Som alla vet är det livsnödvändigt för
vårt land att vi konsumerar och exporterar mer för att vi inte ska falla ner i
det avgrundshål som kallas lågkonjunktur.
Tyvärr så kan jag inte göra så mycket
åt exporten, men när det gäller konsumtion så kan jag nog ses som en
naturbegåvning. Det är fullt möjligt att jag skulle köpa sand i en öken,
stående till fotknölarna i sand i en öken.
För om den bara marknadsfördes i en
diamantslipad liten glasburk som i sin tur förpackades i en liten läcker ask i
rosa och svart med namnet Öken i snirkliga guldbokstäver och sedan levererades
i en rosa sammetspåse med guldkantad svart rosett .. så skulle jag nog betala
en ansenligt kilopris för det som jag lätt kunde ha fyllt fickorna med alldeles
gratis.
Vid närmare eftertanke så kanske jag
till och med kunde ha gjort det till Årets Julklapp och förväntansfullt glatt
mig åt mottagarnas jubelrop?
Jag är alltså en shoppoholic. Men utan
sådana som mig skulle åtskilliga butiker och butikskedjor få slå igen eller
inte ens ha en möjlighet att öppna. Tänk på det ni som fnyser åt oss som girigt
står och rotar bland plagg som säljs till Halva
Reapriset .. Säljes endast i ett begränsat antal exemplar!! .. FYND!! ..
Tillfälle!! .. eller något annat lockande.
Det som skapar problem med att rädda
landet genom att konsumera är att det helst ska ske med pengar som inte är
lånade. EGNA pengar ska det vara .. vilket gör att det många gånger är
lönsammare att konsumera det andra redan har konsumerat färdigt. Då kallas det
Vintage, Retro eller Antikt och då påminner shoppandet mer om jakt än om vanlig
shopping.
Tänk bara vilken lycka det ger när du
upptäcker en läcker 40-talsblus i ÄKTA, tjockt siden som försäljaren inte har
en aning om värdet på? Eller så hade h*n det .. upptäcker du när du packar upp
plagget och synar det lite närmare?
Men vad gör det. Jakten, fyndet och
hemtransporten är också en Hobby, Terapi och avkopplande sysselsättning .. en
slags mental skönhetsbehandling? .. för att inte tala om att det även kan vara
Kultur, Konst och Upplevelse.
Så bör man ju också stödja landets
småföretagare och konsumera svenskt så att man inte stimulerar andra länders
export på bekostnad av vår egen. I förlängningen kan ett sådant beteende göra
att du aningslöst konsumerar in en medmänniska i arbetslöshet samtidigt som du
skapar arbete åt någon annan i ett land där du inte har någon som helst nytta
av det?
Eller något sånt?
För min egen räkning har jag löst den
frågan genom att köpa läcker, välsmakande och vacker konfekt från Mariannelunds Karamellkokeri. Tre kilo godis bestående av Teaterkonfekt, Vaniljfudge och
Marmelad räcker i ca 3 månader och fyller helt mitt behov av sötsaker. Den
lilla svacka som uppstår mellan det att frysen helt oväntat är tom på
läckerheter tills den nya beställningen levereras med posten, förhöjer bara smakupplevelsen
och tjänar också som en slags avgiftning i väntan det nya beroendeframkallande
frosseriet.
Jag beklagar verkligen alla er som fortfarande stoppar i er
fabrikstillverkat godis som är fullspäckat med diverse färgämnen,
smaktillsatser, konserverings- och emulgeringsämnen .. plus det som döljs bakom
diverse e-nummer som ingen har en aning om vad de står för.
För att inte tala om hur lyxigt det
känns att sitta utsträckt i en fåtölj med fötterna på en pall, med en färsk bok
i knät ... och mumsa på KONFEKT! Bara ordet är så vackert att det vattnas i
munnen, eller hur? Dessutom associerar jag ordet konfekt med siden, sammet,
svandunsbrämade negligéer och pälsbrämade, högklackade tofflor.
Jag har en alldeles särskild skål som
jag fyndat .. antik/retro/ vintage?
.. och som bara finns där för mig att plocka konfekt ur.
Om jag inte glömmer att gömma den
högst upp i skafferiet, för då har Maken "bara tagit en liten bit" och tömt hela skålen.
Den här veckan har jag gjort vad jag
kunnat för att få behålla vår lokala bokhandel .. och köpt TRE alldeles färska
böcker.
Jag har sett till att Claes Olsson
blivit uppmärksammade .. inte bara av mig utan också av mina bekanta som också
blev som vilda på att försöka teckna Manga med de Promarkers som affärskedjan
säljer.
Några udda plagg på rean som pågår för
fullt på affärsgatan bidrar kanske också till att den kanske får vara kvar ett
litet tag till .. även om det faktiskt ser lite mörkt ut.
Det är tydligen inte alla som tar sitt
ansvar på samma allvar som jag? Vilket visar sig i en ökande mängd tomma
affärslokaler.
Det ser likadant ut på många andra
ställen inom en 10-milskrets från där jag bor. För varje gång som jag får ett
ärende på annan ort så passar jag på att inventera möjligheterna till
tillväxthöjande verksamhet och letar febrilt efter lockande investeringsobjekt
i min kamp mot lågkonjunkturen och resultatet är numera lika nedslående vart
jag än åker.
H&M, Lindex, Kapp-Ahl, Åhléns och
så några andra större affärskedjor plus den obligatoriska Fina Butiken som
säljer de lite dyrare märkena. Det är vad som finns? De mer lokala och udda
butikerna har klappat ihop och i bästa fall ersatts av en sushibar eller ett
café.
I veckan åkte Maken på ett möte i
huvudstaden. Det hela skulle vara helt kort, ungefär 2-3 timmar och jag hoppade
glatt in i bilen för att utsträcka min hjälpverksamhet till nya jaktmarker.
Men det är ju SAMMA affärskedjor i
Stockholm som i vår lilla stad? SAMMA plagg, samma rea och samma trista
modeller som säljs i de få affärer som jag inte tidigare sett.
Drygt två timmars idogt traskande
resulterade bara i en stickad klänning, och ett onödigt och lite skämmigt
tvångsinköp som jag redan ångrar, för totalt 249 kronor.
Inte var det särskilt kul heller. Jag
kände inte riktigt igen mig, men det var rent otroligt så många caféer,
sushibarer och andra liknande vattenhål som skapats där det tidigare var roliga
butiker eller ett större utbud av lockande varor?
Avslutningsvis hamnade jag på Kreatima
och där fullgjorde jag min plikt mot landet .. och så åkte vi hem.
Vad har DU gjort för Sverige under
veckan som gått???
Ber om ursäkt att jag drar iväg ditt inlägg i tangentens riktning, men jag fascineras av ett ord du använder:
SvaraRaderah*n.
Känns betydligt mer modernt och dataspråksinfluerat än det liknande uttryck som försökt populariseras på senare tid.
Men för oss riktiga datanördar bör det förstås skrivas:
h[ao]n
Hans Odeberg .. men nu är jag ju inte någon RIKTIG datanörd. Snarare tvärtom, egentligen! ;-)
SvaraRaderaFast h*n har jag använt sedan jag började blogga 2008, så jag tror att jag var före det "liknande uttryck som försökt populariseras"? :-)
Vad jag för för Sverige? Låter bli i största möjliga mån att shoppa på nätet.
SvaraRaderaVad jag gjort för Sverige? Massor!/G
SvaraRadera