta en klassikerlista med kultur som alla elever ska ha tagit del av innan de lämnar skolan. Hägglund väljer att placera problemen i skolan. 

Att placera problemen i skolan tycker Daniel Swedin är upprörande, trots att han i samma andetag prisar sin egen skolgång där han och hans "högstadieklass tvingades läsa Johnson, Martinsson, Fridegård på svensklektionerna under 90-talets slut och jag tror att det gjorde oss till bättre människor"?

Jag vill inte påstå att inte Daniel Swedin har fel .. men varför undviker han helt att ta ställning till IT-samhället och tillgången på TID? Jämfört med förr har unga människor mindre tid över till att läsa böcker. Jag behöver inte gå längre än till de unga i min egen umgängeskrets som använder all ledig tid till att läsa kändisbloggar, följa sina vänners facebooksidor, uppdatera sin egen, sms:a och besvara sms till alla tillgängliga vänner och fylla på Instagramkontot.

NÄR ska de hinna fördjupa sig i en bok?

I dag ligger inte en tonåring och läser innan sömnen infinner sig .. de ser om ett avsnitt av Glee eller något annat i stället. Tekniken finns kroppsnära och mer tillgänglig än en skrymmande bok.

Sedan kan man väl också fundera över kulturens roll i samhället? Vilket jag har gjort i två inlägg hittills .. så det finns all anledning till att tycka att jag har hakat upp mig på det.

Men när nu kulturen mer eller mindre har ockuperats av vänstersidan av politiken .. den del som Daniel Swedin nu försöker stödja i den kommande valrörelsen .. så är det väl ändå lite konstigt att de inte lyckats nu ut till de uppväxande generationerna, eller deras föräldrar?

Klassklyftor i all ära .. men på den tiden då kulturen var förbehållen de rika och välbärgade såg "arbetarklassen" till att sträva efter att få del av den .. men nu när kulturen är tillgänglig för alla är det tydligen främst arbetarklassen och "LO-arbetarnas" barn som förkastar den?

Är inte det ett slags underkännande?

Och om vi nu inte ska lägga skulden för den bristande läsförståelsen på kulturen, eller föräldrarna, eller skolan .. hur i fridens namn menar Daniel Swedin att det kan bli regeringens fel?

Att läsa är ett fritt val .. har alltid varit. Tillgången till böcker är fri genom biblioteken. Att lära sig läsa är numera en möjlighet alla får. En del saknar möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen på grund av olika handikapp, en del läser bara serietidningar, andra bara facklitteratur och nu för tiden så är det många som enbart läser facebook-uppdateringar, bloggar eller sms.

Av kommentarerna att döma så besvärar sig många inte ens med att läsa Daniel Swedins ledarartiklar utan kommenterar helt enkelt utifrån den provocerade rubriken?

Möjligen kan det vara bristen på tid eller det fattiga språket i sms:andet som gör litteraturen så svåråtkomlig för dem som tillbringar all vaken tid ute bland andra på de sociala medierna? Eller så finns det ingenting som längre lockar till läsning mer än skildringar av kompisarnas senaste fest eller kärlekshistoria?

Men Daniel Swedin är bergfast övertygad om att problemet beror på det växande klassamhället och till stor del är en genusfråga?

Som stöd för det har han Gunilla Molloy, docent i svenska med didaktisk inriktning som säger .. "I dag är bokläsandet och läsförståelsen som lägst bland pojkar och unga män. Pojken är förloraren i det moderna kunskapssamhället".

Under hela min livstid har det rapporteras och kommit undersökningar om att det främst är kvinnor som läser och att bokläsandet är som lägst bland pojkar och unga män?

Och rätta mig gärna om jag har fel, men jag växte upp i ett samhälle där ingen någonsin trodde att Socialdemokraterna någonsin skulle förlora regeringsmakten .. men där ändå bokläsandet och läsförståelsen var som lägst bland pojkar och unga män?

Och då hade ingen den minsta aning om att det 20-30 år senare skulle finnas en allians av borgerliga partier som kunde styra landet och ingen skyllde på klassamhället eller patriarkatet? Och ingen anade att den kultur som gårdagens arbetare strävade efter att få tillgång till, skulle bli ett politiskt verktyg och en förening för inbördes beundran på Södermalm i Stockholm?

SvD,

söndag 14 juli 2013

Kultur - en öppen dörr eller en stängd ö?

Våra politiker ÄLSKAR kultur .. särskilt när det drar ihop sig till val.

Alla journalister och andra åsiktsföreträdare ÄLSKAR kultur. Att alla "kulturarbetare" också ÄLSKAR kultur är väl inte så konstigt eftersom de annars skulle såga av grenen som de sitter på .. men vad är det de ÄLSKAR egentligen?

Alla ovan nämnda är rörande eniga om att samhället skulle vara en sämre plats utan kultur. En del sträcker sig till och med så långt att de anser att det inte ens skulle vara ett samhälle utan kultur? Kulturen är alltså kittet som håller oss samman?

Kultur kan också vara ett lands vanor och sedvänjor .. ett invant, traditionellt sätt att leva. Men det är något som vi strängt taget bara diskuterar när det gäller andra länder .. eftersom det ligger så svidande nära det livsfarliga ämnet främlingsfientlighet. I Sverige är begreppet Kultur mest gångbart på tidningarnas speciella Kultur-sidor och helst då i form av recensioner av olika kulturyttringar.

OK .. jag kan kanske köpa en del av det budskapet, men när det sedan blir skillnad på Kultur med stort K (Kultur-K, vilket blir kul-tur(K) om man leker med det och kultur med litet k som med lite god vilja blir kult-ur(k) .. medge att begreppet kultur inspirerar till kreativitet?), börjar det kännas svårbegripligt?

Kultur verkar vara lika svårt att få grepp om som vinster i välfärden? Det finns böcker som är Kultur och så finns det böcker som absolut INTE är kultur. Som exempel kan nämnas att Camilla Läckberg INTE är kultur medan Leif GW Persson är Kultur-K .. och då måste jag väl också nämna Jan Guillou så att jag inte startar en revirstrid på kulturarenan mellan herrarna.

Musik är Kultur .. men inte all musik? En del musik är kultur-k och en del är nästan inte ens musik?

Teater är kultur. Men inte alla teaterföreställningar är kultur? Privatteatrar som går med vinst och lockar med skratt som huvudinnehåll är nog nästan lika illa som att göra vinster i ett äldreboende? Teaterföreställningar som är långa som evigheter med ett BUDSKAP .. är garanterat Kultur-K, även om du inte har den blekaste aning om vilket budskapet var/är när du förbryllad lämnar lokalen.

Konst är också kultur. Men inte all konst är kultur? Framför allt beror konstens värde på VEM som åstadkommer den .. men att tjäna grova pengar på konst som näringslivet hänger på väggen är inte lika illa som att få en teaterpublik att skratta i en sanslös fars? Hur det nu kan komma sig?

Kultur ska innefatta alla i samhället och arbeta för gemenskap .. typ. Så lyder i alla fall budskapet från den "godkända" Kulturen som till största delen är politiskt vänster? För av någon märklig anledning så anses vänsterpolitiken representera ofattbara kulturella värden medan den borgerliga politiken bara är okulturellt kapitalistisk???

Så var det med den sammanhållningen, gemenskapen och kittet i samhället och allt vad det nu var?

Medge att det känns förvirrande? Vilka är dessa människor som bestämmer vad som är eller inte är Kultur-K? Och vi som tycker om "fel" kultur-k .. vad säger det om oss?

Att befinna sig i ett samtal med en "kulturpersonlighet" och uttrycka fel åsikter skapar i regel inte ett samtal eller en diskussion, utan bara en känsla av utanförskap och underlägsenhet. De obildade har tydligen en alldeles egen kultur som inte ens behöver diskuteras?

Kultur-K blir då inte gemenskap utan utanförskap och elitism .. som våra politiker, media- och kulturarbetare ÄLSKAR och anser vara kittet i samhället???

Om jag googlar får jag fram betydelsen ... Kultur är andlig, biologisk eller ekonomisk odling, som allmänt syftar på essensen i en produkt skapad av en individ, grupp eller ett samhälle av intelligenta varelser.

Om jag skulle ta det bokstavligt så är bönderna här på vischan de som mest förtjänar titeln kulturarbetare, eller hur? Och småföretagarna som säljer hantverksprodukter efter våra trafikerade sommarvägar borde väl ligga på en god andraplats?

Kultur för mig är allt som slår rot inom mig och skapar engagemang, livslust, glädje och kreativitet. Det har inga politiska förtecken, ingen prislapp och om det överhuvudtaget ska räknas med någon sorts värde så är det väl i om mottagaren får nytt material att arbeta med .. en känsla av möjligheter, inspiration och skaparkraft?

Storstaden, och då framför allt Stockholm ska vara samlingspunkten för all kultur av värde, sägs det. Men när jag ägnar mig åt kultur-k i syftet att få nya ideér, inspiration eller få nya infallsvinklar på livet som fastnat i inkörda hjulspår så läser jag hellre en bok ..

.. eller sätter mig i bilen och ger mig planlöst ut på småvägarna som finns inom en omkrets på ca 10-15 mil. Jag stannar vid alla skyltar som säger Loppis, Konst, Hantverk, Gårdsbutik, Antik & Kuriosa eller bara Servering & butik och jag vet att jag kommer hem med något nytt som planterats inom mig som jag bara måste sätta igång att arbeta med .. genast!!

Är inte det kultur?

För under en sådan dag så kommer jag att halka in på ställen som helst skulle ha kallats "Skräpis" och mest innehåller förhoppningar om ett extra tillskott till en ansträngd ekonomi, lokaler som innehåller minnen och fynd från en tid som en gång var och material till något som ännu inte finns, små bodar med hantverk som jag kan göra bättre själv men som har embryot till en idé som jag aldrig någonsin kommit på om jag inte stannat där och hantverk som är så finurligt och välgjort att jag blir stum av förundran och längtan efter att försöka själv.

På en sådan resa möter jag hur många fantastiska människor som helst. För om det är någonting som förenar människor så är det kreativitet och skaparlust. Varje person jag möter ger mig något att ta hem och fundera på, och förhoppningsvis ger jag dem något tillbaka.

Är inte det kultur?

När jag är hemma och går med hundarna i närområdet ser jag ofta spår av en annan tid. I en glänta mitt i skogen växer en gammal syren och om jag tar mig tid så kan jag hitta spår av något som verkar vara en husgrund och en gammal jordkällare. Någon har bott här .. för länge, länge sedan. Vem var det? Hur var det att leva så långt från allt och hur livnärde de sig? Och hur kom det sig att de planterade en syren, just där?

Efter en grusväg ligger en fallfärdig herrgård .. eller man kanske kan kalla det ett gods? Stallbyggnaderna är kvar och i bruk, men den gamla smedjan/kvarnen och bron över vattenfallet som var kraftkällan känns nästan livsfarligt oreparerade. Mitt i all växtlighet kan anas en park, vid ån finns smidda, grova kedjor som antyder att man färdats någonstans med båt, längre in finns en liten, skolbyggnad och i gamla, stora byggnader som tidigare var statarbostäder är det nu lägenheter som hyrs av naturälskande nutidsmänniskor. Överallt finns spåren av ett litet samhälle i samhället där massor av människor levde, arbetade och dog.

Är inte det kultur?

I vår lilla stad finns det körer, teatersällskap, hantverkare och människor som skapar, renoverar, odlar eller försöker sig på små projekt vid sidan av sitt ordinarie arbete. Som följd av det blir det föreställningar på den lilla, lilla teatern, utställningar på platser där ingen kunde tro att det kunde bli en utställning, marknader eller små oansenliga "butiker/caféer" mitt i ingenstans.

Är inte det kultur?

Kultur ska få människor att växa, utvecklas och se möjligheter .. men den skattefinansierade, "godkända" kulturen talar uppifrån och ner, ställer villkor och gör att jag känner mig förminskad, obildad och dum.

I går frågade jag .. vad innebär ordet kultur för dig? Vad gör du när du ägnar dig åt kultur? Vad får du ut av kulturutbudet där du bor? Vad ger dig kulturen som du inte kan få någon annanstans?

Hittills har 32 sidvisningar gett 14 fullständigt fantastiska kommentarer och eftersom jag är en vekhjärtad person så blev jag nästan rörd till tårar när jag läste dem .. men bara nästan, någon ordning får det väl i alla fall vara? Det är det som är så fantastiskt med internet .. du kan alltid få bekräftat att du inte är ensam, hur konstiga frågor du än ställer.

Är inte det också kultur, på något sätt?

En kommentar gav en bra sammanfattning av vad jag försökt säga på nästan tre A4-sidor ..

"Kultur är någonting iscensatt för att beröra människor känslomässigt.
Det kan syfta till att fördöma, hylla, skapa gemenskap, roa, förklara eller ställa frågor.
Genom alla tider har man använt sig av ord,bild, teater, sång, musik, etc för att åstadkomma det.
Drivkrafterna kan vara upplysningsiver, kärlek, hat, vetgirighet, en önskan att skapa insikt eller förståelse etc.
För en aktuell tolkning av kultur gäller väl fortfarande ovanstående men med en rejäl slagsida där fokus idag allmer ligger på avsändaren istället för på mottagaren.
Att beröra omvärlden verkar för alltför många kulturarbetare inte vara den främsta drivkraften idag."

Summan av kardemumman blev i alla fall att jag nu känner mig fullständigt normal .. tack för det alla ni som tagit er tid att tänka efter.

Det är nog inte mig/oss det är fel på ..

.. det måste helt enkelt ha gått snett någonstans när det gäller Kultur-K, som till förväxling liknar den stängda ö .. skapad av människor som predikar öppenhet .. som Katrine Kielos kallar Google och andra internetjättar??