tag:blogger.com,1999:blog-1811198253210695934.post1814415766066543002..comments2024-03-17T16:36:05.190+01:00Comments on anybody´s place: Vem bryr sig?anybodyhttp://www.blogger.com/profile/00250239371048501441noreply@blogger.comBlogger3125tag:blogger.com,1999:blog-1811198253210695934.post-55125101473447712842011-06-04T14:21:30.127+02:002011-06-04T14:21:30.127+02:00Tina Häll .. vi verkar ha samma erfarenheter du oc...Tina Häll .. vi verkar ha samma erfarenheter du och jag. Visst känns det hopplöst att vilja vara med och förändra, men fastan i ett gammalt stelnat regelverk?<br /><br />RedViper .. om jag också hade varit 24 år så hade jag genast utsett dig till min ledare och skrivit under på varje ord i din kommentar som är alldeles lysande.<br /><br />Men nu är jag dubbelt så gammal och skulle helst vilja diskutera några punkter, livet gör en hel del med visioner och idealism är jag rädd. <br /><br />Jag har i alla fall lånat den delen som handlar om din känsla av att vara underordnad i en maktrelation i din kommun till mitt nästa inlägg .. jag hoppas du inte misstycker?anybodyhttp://anybodys-place.blogspot.comnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1811198253210695934.post-53927542675461645172011-06-03T21:23:52.182+02:002011-06-03T21:23:52.182+02:00Jag är relativt ung, närmare bestämt 24. Någon dik...Jag är relativt ung, närmare bestämt 24. Någon diktatur vill jag sannerligen inte ha, inte till något pris. Men jag tror att vi bör göra oss av med dagens fossiliserade partisystem, som i realiteten är ett tomt skal som står kvar därför att det stöttas på konstlad väg, genom mediamonopolism, journalistik, parti- och presstöd. Och förstås genom att inga andra än politiska partier har rätt att bedriva politik.<br /><br />Demokrati kan över huvud taget inte vara någonting vi överlåter till en kår av professionella yrkesutövare. Redan Aristoteles visste att demokrati är deltagande demokrati, när vanligt folk har och utövar makten. Valdemokrati å andra sidan är det samma som aristokrati.<br /><br />Det talas så otroligt mycket om demokrati, men ordet har blivit en kliché. I våra vardagliga liv, i förhållande till myndigheter och arbetsgivare så är vi närmast slavar som förväntas lyda och aldrig ifrågasätta.<br /><br />Jag upplever inte att jag är en medlem i min kommun på samma villkor som politiker och tjänstemän. Jag upplever att det finns en tydlig maktrelation, där jag är underordnad. Det är inte demokratiskt.<br /><br />Samma sak fast ännu värre på arbetsplatserna. Där är jag närmast helt maktlös. Kapitalisten sätter upp målen, chefen gör order och vi som jobbar lyder. Halva vår vakna tid lever vi alltså i en renodlad diktatur där andra har makten att befalla över våra kroppar, hur kan detta vara förenligt med ett demokratiskt samhälle?<br /><br />Vad är en demokrati som nästan helt saknar förankring i den vardag där människorna trots allt befinner sig?<br /><br />Kan demokrati verkligen vara lika med en symbolisk ritual som tar plats vart fjärde år? En sådan ”demokrati” syftar snarare till att ge folklig legitimitet åt makthavarna. ”All makt utgår från folket” lyder grundlagens första paragraf. Det är träffande. Makten går från folket ut, men vart går den hän? Inte tillbaka till folket i alla fall. ”Demokratin” är då ett fiffigt sätt att suga ut makten från folket.<br /><br />Riktig demokrati måste innebära att vi, folket underifrån utövar makt som trycker undan den makt som utövas av eliterna ovan (stater, chefer, kapitalister osv).<br /><br />Demokrati handlar inte om formella procedurer, det handlar om makt i vardagen och över samhället.RedViperhttps://www.blogger.com/profile/10086296741699921768noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1811198253210695934.post-31099888162698557412011-06-03T13:16:50.668+02:002011-06-03T13:16:50.668+02:00Hej Anybody!
Jag håller med dig i allt du skriver....Hej Anybody!<br />Jag håller med dig i allt du skriver...har själv varit medlem i 4 politiska partier under mina 60 år. Som ung var jag glödande röd, där var jag välkommen och hade kul men man växer ju upp och får andra intressen. Så blev jag socialdemokrat, under 10 år med förtroendeuppdrag men upplevde aldrig nån riktig hemkänsla. Insåg så sakteliga att jag tror inte på det här att samhället ska stötta in absurdum, vi måste själva ta ansvar, och bytte till alliansen. Där har jag nu sedan 2006 sökt mej till 2 av partierna men känner <br />ingen entusiasm, det är nog så nu att erfarenhet värderas inte, man ska vara ung och karriärsugen, jag är varken det ena eller det andra.Tina Hällnoreply@blogger.com