I Ankeborg ersätts de tidigare utställningarna
”Grytvantens betydelse för ärtsoppan”, ”Persienner i det gamla
Persien” och ”Varför
det snöar in i sandaler” med
utställningen ”Fornsibiriska tandborstar i ord och bild”. Bankir von
Anka rasar! ”Idiotiskt! Allt för sta´ns pengar … det vill säga skattebetalarnas!
Vi har bara oduglingar i stadsfullmäktige, det är hela saken! En samling
förståndslösa slösare!”
I Grönköping visade konstmålare Malte
Janzzon upp sitt konstverk, en installation vid namn ”Två äpplen och en
kanelbulle” på Galleri Gluntens högtidliga och festliga lördagsvernissage.
Enligt konstnären syftade verket till att ”problematisera
betraktarens subjektiva upplevelse” och hr Janzzon konkretiserade sitt
budskap genom att, ”å stående fot”, äta upp föremålen. Efter att ha
misslyckats med att auktionera ut de båda äppleskrottarna som blev över, lämnade
konstnären galleriet i vredesmod. Senare meddelade installationsverkets
upphovsman att ”den dramatiska sortin utgjorde det verkliga konstverket”.
Vivallakullen, en fritidspark i Vivalla i
Örebro, fick en rejäl upprustning förra året. Det hela kröntes med ett
konstverk, ”Äppeltanke”, på toppen av Vivallakullen. Örebropartiets Markus Allard rasade! Kommunens
satsning kostade över 17 miljoner kronor och … ”vi slösar 660 000 av
örebroarnas skattemedel på ett kromat äppelskrutt! Det är dubbelt så mycket som
det indragna högkostnadsskydd styrelsen föreslagit inom färdtjänsten!”
I Nerikes Allehanda svarar Vivallabon ”Vivallabo”
signaturen ”Äppelskrutten”, som uttryckt en önskan om att verket ”Äppeltanken”
ska förflyttas till stadsparken ”så att fler kan åskåda det” ... med att h*n
”verkar mån om de som bor nära stadsparken, men verkar omedveten om att
Äppeltankar glädjer många där uppe på Vivallakullen.”
En kund, vid namn Gustav, har till och med
den folkkäre Tegnell som permanent tatuering på vänsterarmen, berättar Zashay
som också tagit fram en annan bild, där Anders flankeras av biträdande
statsepidemiolog Anders Wallensten och professorn Agnes Wold. Den får man
intatuerad gratis, lovar den generöse tatueraren.
I Grönköping hyllas stadens egen virusspecialist,
hr stadsläkare August T Salvén, som en superstjärna efter att ”ha ägnat
åtskilliga timmar åt smittspridningen”. Även i Grönköping tycks det finnas
damer och herrar som låtit tatuera porträtt av stadsläkaren ”å sina
extremiteter”, och såväl ”kravatter som tygpåsar” med dennes ansikte
applicerat på framsidan lär säljas som smör på torget.
Hr varudirektör A Jonsson har till och med
tittat in i hr virusspecialistens garderob för att få ett medgivande att sy upp
en hel kollektion med kopior av superstjärnans kläder som ”tvivelsutan utstrålar
en såväl ledig som jordnära elegans.”
Känslan av ofrihet i att sitta i karantän
kan botas med inmundigande av litteratur meddelar hr bokhandlare August
Joelsson i GV, och rekommenderar ”Helga Torsteindottirs nakna beskrivning av
hur det uppväxande Grönköping i början av 1300-talet försökte stå digerdöden
emot. En skakande ögonvittnesskildring!”
Något som kanske kan komma väl till pass
för ”stadens mest välisolerade person, hr f.f. Hildor Peterzohn, som vägar
bryta sin självförvållade isolering med hänvisning till att han inte känner sig
säker å att vara immun mot vare sig det ena eller andra utanför polishuset." Han kräver en hälsokontroll för
att ”åvisa om han är immun mot civilsamhället utanför finkan eller inte”
och kräver att hr polis Bergström ska visa upp ”en skriftlig sk utsläppsrätt”
innan han frivilligt lämnar sin isolering.
Inmundigandet av den nyutgivna boken ”Det här är en svensk tiger”, av Aron Flam, är däremot utom räckhåll för karantänisolerade,
boktörstande svenskar, eftersom polisen, utan föregående rättegång, beslagtagit
hela lagret av författarens förbeställda böcker. Förmodligen saknades en
skriftlig sk utsläppsrätt undertecknad av statsepidemilogen, kulturministern,
justitieministern eller statsministern? För under en pandemi befinner sig kanske
det svenska folket i ett så synnerligen känsligt läge där de inte bör utsättas
för vilken information som helst.
Något som influensern (influeraren?) och
konstnären Carolina Gynning drabbades av när hon fick en ”extremt sensuell och konstnärligt
vacker” bild borttagen från sitt Instagram eftersom det med en viss
ansträngning kunde anas en bröstvårta. Konstnären C Gynning rasar upprört … ”männen
visar ju sina bröstvårtor och sitt kön och jag får inte ens visa min lilla
minibröstvårta från sidan i svartvitt på en helt totalt oskyldig bild! För
bröstvårta som bröstvårta, är det någon jävla skillnad mellan en kvinnlig och
en manlig bröstvårta?”
Jag väntar med spänning på svaret från
Instagram.
I går hävde UD sin reseavrådan till Belgien,
Frankrike, Grekland, Island, Italien, Kroatien, Luxemburg, Portugal, Schweiz
och Spanien. ”Anledningen
till att avrådan hävs för dessa länder är att de har beslutat att öppna för
resande från Sverige och övriga EU. Det innebär att osäkerhetsfaktorer för
svenskar minimeras”,
säger utrikesminister Ann Linde (S) under en presskonferens.
Jag är inte riktigt säker på vilka
osäkerhetsfaktorer för svenskar som minimeras med den här åtgärden, bortsett
från de ekonomiska i de berörda länderna, men förmodligen har hr statsepidemiologen
Anders Tegnell eller hr statsminister Löfven utfärdat en sk skriftlig utsläppsrätt
för särskilt riskvilliga och ressugna svenskar?
Det är en spännande tid vi lever i. Det är
nästan svårt att se skillnaden mellan satir och verklighet.
Alldeles särskilt spännande är det med det
skrivna ordet. Vad är möjligt att uttrycka offentligt? Vilka risker medför det
om du råkar uttrycka en faktabaserad åsikt som inte är densamma som den för
ögonblicket mest omhuldade?
Yttrandefriheten verkar har försetts med
fallgropar som i vissa fall inte märks förrän du landat i dem .. och då är det
ju för sent?
Jag blir förvånad när jag ser att, av våra
åtta partier är det bara ett som har yttrandefrihet som en punkt i sitt politikprogram.
Det är Liberalerna som anser att ”yttrandefrihet är lika viktigt som luften
vi andas” och att ”i dag går utvecklingen åt fel håll i många länder,
både i Europa och på andra ställen”.
Vem hade kunnat ana det?
Äsch, Liberaler! De är som små hundar! – säger Katten föraktfullt. Nervösa,
bjäbbande, ettriga typer som bara känner och tycker, men inte uträttar något
mer märkbart än kissar inne. De saknar helt förmåga att uppfylla en Katts
enklaste behov.
Men så du säger? – reagerar jag upprört. Liberalerna
som har individens frihet som grundläggande värde och kämpar för mänskliga
rättigheter, yttrandefrihet, privat äganderätt, religionsfrihet, jämlikhet,
demokrati, och ett fritt näringsliv med marknadsekonomi?
Det låter bra, det känns bra och det är
fint att säga –
säger Katten ironiskt. Men vilka är det som kommer svansande och tar för sig
av Kattmaten, Katternas rättigheter, Katternas privata äganderätt till hem,
kuddar, sängar och begreppet ”gullighet”?
Jo, små nervösa, ettriga typer som ligger
i sängen och bärs omkring i handväskor! Liberaler allihop!!
Du har fördomar – konstaterar jag sorgset. Men eftersom
jag är Människa och Katten är Katt så inser jag att min förmåga måste användas
till att uppfylla Kattens behov och rätt till ”frihet att yttra och föra
fram åsikter utan censur, begränsning eller någon typ av bestraffning”.
Det är det som är grunden för demokratin – säger Katten och lämnar rummet. Men du
mår nog bättre om du Tiger utanför Åsiktsburen än anpassar dig bakom gallret.