Socialdemokraternas öppna hjärtan och EU.

"Sverige kan inte ha en invandrings­politik som skiljer sig från andra EU-länder" .. slår Stefan Löfven fast inför sossarnas partikongress i april. Men det verkar inte som om han har partiets öppna hjärtan med sig.

Och hur Miljöpartiet förhåller sig till statsministerns mer återhållsamma hållning när det gäller de öppna gränsernas öppna hjärtan kan vi bara gissa.

Men det är kanske ointressant. Miljöpartiet har ju offrat hela partiprogrammet på maktens altare och frågan är väl snarast om någon behöver Miljöpartiet alls, nu när de knappast har någon trovärdighet kvar i någon fråga?

Men om Sverige ska förhålla sig till hur övriga EU-länder förhåller sig så kan jag inte låta bli att förvånas över det jag läser om det rumänska paret, dömda till elva respektive åtta års fängelse för människohandel, som greps, häktades och begärdes utlämnade av Rumänien.

För trots att den europeiska arresteringsordern bygger på principen att EU-länder ska respektera varandras rättsväsenden sa Nyköpings tingsrätt nej till att utvisa paret?

"Tingsrätten ansåg inte att de rumänska myndigheterna kunnat visa att paret inte riskerar att utsättas för behandling som kränker deras mänskliga rättigheter" .. och släppte därför paret fria?

"Paret har sökt politisk asyl i Sverige".

Vårt medlemskap i EU verkar vara både töjbart och tvingande? I Göteborgs tingsrätt dömdes ungefär samtidigt ett annat rumänskt par till tre respektive tre och ett halvt års fängelse samt utvisning efter en av de mest omfattande serierna av åldringsbedrägerier någonsin i landet. Båda förbjuds återvända till Sverige under de närmaste tio åren.

Ska de som begår brott i Sverige dömas till fängelse medan de som eftersöks för brott begångna i annat EU-land släpps fria .. beroende på hur svensk domstol bedömer standarden på fängelset i hemlandet? Ska vi behålla alla som är dömda för brott i hemlandet eftersom våra domstolar bedömer att fängelsestandarden där är mer plågsam och obekväm än den är här?

Jag trodde i min enfald att sådana saker var avklarade i och med att ett land uppfyllt kraven för EU-medlemskap?

Så varför släpper vi dömda brottslingar fria och låter dem söka "politisk asyl" när det finns en dom och en efterlysning från ett annat EU-land?

Och OM de nu inte beviljas asyl .. kommer de då att utvisas till det underkända fängelsestraffet i alla fall? Eller är det totalt oförenligt med Sverigebilden?

Jag förstår ärligt talat inte vårt förhållande till EU? Vi har alltså rätt att ha ett rättsväsende som skiljer sig från övriga EU-länder, men inte rätt att "ha en invandrings­politik som skiljer sig från andra EU-länder"?

"Vill du att dina skattepengar ska gå till de privata välfärdsföretagens övervinster?"

Om jag fick den frågan skulle jag naturligtvis svara nej. Det är också det resultat som en liknade fråga har gett i en opinionsundersökning som Jonas Sjöstedt är jättelycklig över.

Han har FOLKET bakom sig, det är han övertygad om.

Men vad är en Övervinst? Vad är en Vinst. Vad är det Jonas Sjöstedt talar om när han tuggar fradga över de privata välfärdsföretagens vinster?

Är det den Vinst som alla företag strävar efter att uppnå vid årets bokslut? För vinst är intäkter minus kostnader vilket är lika med företagets årsresultat. Det är inte samma sak som utdelning. Eller är det den utdelning som aktieägarna .. bland andra pensionsspararna .. kan få som räknas som Vinst? Men den vinsten går ju till aktieägarna och inte i fickan på företagaren?

Om inte företagaren är ensam aktieägare förstås då kan han välja att låta vinsten gå till en hög lön, pension .. eller utdelning som innebär att företaget först måste betala 22 procent bolagsskatt på resultatet. Vid en utdelning behöver bolaget dock inte betala några arbetsgivaravgifter (inte ens på utdelning som beskattas enligt de så kallade 3:12-reglerna). För ägaren beskattas dessutom utdelningen med mellan 20-57 procent skatt. Det går alltså inte att ta ut vinst hur som helst.

Vet Jonas Sjöstedt själv vad det är han talar om?

"Vinst" .. det är ju själva förutsättningen för att någon ska kunna driva ett eget företag. Vinsten är företagets buffert som förhindrar konkurs om något oförutsett inträffar och vinsten är också det som möjliggör nyinvesteringar. Jonas Sjöstedt kan väl knappast ha något emot att företag gör vinster? Motsatsen är ju Förlust .. och i förlängningen Konkurs?

Och vad ska då Magdalena Andersson beskatta?

"Vinstutdelning" i aktiebolag kan väl inte heller vara en nagel i ögat på Vänsterpartiet? Hela vårt pensionssystem handlar ju om investeringar i aktier och fonder .. bl.a i välfärdsföretag? Hur ska annars inbetalda pensioner kunna växa så att de som betalar .. dvs vi .. kan få en pension som det går att leva på?

Återstår då "ÖVERVINSTEN"?

Googla på det. Det är nämligen många som undrar vad ordet betyder och svaren varierar i förhållande till frågeställarens politiska hemvist och förväntningar.

Någon undrar .. finns det en UNDERVINST, en ÖVERFÖRLUST eller en UNDERFÖRLUST?

Och om det finns .. finns det ÖVERKOSTNADER och UNDERKOSTNADER .. och vad är det i så fall?

Någon annan är säker på att en "tumregel för att beräkna övervinster brukar dock vara definitionen "högre än vad S tycker är OK". Vilket låter rätt rimligt med tanke på tonläget när Stefan Löfven försöker förklara varför det är OK med vinster i Vård och Omsorg men inte i Skolan. Fast just nu verkar det inte vara OK med några vinster alls .. fast det var det i förra veckan men inte veckan före det?

Och vilka vinster han talar om talar han inte om?

Så om frågan som mer än hälften av svenska folket har svarat nej på .. Ska vi tillåta "över"-vinster i välfärden? .. innebär att privata företag i välfärdsföretag inte får gå med vinst så betyder det att de bör vara olönsamma eller rent av gå med undervinst .. vilket Ilmar Reepalu tycker är OK eftersom han kan tänka sig att ge dem tillåtelse att ta förmånliga lån för att täcka "undervinsterna".

Det skulle vara spännande att få veta svaret om frågan hade varit .. ska vi ha undervinster i välfärden?  Eller .. vill du ha kvar valfriheten i välfärden?

Hade de svaren passat lika bra in i den vänsterpartistiska verklighetsuppfattningen?

Ilmar Reepalus utredning hade redan ett färdigt svar som utredningen skulle bevisa. Den förutsättningen ger aldrig ett bra resultat, det konstateras av dem som gjorde utredningen utan att ha en aning om vilket svar som den skulle användas till att besvara.

Och om de privata välfärdsföretagen förutsätts behöva ta lån för att balansera upp sina förluster så kommer de garanterat att lägga sitt engagemang på något annat.

Ta de privata laboratorierna till exempel. Redan i dag tar det ett par månader att få svar på om en hudförändring eller annan tumör är godartad eller inte. Hur lång tid kommer det att ta om antalet laboratorier minskar?

Det är inte heller någon direkt brist på köer inom vården och omsorgen i dag. Kan kommuner och landsting klara av ett ökat antal patienter om de privata alternativen minskar kraftigt? Finns det plats .. fysiskt utrymme? .. för dem som kommer från skolor som lägger ner, från privata äldreboenden eller gruppbostäder?

Och den kommunala hemtjänsten som i vår kommun redan brister i sömmarna. Hur ska den fungera om de som valt privata utförare också måste in i systemet samtidigt som Försäkringskassan gör sitt bästa för att dumpa de assistansberättigade på samma ställe.

Oppositionen ratar .. med all rätt .. Reepalus utredning. De vill i stället ha högre krav på kvalitet och säkerhet när det gäller välfärdstjänster. Att ställa högre krav på kvalitet, utförande och säkerhet är ett effektivare sätt om avsikten är att se till att pengarna används till det de är avsedda för.

Det vill inte regeringspartierna ställa upp på och jag tror att jag förstår varför.

För om reglerna för välfärdstjänster stramas åt och regelverket förtydligas med tydliga krav på kompetens och kunnighet, kvalitet och säkerhet, näringsriktig mat och god livskvalitet .. då tvingas kommunerna att leva upp till samma krav som de privata utförarna.

Med ett sådant regelverk skulle det till exempel inte längre vara möjligt att placera äldre i baracker på 12 kvadrat, erbjuda en hemtjänst med outbildad personal, mat utan tillräckligt näringsvärde och ett minimum av mänsklig kontakt, eller att låta personalen arbeta med nästan schemalagd beordrad övertid eller scheman där de inte ens har tid för egna toalettbesök.

Men vill du att dina skattepengar ska gå till överförluster i din kommun är risken stor att debatten om vinster och förluster i välfärden inte längre kommer att handla om pengar utan om människoliv.

Det skulle nog  inte vara så bra för Sverigebilden.

Så in i norden dåligt inom äldreomsorgen.

Reepalus förlag ett giftpiller till välfärdsföretagen.

Räkna själv ut vad Reepalus förslag innebär.

Oseriösa Skiftet kan inte ekonomi.

Om du kallar människor för idioter – vad gör det dig till?

Att se sig själv som ett offer är rätt skönt ibland. För om allt som gör ont beror på en olycklig barndom, ett felaktigt val av partner, brist på stöd på jobbet .. då är det ju någon annans fel, samhällets fel eller olyckliga omständigheter bortom din kontroll.

Jag vet det eftersom jag har mina stunder då jag mer än villigt grottar ner mig i självmedlidande och självömkan. Då är det plågsamt skönt att skylla alla misslyckanden och felval på Någon Annan och ha hur många och långa inre samtal som helst med denne Någon Annan . Men om jag klär mitt missnöje i ord och ställer Någon Annan mot väggen så faller allt som oftast alla mina klockrena argument till marken.

Någon Annan ser sällan saken från min sida? Svarar ALDRIG som h*n gjorde när jag tänkte ut anklagelsen? Denne Någon Annan brukar i stället ha en EGEN uppfattning om situationen .. och den är sällan densamma som min?

Men att lida i tysthet är som att ta ett offerbad där all energi går åt till att skapa ursäkter och skuld. Det är varmt, skönt, kladdigt, bekvämt .. och förödande passiviserande.

Om jag googlar på vad som kännetecknar ett offer hittar jag ..

"Så länge du fortsätter att skylla dina misslyckanden och din livssituation på andra människor förblir du oerhört maktlös och lägger dessutom över makten, ansvaret och initiativet i ditt liv på dessa personer som du kanske upplever som elaka och ondskefulla" ... och det är ju sant. Om jag är ett offer så blir jag totalt handlingsförlamad och har inte längre något ansvar för mitt eget liv. Det har jag ju lämnat över till andra.

Men eftersom jag också är något av ett kontrollfreak så brukar jag kravla mig upp ur offerbadet, borsta av mig och återta kontrollen över livet genom att acceptera att jag inte alltid kan ha rätt, att alla mina val hittills har varit mina egna och att jag faktiskt kan bestämma mig för att vara lyckligt och nöjd med det jag har, i stället för att vara olycklig och sörja över det jag aldrig haft eller kommer att få.

Men det brukar ta ett tag.

Jag är inte ensam om att dra på offerkoftan någon gång då och då. Maken har också sina perioder och eftersom vi levt tillsammans rätt länge nu så är det lika tydligt för honom som för mig när det är dags. Tack och lov så har det aldrig inträffat att vi klivit in offerrollens handlingsförlamning samtidigt.

Så medan en av oss sitter tyst och frossar i självmedlidandets inre monolog, så brukar den andre hålla sig undan, till situationen får sådan slagsida att den blir löjlig, rolig och självkritisk.

Jag har också flera vänner som jag har ett gemensamt Träsk tillsammans med. Vi vet hur den andre mår bara genom att fråga:

Läget?

Lera till vristerna!

Så pass. Grattis!

eller ..

Läget?

Jag har bara näsan över ytan.

Ta det bara lugnt, du kommer inte längre ner för du står på mig.

Träsket har blivit en scen där vi kan spela ut offerrollen och bli förstådda utan att behöva gå in på detaljer som handlar om närstående. Det är rätt roligt och uppiggande också, ska jag erkänna. Bättre än terapi eller något annat.

För kännetecknet för ett äkta offer är att h*n inte direkt lockar till skratt.

Men jag känner några som lever hela sina liv med offerkoftan så hårt knäppt i halsen att de knappt kan andas ..

"Ett offer blir offrat och det är maktlöst. Ett offer har inga valmöjligheter. Ett offer är handlingsförlamat. Ett offer skyller allt på andra och annat. Ett offer använder sig flitigt av ursäkter"

De som lever tillsammans med ett kroniskt offer måste ha det för jävligt rent ut sagt. Även om det kanske bara är en hund eller katt som finns i närheten och får bära skulden för att vara hinder för en människas välmående eller hela liv?

I en familj kan alla familjemedlemmar .. utom offret .. känna sig misslyckade och fel, bara för att den som bär offerkoftan är den som lagt rabarber på sanningen, verklighetsbilden och värdegrunden.

Värst måste det väl ändå vara om en hel regering klär sig uniformt i offerkoftor av samma färg och skyller alla "utmaningar" och misslyckanden på allt och alla som inte följer samma sanning, verklighetsbild eller värdegrund.

Vad säger då Google om hur offer ska kunna ta sig ur sitt martyrskap?

Ta ansvar.

Gör något.

Gnäll inte!

Lös det!

Sluta klaga och gnäll och försök förändra situationen.

Lösningsorientering är maktfullt och motsatsen till offerrollen.

Sluta prata illa om andra människor.

Lätt sagt men svårt att göra. Särskilt om det handlar om en hel grupp människor som inte har något annat gemensamt än just produktionen av offerkoftor och gemensamma offerbad.

Men de kan ju alltid börja med att fundera över inläggets första citat och dagens rubrik .. Om du kallar människor för idioter – vad gör det dig till?

Morrhår

Vem äger varumärket "Sverigebilden"?

Falska nyheter, vinklade nyheter, information/desinformation, den verkliga verkligheten, problem/utmaningar, den sanna sanningen, den påstådda lögnen, propagandan, de äkta känslorna, den höga moralen, de onda, de goda och den heliga värdegrunden .. det är fullt krig om vem som har rätten till varumärket "Sverigebilden".

"Folket" påverkas av falska nyheter och får därmed en falsk Sverigebild, anser de som har en helt annan Sverigebild. Oppositionspartiernas Sverigebilder är falska till skillnad från regeringens Sverigebild som är sann, trots att sossarnas Sverigebild inte har några likheter alls med Vänsterns Sverigebild eller med den Sverigebild som Miljöpartiet offrade på maktens altare.

"UD och ambassaderna arbetar kontinuerligt med att sprida en korrekt och rättvis bild av Sverige. Vi ser tyvärr en generell tendens att förekomsten av felaktiga uppgifter ökar.” .. säger utrikesminister Margot Wallström med anledning av president Trumps påstående att Sveriges generösa invandringspolitik har skapat svårlösta problem.

Problem som blir utmaningar som ska anpassas efter Värdegrunden för att passa in i Sverigebilden och den som inte antar utmaningen utan fortsätter att kalla dem för problem är en del av dem som sprider en falsk Sverigebild som sedan riskerar att spridas på twitter utanför landets gränser?

Vad är sant, vad är falskt och vem är egentligen intresserad av sanningen när den egna positionen och försörjningen står på spel?

"Även här i Sverige är media folkets fiender" .. skriver Karin Pettersson i AB i dag, samtidigt som hon konstaterar att .. "Våra samhällen har inga bra skyddsmekanismer mot propaganda och lögner. Såväl journalistiken som politiker och medborgare har lite till mans levt med föreställningen att vänster och extremhöger är ungefär lika goda kålsupare och att alla nog har lite rätt och lite fel. Det är dags att vakna nu"

Men när Karin Pettersson talar om media så är det inte "traditionella medier" hon talar om utan "ett isolerat och eget universum av lögner och desinformation" bestående av sajter som t.ex Avpixlat och Granskning Sverige. 

"Högerns desinformationskanaler"! 

Det är enbart där som journalisterna skildras som fienden och det är enbart där som Sverigebilden snedvrids och svartmålas och förmedlas till "folket"!

FredrikJohansson skriver i SvD om Sverigebilden och det "sköna tjejgänget i regeringen" som kopplar samman Kanadas statsbesök i Sverige med Sveriges besök i Iran för att kunna ta "kontroversiella inrikespolitiska poänger på ett statsbesök" och utnyttja det till "pajaseri". Han avslutar med .. "USA har en president som twittrar sina uppfattningar om vårt land. I versaler. Då gäller det att agera med en kombination av tydlighet och klokskap. Och inte minst: det gäller att agera vuxet. Så det är hatten av nästa gång en utländsk regering kommer till Stockholm. I en värld där alltför många uppträder som barn, är det ett ansvar att vara vuxen".

Ett bra tips sett ur min verklighet och utifrån min sanning och i förhållande till den Sverigebild som jag förmodligen hjärntvättats till eftersom den haltar betänkligt i förhållande till den Sverigebild som bör förmedlas officiellt.

Naomi Abramowicz verkar inte heller riktigt vara överens med Karin Pettersson när hon hänvisar till "traditionella medier" som "The Telegraph, New York Times och BBC" som har haft rubriker som ”Sverige är det perfekta exemplet på hur man inte ska hantera den stora migrationen” och ”Fattiga EU-migranter testar gränserna för den svenska toleransen” eller ”Hur Sverige började exportera jihad”. I stället för att hänvisa till högerextremism skriver hon .. Vi borde välkomna de perspektiv som utländska nyhetskällor presenterar. De tvingar oss att se oss själva utifrån. Utan deras rapportering finns en överhängande risk att vi blir blasé inför gängskjutningar, bränder på asylboenden och våldsbejakande extremism. Det är tråkigt att Sverigebilden har försämrats, men det finns faktiskt skäl för det.

Så hur är det egentligen med Sverigebilden?

Vem äger den, vem påverkar vem och varför?

Den Sverigebild som jag själv tror på .. har jag skapat den själv, eller har jag påverkats av andra?

Eftersom jag inte läser de sajter som Karin Pettersson hänvisar till utan bara läser "traditionella medier" och följer de bloggar och nyhetssajter som mer eller mindre bekräftar den verklighetsbild jag själv hade från början så finns det ju bara politikerna kvar?

Och vem tror på en ängslig och rubrikrädd politiker i dagsläget?

I går insåg jag att det är fullt möjligt att bli negativt hjärntvättad av dem som försöker få mig att "vakna nu" genom att försöka förmedla en mer positivt sanning än den jag ser i min egen verklighet.

Jag gick in på Expressens hemsida och möttes av ..

 Jag reagerade spontant och direkt på meningen .."de kände sig så trängda att de ansåg det nödvändigt" och tolkade den genast som en rapport om polisbrutalitet kryddad med  medkänsla med de utsatta utanförskapsungdomarna som attackerade poliser, misshandlade en fotograf, brände och förstörde det som gick att bränna och förstöra.

Till min förvåning var det fel? Men de sekunder som det tog att inse det var rejält pulshöjande måste jag erkänna.

Hur kom det sig att jag reagerade så?

Är det möjligt att den goda, empatiska och moraliskt högtstående journalistiken hos de "traditionella medierna" skjuter så högt över målet att den i stället skapar ett så starkt ifrågasättande hos läsarna att de sedan kan pekas ut som offer för "ett isolerat och eget universum av lögner och desinformation" skapat av andra?

Blåljus, Fristad - Mediernas kollaps,

Synonymer till futtigt ..

.. obetydligt, futilt, oansenligt, torftigt, fjuttigt, bagatellartad, tomt, värdelöst, innehållslöst, småaktigt, lumpet, ynkligt?

Jag hittar inte rätt ord för hur jag upplever mycket av det jag läser i tidningarna, på twitter eller tar del av i SVT:s nyhetsrapportering eller sk debattprogram. Men jag tänker att om jag väntar tillräckligt länge så måste väl ändå lägstanivån passeras, så att det bara kan gå åt ett håll. Uppåt .. framåt?

Att uppfatta valet av Donald Trump som en personlig förolämpning står väl alla fritt .. men att vägra att sitta bredvid hans 23-åriga dotter på en modevisning som hon .. i likhet med övriga gäster .. blivit inbjuden till av modedesignern själv, är väl ändå ett sorgligt sätt att passera futtighetens och småaktighetens yttersta gräns?

Eller går det att sänka sig till en lägre nivå av protest?

Att recensera, kritisera och förkasta en bok .. utan att ens ha läst den .. är inte det futtigt om något?

Att en känd ledarskribent och professor .. som specialiserat sig på nätmobbing(!?) .. öppnar en facebook-grupp, enbart i syfte att driva med författaren, dyslektiker och människor som inte behärskar språket fullt ut .. det kan väl inte ses som något annat än futtigt? Eller rent av småaktigt, lumpet och ynkligt?

Men vad ska man väl då ta till för ord för att beskriva den bibliotekarie som ville neka låntagarna tillgång till boken med hänvisning till "de mänskliga rättigheterna" och den heliga värdegrunden?

När Henrik Schyffert lägger om sin SD-dödartaktik till att försöka ynka ihjäl partiet i stället för att skrämma bort väljarna.. upplever jag det bara som futtigt och meningslöst.

Han erbjuder föremålen för hans nyskapande medlidande på gratisbiljetter för att få träffa "riktiga sverigedemokrater" och två förbarmar sig och möter den magnifike Schyffert efter föreställningen.

Han blir besviken. Det var ju helt vanliga människor?

När de "vanliga" inte längre är närvarande tröstar han sig med att de förmodligen har "armbindlarna" kvar i handskfacket i bilen och att det nog inte var "så lätt för dem att säga till sin ledning att de ska komma hit", och eftersom "de visste att det skulle få spö" så var det ändå modigt att de kom?

Det hela känns inte bara futtigt utan också tomt, innehållslöst och bagatellartat .. i alla fall när jag ser att det från Schyfferts sida handlar om att han tror sig göra en stor samhällsinsats?

Att ett riksdagspartis ungdomsförbund visar sin avsky för andra riksdagspartiers rätt till yttrandefrihet genom att ta till våld och falska brandlarm för att störa ut ett annat riksdagspartis möte är mer än futtigt. Kanske rent av lågsinnat, lågsint, simpelt, tarvligt, nedrigt, gement, elakt eller hänsynslöst?

Och .. när jag inte tror att det är möjligt att sänka sig lägre .. så kommer den feministiska regeringens inlägg i den sk slöjdebatten ..

.. och eftersom de inte har vett om att göra det själva så får väl jag skämmas lite som svensk och hoppas att inte Donald Trump solkar Sverige-bilden ytterligare, genom att lägga ut deras självbelåtna leenden på twitter.

HAX, I Otakt om Hattar och Nattmössor,

Samarbetsregeringen hyllar .. och respekterar .. oppositionen .

I dag har lyssnade jag på Margot Wallström när hon läste upp regeringens utrikesdeklaration och efterföljande riksdagsdebatt.

Håhåjaja .. man har inte roligare än man gör sig, eller hur?

Den enda behållningen var när vår utrikesminister helt otippat hängav sig åt tacksägelser till oppositionen för att verkligen gnugga in budskapet om att hon företräder en SAMARBETSREGERING.

Socialdemokraterna och Miljöpartiet är villiga att samarbeta med ALLA! Margot Wallström var SÅ tacksam över att ..

Vänsterpartiet "ständigt påminner om den oroande utvecklingen i Turkiet" och att ..

"Att Sverige i sina kontakter med omvärlden ska framhålla de mänskliga rättigheterna är något som Liberalerna aldrig låter oss glömma" och att ..

"I kampen mot vad som kan vara det värsta som mänskligheten har kommit på – kärnvapen – är Centern att lita på" och att ..

"Moderaterna är och har varit en pådrivande kraft när Sverige står upp för frihandel" och att ..

"Det svenska biståndet har under åren haft en pålitlig vän i Kristdemokraterna" och så vände hon sig helt oväntat mot det osynliga partiet och förkunnade ..

"Regeringen delar inte värdegrund eller syn på världen med Sverigedemokraterna och ett samarbete är uteslutet, men vi respekterar er plats i riksdagen."

Bomber och granater .. vilket uppvaknande!!! Efter drygt 6 års total utfrysning erkänner S/Mp-regeringen att de RESPEKTERAR ett folkvalt partis rätt till sin plats i riksdagen!

Jösses .. tänk vad GLAD Jimmie Åkesson måste vara i dag. Först säger moderatledaren att hon kan tänka sig att samtala med SD i de fall de har likartade förslag och så uttalar Margot Wallström sin respekt för partiets existens.

Medan jag långsamt degade ner mig i takt med de meningslösa flosklerna som strömmade ur radion satt Maken och läste i en dagsfärsk motorcykeltidning och längtade efter våren.

Jag blev bara surare och surare medan han brast ut i gapskratt när han läste läsarnas bidrag till sidan med rubriken "Ett gott skratt förlänger livet".

Roa mig! .. sa jag desperat och som av en händelse visade det sig att vi var inne på samma spår både han och jag ...

En bilförare sitter fast i en bilkö i Stockholm, inget rör sig. Plötsligt kommer en man och knackar på rutan och föraren vevar ner:

Vad är det som händer?

Terrorister har ockuperat Riksdagen och de begär en lösen på 100 miljoner för att släppa alla. Annars kommer de att hälla bensin över alltihop och tända på. Vi går runt från bil till bil och gör en insamling nu!

Hur mycket brukar folk ge?

I snitt 5 liter.

Och jag måste erkänna att jag blev betydligt mer uppiggad av den här historien än av Margot Wallströms bevis på samarbetsvilja med oppositionen.

"För det är klart att om du klipper dig för 50 spänn eller åker taxi för 59 spänn ..

.. eller handlar spriten på Närlivs eller drar en lina kokain till fredan eller tvättar bilen för 99 spänn handtvätt hela bilen, då är det svårt att sedan ondgöra sig över den organiserade brottsligheten" .. sa Anders Ygeman när han var i Malmö i dag för att träffa "dels de som är oroliga, dels mina politiska motståndare som vill göra en politisk sak av det hela".

"Det hela" som gör malmöborna "oroliga" och det som sossarnas motståndare "vill göra en politisk sak av", är naturligtvis den ökande kriminaliteten och den regelbundna avskjutningen av stadens invånare.

Han uttrycker sig lite märkligt ibland, Anders Ygeman. Som medborgare kan jag ju tycka att det som händer i Malmö ÄR .. eller borde vara ..en "politisk sak", oavsett vilken partitillhörigheten det handlar om?

Men situationen i Malmö är tydligen ett helvete som invånarna i Malmö skapat själva genom att betala svart för spritköp på Närlivs, hårklippning, taxiresor och biltvätt?

Jag kan inte låta bli att undra över var Anders Ygeman får sina uppgifter från?

En klippning för 50 spänn? Var finns den?

Taxiresor för 59 spänn tror jag hör till ovanligheten? Eller är det möjligt? Hur långt kommer du då?

OM någon slipper undan med 50 kronor för en klippning så gissar jag att det är garantipensionären Ada som blir klippt av garantipensionären Beda .. tidigare hårfrisörska .. så att båda kan hålla ekonomin så pass frisk att de har råd att gå till tandläkaren som debiterar betydligt mer än 50 spänn när det handlar om svenska medborgare.

Bortsett från den betydligt mer lönande narkotikahandeln är alltså svartsprit från Närlivs, att låta någon tvätta bilen för en hundring, taxiresor för samma kostnad som när Beda klipper håret på Ada för 50 kronor .. grogrunden till den organiserade brottsligheten i Malmö?

Men när Anders Ygeman skyller den organiserade brottsligheten på invånarna i Malmö så blir det ju i förlängningen hans eget fel.

För med tanke på att landet nu är uppe i 75% marginalskatt för dem som tjänar mest .. moms och punktskatter, exempelvis bensin- eller energiskatt oräknat .. så är det inte så konstigt att de som tjänar minst försöker få så mycket för pengarna som möjligt.

Så med Anders Ygemans logik är det ju staten som skapar suget efter moroten som finns i "den grova brottslighetens näringskedja"!

"Höga effektiva marginalskatter gör det mindre lönsamt att arbeta vitt, och relativt mer lönsamt att ägna sig åt ledighet, svartjobb och skatteplanering. Höga skatter gör att specialister ägnar mindre tid åt det de är bra på, och mer tid åt att snickra på sommarstugan.

Det som är lönsamt för samhället – att folk arbetar mer – blir plötsligt inte speciellt lönsamt för individen. Och då fungerar samhället sämre .. skriver Per Gudmundson, som av en händelse, i SvD i dag.

Alltså .. med tanke på vad som blir kvar av lönen är Ygeman och hans kompisar också en del i den grova brottslighetens näringskedja som gör att den organiserade brottsligheten kan tvätta bilar för 99 spänn, köra taxi för 59 kronor och klipper pensionärer för 50 kronor samtidigt som dessa lukrativa verksamheter skapar gängkrig där alla skjuter konkurrenterna om de dumpar priserna?

Men NU har inrikesministern sagt sitt och besvarat alla frågor som han tycker är värda att besvara, så nu kan alla känna sig FULLSTÄNDIGT lugna och trygga.

Så då återstår bara en fråga som jag funderat på länge. Alla de där militärtälten som han beställde för att sätta upp i Revinge? Har vi betalat dem? Vad kostade de? Och om de finns .. var finns de nu?

HAX, Motpol, Ledarsidorna (med en lysande lösning på problemet), Cornucopia,

Den feministiske statsministern Stefan Löfven har besök Iran ..

.. för att få fart på den svenska exporten till Iran .. och för att tala om jämlikhet och mänskliga rättigheter (i breda ordalag).

Med sig hade han handelsminister Ann Linde och ett okänt antal andra kvinnor .. förmodligen högre tjänstemän eller representanter för näringslivet?

De bilder som flitigt delas på nätet visar ett gäng kvinnor som ser ut som om de gått bananas på Myrorna inför resan och jag kan inte fatta varför? Enligt modebranschens egen statistik stod exporten av svenskt mode för 207 miljarder 2015?

Att det är lag på att kvinnor i Iran måste täcka sitt hår och att all upphetsande hud bör döljas, det kan väl knappast vår feministiska regering ha varit okunnig om innan avresan?

Men varför anpassade man sig inte, varför drev man inte olydnaden till lagens yttersta gräns? Varför kallades det inte in stylister eller modedesigners som hade kunnat ge både tips och handfasta råd hur man kan klä sig korrekt och ändå moderiktigt vid statsbesök .. i stället för att rota fram heltäckande leftovers från garderobens glömda gömmor?

Hijab Fashion finns ju redan som begrepp. Det kanske till och med finns en marknad för svenska modedesigners som kan hijab-anpassa västerländskt mode så att det tilltalar .. och kanske inspirerar de iranska kvinnorna mer än den svenske statsministerns luddiga fraser om kvinnors rättigheter?

För det finns väl ingen lag som påbjuder att svenska kvinnor på besök i Iran måste gå ner på knä och representera Sverige i samma svart/grå/beige vardagsklädsel som de bär när de storhandlar inför helgen.

Motpol 

Jag ska inte recensera "Massutmaning", ..

.. det finns det andra som gör mycket så bättre. Dessutom så har jag bara läst ungefär en fjärdedel av boken, vilket i och för sig är en fjärdedel mer än vad Camilla Läckberg hade gjort när hon totalsågade innehållet.

(Som parentes funderar jag över hur hon tänkte, när hon tyckte att en googling på Tino Sanandaji gav tillräckligt med information för att recensera en bok hon inte läst? Om jag gjort detsamma med Camilla Läckberg hade jag förmodligen hamnat hos GW Persson som jämförde hennes alster med tidningen Min Ponny eller i diskussionen som följde på avslöjandet att Fredrik Reinfeldt tyckte att hon stod för lättläst solstolsläsning. Hade hon tyckt att det var helt ok om jag dissade hennes författarskap på så lösa grunder?)

Men tillbaka till "Massutmaning".

Jag tillhör dem som helst läser skönlitteratur och har svårt att koncentrera mig på allt för stora mängder fakta. Bara instruktionsböcker till hushållsmaskiner, teoriböcker för körkort, kurslitteratur eller Lär dig Photo Shop eller något liknande är verkliga utmaningar. Jag läser och läser och efter ett tag upptäcker jag att jag samtidigt sitter och tänker på något helt annat och mycket intressantare.

Därför är Tino Sanandajis bok en stor överraskning. Bara SPRÅKET är något att njuta av och rekommendera. Det är pedagogiskt, spännande och intressant,  och jag LÄSER med full koncentration och odelat intresse.

"Massutmaning" är en bra bok, oavsett vad man har för åsikt om invandring. En intressant och tankeväckande bok .. även för den som hellre läser en lättsmält Camilla Läckberg-historia än en statistik-rik, svårsmält faktasamling.

Jag kanske till och med kan läsa den i sängen utan att somna!

Om att förvandla Stefan Löfven till Håkan Juholt.

Stefan Löfvens medarbetare satsar på att förvandla statsministern till en folklig man .. en landsfader .. en fryntligt jultomte .. en klippa i ett stormigt hav .. en fadersfigur för alla otrygga .. en glad, pålitlig mysfarbror.

Det är dömt att misslyckas. Ska sanningen fram så är hela idén så pinsamt dålig att den riskerar att ytterligare försämra bilden av mannen som inte kan dölja hur jobbigt han tycker att det är att läsa upp tal som till och med han själv verkar ha svårt att förstå.

Jag vet ingen politisk ledare som verkar vara så illa till mods när h*n hamnar mitt bland "vanligt folk", som Stefan Löfven.

I valrörelsen 2014 vägrade han dessutom att berätta om sina planer för landet som han tänkte laga, eftersom han ansåg att det höll på att gå sönder. Hur lagningen skulle ske, skulle han svara på efter valet, sa han och jag .. och förmodligen fler med mig .. väntar fortfarande på det svaret.

På varje bild .. från sammanhang som inte är välregisserade med enbart höga ledare eller partikamrater inom synhåll .. ses statsministern huka omgiven av sina säkerhetsvakter och med en lätt panikslagen blick riktad mot vad som helst utom mot de farliga folkmassorna.

Den gångna veckans resor ut i landsbygdens verklighet verkar inte ha varit något undantag. Stefan Löfven har talat till folket, ställt upp på "folkliga bilder" .. han har bl.a åkt en folklig snöskoter och tittat på snöskulpturer .. och sedan raskt forslats iväg till någon samlingssal där särskilt utvalda och på förhand inbjudna bänkat sig. Alla frågor som ska ställas har samlats in skriftligt för att inga pinsamheter ska uppstå .. och så har han besvarat de som sorterats fram, talat och applåderats .. och åkt vidare.

Jag förstår varför han inte åker till Almedalen i år. Förr om åren .. medan journalisterna fortfarande granskade makten i stället för att själva se sig som förutsättningen för makten .. talades det om riksdagsmännens frånvaro från riksdagen som att de "vistades ute bland folket" eller att de "arbetade ute i verkligheten".

Vid närmare granskning visade det sig ofta att den verklighet de varit i var den egna verkligheten i hemmet och folket deras egna grannar, familj, släkt och bekanta.

Så i sommar gissar jag att Stefan Löfven vill ha semester i sin sommarstuga tillsammans med hustrun, så de kan ”träffa folk som kanske aldrig skulle besöka en politikervecka” .. dvs grannar, vänner och bekanta som han känner sig bekväm med.

Stefan Löfven kommer aldrig att bli en folklig landsfader, bara hans märkliga förhållningssätt till folkets berättelser om sin upplevda verklighet (surrealistiskt!) och hans liknelser fäller honom redan i starten.

Något som Ann-Charlotte Marteus beskriver så här ..  I tisdagens DN säger han [Stefan Löfven] sålunda: "Jag är framför allt orolig för att landet ska glida isär. Det har vi tillåtit oss göra under alldeles för lång tid. Vi har mycket kvar att göra, men riktningen är rätt."

Okej. Nu tänker vi oss två isflak som glider isär. Stefan Löfven står med en fot på varje flak. Flaken gliiider isär. Men statsministern hojtar att "riktningen är rätt". Hur då? Hur glider ett land isär - i rätt riktning?

Och .. Löfvens tankar är ofta svåra att följa, inte sällan för att han liksom hoppar över 27 led när han ska knyta ihop ett stycke verklighet med sitt molnfria idealsamhälle.

Håkan Juholt var folklig inifrån och ut .. själva sinnebilden för folklighet, en glad, trygg, spontan och öppen person som kunde få människor att känna sig sedda och bekräftade bara genom att jämföra dem med pingviner som sökte värme och skydd under samma paraply. Att försöka pressa in Stefan Löfven .. som valdes för att han INTE var Juholt .. i Juholts lediga kostym känns som ett omöjligt uppdrag .. en orealistisk, nästan pinsam önskedröm från partistrategerna.

Statsministern är alldeles för rädd och obekväm i kontakten med "vanliga människor" för att kunna klara av den personlighetsförändringen.