Vi måste nog börja ompröva ..

.. gamla ordspråk, tror jag?

"När fan blir gammal så blir han religiös" .. är ju en gammal klassiker som borde stöpas om i ny och modern tappning. Till exempel som .. när sossarna blir desperata blir så de religiösa, eller något i den stilen.

För nästa år är det TRE val som sossarna har gett sig själva den på att vinna. Att det kanske kan vara lite splittrande att samtidigt satsa på tre grenar i politikens eget SM 2014 är inget som slagit partiledningen som går all in för guld i samtliga grenar.

Och nu är de så religiösa att de utger sig för att representera varje tänkbar religionsyttring som finns i vilken liten byhåla som helst. Och om satanisterna bara visar sig vara så stor väljargrupp att de kan göra skillnad i riksdagsvalet om de får draghjälp i kyrkovalet, så är jag övertygad om att både brödraskapet och Morgan Johansson öppnar famnen för den gamle fan som då får anses ha blivit religiös.

Det är så patetiskt och löjeväckande att jag redan nu har bestämt mig för att rösta i kyrkovalet nästa år, för första gången i mitt liv.

För i likhet med Socialdemokraterna så tror jag varken på Gud, Jesus eller den Helige Ande och därför så tänker jag utnyttja den lilla makt jag har för att placera rätt parti på rätt plats.

För om politikerna överhuvudtaget ska ge sig in i religionen så ska de i alla fall representeras av ett parti som inte skäms för att erkänna att de tror på Gud.

Jag ska rösta på Kristdemokraterna, för om det finns en Gud så har h*n förmodligen humor .. h*n har ju ändå skapat människan och därmed också politiken .. och då tycker h*n troligtvis att Göran Hägglund är en kuligare kille än Stefan Löfven. Dessutom så tror jag att de som tror på Gud i Kd mer ser på livet efter detta som en icke skattebelastande studieresa än som slutet på en lönande karriär och/eller förlusten av en maktposition.

Kanske det också skulle kännas tryggt för Gud med ett parti som inte består av två vildsinta falanger som strider om partiledarposten??

Och kanske, kanske så får jag som belöning för mitt val ytterligare en lika fantastisk sommar som i år.

Lokalt över min lilla plats på jorden!! 

 SvD, SvD, AB,

Uppdaterat 21:19 .. Shit!! Kyrkovalet är I ÅR!!! Där ser man hur engagerad jag är i kyrkopolitiken. Men rösta ska jag ..

.. GÖR GUD GLAD - RÖSTA PÅ KD DU MED!

Ä hörrudu ..!!

Jag har en olycklig förmåga att alltid komma hem med en massa saker som jag inte behöver så fort jag lämnar hemmet och i dag var inget undantag. Just nu sitter jag och njuter av en bunt gamla veckotidningar från åren mellan 1935 och 1961.

Det är mycket som har förändrats. Inte minst språket .. och syftet med artiklarna. I dag bygger väldigt mycket av krönikor och artiklar på att frossa i tragedier, förakta eller framställa människor i en ofördelaktig dager eller att påvisa samhällsbrister som artikelförfattaren  försöker klistra på någon som tidningens ledning bestämt ska föraktas av en större allmänhet.

Och det var egentligen det som jag hade bestämt mig för att skriva om innan jag började bläddra i en förgången tid. Föraktet som vi är så generösa med att sprida runt omkring oss.

Sett ur min synvinkel verkar det bara finnas en grupp människor som det är fullständigt tillåtet att förakta .. nämligen arbetslösa, lågutbildade, unga  män från Norrland? Och alla anses dessutom vara Sverigedemokrater .. det slog till och med en av våra mest synliga statsvetare fast under ett seminarium i Almedalen, så det måste ju helt enkelt vara sant?

Fast jag tycker att det är märkligt att peka ut en hel befolkningsgrupp på det sättet? Särskilt nu när vi är så upplysta att vi vet att alla är lika och ska respekteras för vilka vi är .. vilka vi nu är??

Men eftersom de norrländska männen är av samma nationalitet som dem som ser ner på dem så kan man väl inte kalla det för främlingsfientlighet eller rasism och eftersom ingen reagerar på twitter så har jag förmodligen fel. Dessutom så ses andra landsortsbor .. dvs alla boende utanför storstadsområdena och söder om Norrland .. också som lite korkade jämfört med storstadsmänniskorna och brukar därför kallas för "folket" när de överhuvudtaget kallas för någonting alls. "Folket" behöver ingen bry sig särskilt mycket om .. eftersom de för det mesta inte sysslar med opinionsbildande på twitter, det säger sig ju självt.

För att återvända till Almedalen så hittade jag förresten en skylt på ett näringsställe där ägaren, med adress till "sommarfolket från storstaden" skrev ungefär så här: - Här finns ingen personal, bara människor som vi är rädda om. Behandla dem inte illa.

Det säger väl egentligen allt?

Men mellan männen från Norrland .. Sveriges hillbillies? .. och det försumbara "folket" finns de lågutbildade och överåriga kvinnorna. De tjänar som bränsle i genus och jämlikhetsdebatten och får för det mesta finna sig i att illustrera hur illa livet som kvinna är .. när deras döttrar beskriver kvinnors situation, från sin egen priviligierade position i samhället.

Den självutnämnda eliten föraktar folket som de verkar tro är en särskilt obegåvad sort som de är satta att leda in på rätta vägar, folket föraktar politikerna som de tycker lever på samma sätt som forna tiders adel, politikerna föraktar varandra  och ibland varandras hela väljarskara (dvs folket), men kopierar skamlöst varandras politik, (fast under andra rubriker), i jakten på makten och de "upplysta" kvinnorna och männen föraktar de kvinnor som ännu inte förstått sin offerroll och de män som ännu inte förstått sin roll som förtryckare. De äldre föraktar eliten/politikens taffliga försök att styra dem i önskad riktning samtidigt som de vägrar att se vilken verklighet som väntar den som inte klarar sig själv och ungdomarna föraktar dem som vägrar att ta på sig ansvaret som vuxna.

Tidningarnas journalister föraktar sina läsare, kulturarbetarna föraktar sina okunniga betraktare som i sin tur föraktar kulturens självgoda krumsprång, partiernas valarbetare föraktar dem som de önskar ska föra in dem på valbar plats och alla börjar vi förakta alla som har en annan åsikt än den vi själva har .. och dessutom har fräckheten att framföra den offentligt.

Det är inte långt ifrån att jag föraktar mig själv när jag inser min roll i samhället.

De som inte passar in det mönster som fastställs på twitter kan antingen föraktas för sina tillkortakommanden eller användas till opinionsbildande snyfttwitter som i sin tur kan bygga upp ett nytt förakt som riktas mot dem som inte hänger med i svängarna utan fortfarande tror att det är gårdagens twitter som gäller?

I Idun från 1956 skriver Nils Beyer ... "Månne svenska folket om hundra år ha det tilltalsord som vi hittills saknat?

Bäst att sätta frågetecken så länge! Men den som har ett vuxet barn i huset kan ju inte undgå att märka hur friskt ungdomen duar varandra nu för tiden. Min dotter, som i våras blev studentska, skulle inte drömma om att säga kandidaten till den okände unge man, som bjuder upp henne på studentdansen.

[ ... ]

Tar nu också den studerande ungdomen duandet som en självklar sak redan från första stund, så kanske framtiden umgängesliv blir lite lättare och mindre stelt. Men jag medger, att det nog kommer att ta sin tid, innan ett hovrättsråd med bevarat sinneslugn låter sig serveras av en kypare, som vid upptagande av beställningen framkastar frågan: - Skall du ha brännvin och pilsner också?

[ ... ]

När proletariatet och bourgeoisin möts under förhållanden, som vår egen demokratiska tid skapat, är tonen betydligt hjärtligare. Jag är inte så säker på att hovrättsrådet skulle ta illa upp, ifall det kom i sin bil till en bensinmack och en stöddig lastbilschaufför gemytligt vrålade: - Ä hörrudu - ta och flytta på kärran ett tag, är du bussig!

Kanske hovrättsrådet rentav skulle bli en aning smickrat över att på detta sätt bli upptagen bland de riktiga grabbarna.

Och på hundra år kan åtskilligt hända. Det har man sett förr."

Ja, det är så sant som det är skrivet. Åtskilligt kan hända på femtiosju år också .. och eftersom det gått nästan exakt den tiden sedan Nils Beyer skrev sin krönika och önskade att vi skulle blir mer "demokratiserade" .. så undrar jag hur han skulle ha reagerat inför dagens samtalston i tidningar, bloggar och twitter?

Blev det precis så gemytligt och trevligt som han hoppades? När vi "förbrödades och försystrades", lade bort titlarna med varandra och tilltalsordet blev du eller hen eller hon och honom med varandra???

Är vi mer "demokratiserade" nu än för 57 år sedan .. eller dröjer det ytterligare 43 år innan Nils Beyers förhoppningar infrias?

Kommer vi någonsin att kunna tilltala varandra som likvärdiga människor?

AB, DN, DN, SvD,

Rätten till yttrande- och åsiktsfrihet ..

.. är inskriven är Sveriges grundlag och är väl själva förutsättningen för att vi ska kunna kalla oss en demokrati, eller hur?

På något sätt upplever jag det som att vi svenskar anser oss vara demokratiernas Demokrati. Själva urtypen och föredömet för en demokrati .. demokratiernas Rolls Royce, rent av.

Hurra vad vi är bra?

Hur kommer sig det då att jag känner mig mer och mer kvävd, tycker att det blir mer och mer meningslöst att försöka uttrycka en åsikt och därmed blir tystare och tystare?

Och hur kommer det sig att jag upplever det som om det bara finns en enda godtagbar åsikt och att inte vem som helst har rätt att ha åsikter om denna enda Åsikt?

Att det är viktigare vem som hävdar Åsikten än vad den handlar om?

En debattartikel nu för tiden behöver inte innehålla fakta om den hänvisar till de auktoriteter som tillhör rätt samhällsklass, har rätt bakgrund och har rätten att hävda Åsikten? Statistik är nu för tiden svaret på en listigt ställd fråga i stället för en statistiskt säkerhetsställd opinionsundersökning. Kan frågeställaren få förväntat svar på den beställda opinionsundersökningen så duger den så fint, så fint som underlag genom en hel valrörelse.

Till exempel ..

.. vill du att privata aktörer ska göra vinster på skattemedel, inom vård-, skola och omsorg?

 Svaret blir tveklöst NEJ!

Aha!! Hela svenska folket vill avskaffa privata aktörer i välfärden!! Yeeesss!!

.. tycker du att det bör vara tillåtet för privata aktörer att investera i välfärden när kommunernas pengar inte längre räcker till? Svarar samma människor nej här också??

För det är nästan samma fråga, eftersom ingen investerar (riskerar) sitt eget kapital utan möjligheten till vinst. Svarar du tveklöst nej på den frågan också, kommer ju nästa fråga som ett brev på posten .. har du då en aning om hur mycket skatten måste höjas för att kommunerna ska klara av sitt uppdrag? Och den är ju inte lika rolig att släpa på genom en hel valrörelse.

Sedan kan man ju alltid diskutera de avtal som våra myndigheter skriver på .. förmodligen utan att ens läsa igenom dem. Men det är en helt annan fråga, eller hur?

Åsikten som vi bör ha är så olik den som är gångbar i vanliga människors vardag att den bara blir förvirrande och kvävande och förvandlar mig och mina likar till valboskap som bara har till uppgift att bli fostrade/folkbildade och rätta in oss i ledet.

Jag läser om den pensionerade mannen vars fru akut fick dra ut två värkande tänder till priset av nästan 2000 kr därför att pengarna inte räckte till den omfattande tandvård som skulle ha kunnat rädda dem. Han undrade blygsamt .. varför kan en människa som vistas olagligt i landet få samma akuta tandvård för bara 50 kr? (Garantipensionen är 7.046 kr i månaden före skatt för en gift person eller minst 4.615 kr efter skatt)

Han missunnade alltså inte någon annan den "rabatten" men ställde en rätt uppgiven fråga .. och fick det nedlåtande och tillrättavisande svaret, att han skulle vara tacksam för att han inte bott hela sitt liv i ett land han tvingats fly från och att han kunde se "sin" avgift som en avbetalning på en skuldsedel?

Är Åsikten så i vägen att vi inte längre kan tala till varandra på ett respektfullt sätt? Är Åsikten så huggen i sten att det till och med är fel att ställa, reagera på eller skriva om ovanstående fråga?

Det ställs till med stort ståhej om att militären inte kan försvara landet i händelse av krig. Men ingen undrar vad de ska försvara, när livsmedelsförsörjningen knappast räcker längre än några dagar om vi blir isolerade.

För vi kan inte tala om att våra myndigheter, som har skapat ett av världens bästa regelverk för djurskydd och djuruppfödning, inte själva får upphandla dessa högkvalitativa produkter på grund av konkurrensregelverket inom EU, vilket gör att alla offentliga uppköpare möjliggör en djurhållning som inte ens är i närheten av svensk standard, genom att importera i stället för att köpa det kött som svenska bönder erbjuder .. men inte får sålt i sitt eget land?

Det svenska regelverket gör att det blir för dyrt med inhemsk mjölk- och köttproduktion, bönderna lägger ner och kvar blir bara kraven, lagarna och förordningarna medan tillsynen av kvaliteten på produkterna hamnar helt utanför svensk lagstiftning.

Var det inte Marit Paulsen som sa att vi var tvungna att gå med i EU för att lära Europa hur god djurhållning skulle se ut?

Nu har vi tydligen lärt oss något av EU i stället?

I all statistik, i alla ekonomiska rapporter från ekonomer världen över pekas det på att Sverige har så höga offentliga kostnader och så många som är bidragsberoende att det är oroande för svensk ekonomi, men det går ju alldeles på tvärs mot den godkända Åsikten .. så det läser vi inget om, det är det ingen som vill debattera eller diskutera och om du gör det så åker du ofelbart på en smäll som innehåller orden empati och människosyn.

Något som du då alltså inte har?

Empati och människosyn, förresten ... det är det inte vem som helst som får uttala sig om. Det är särskilt goda, utbildade och intellektuella som har lagt rabarber på tolkningen av de orden tillsammans med orden jämlikhet och jämställdhet. Samlingsordet för dessa ord blir dessutom Kultur .. vilket i sin tur är synonymt med Socialistisk politik, vilket inte vem som helst får uttala sig om?

Allting tas ur sitt sammanhang, förenklas och formas till Åsikter som var och en för sig låter fantastiska, men som i sitt stora sammanhang blir totalt ickefungerande.

Den godkända Åsikten ligger också i vägen i det politiska beslutsfattandet eftersom de "goda" partierna som valts i demokratisk ordning inte kan fatta beslut som gynnar det svenska folket om det beslutet stöds av det "onda" partiet, som också valts i demokratisk ordning .. vilket gör att våra politiker ägnar mer intresse åt vem som stöder vem än vad frågan egentligen handlar om??

Det där blev rörigt .. men inte hälften så rörigt som när du lyssnar på politiska tal som är så nervösa att du inte vet mer efter du hört dem än du visste innan och i de flesta fall innebär det absolut ingenting.

Men det gör nog inget för jag misstänker att alla är villiga att lova vad som helst för att få ha sina jobb kvar .. oavsett om de vinner eller förlorar.

Men om ena sidan i blockpolitiken skulle vilja förbjuda flugsvamp i maten och om det "onda" partiet tycker att det är en bra idé .. så blir det jätteproblem för den andra sidan som då måste tycka att lagom lite flugsvamp är väl inget att orda om eftersom det är så säsongsbundet och som belöning för det kan de också skryta med att de minsann INTE samarbetar med "den onda" partiet. Vilket gör att det första blocket måste lägga frågan på is eftersom de inte vill ha något beslut som det "onda" partiet har medverkat till.

Om det sedan stryker med en och annan åldring som inte klarade av den säsongsbetonade dosen flugsvamp är det väl inte så mycket att orda om. Vi har alldeles för många äldre och pensionärer i landet .. men .. schhh .. DET får man INTE säga högt.

För pensioner, pensionsålder och pensionärer är inte heller något som ska talas om .. förrän Åsikten går lite mer i takt med Ekonomi .. som i sin tur är ett borgerligt fenomen som man helst inte bör tala om.

Då är det roligare med Visioner! Som Gustav Fridolin sa i Almedalen .. visioner handlar inte om kostnader eller om de är möjligt att genomföra. Visioner är en bild av det samhälle vi skulle vilja ha.

Såå vackert, eller hur?

Att vara en fullständigt vanlig kvinna i dag, en som är nöjd med sin jämlika tvåsamhet och sitt delade föräldraskap, inte har så stora krav och hellre gör något annat än möglar i ett styrelserum .. är så fel att du måste skämmas, vika ner dig och inse att någon annan äger rätten till Åsikten som är att du är förtryckt .. men inte förstår det!

Punkt!

Du kan inte diskutera ditt eget feministiska perspektiv på livet, även om du också ser ojämlikhet och könsskillnader .. för Åsikten och dess självutnämnda företrädare  tvångsmatar dig med floskler och klyschor som obarmhärtigt och högröstat kväver och tystar både dig och mig och .. jag lovar .. en majoritet av alla kvinnor i landet.

Det är bara att bita ihop, ta verktygslådan och montera fast det nedfallna klippbordet på trädgårdstraktorn och klippa klart gräsmattan i väntan på att middagen ska bli klar. Den feministiska debatten är kapad av andra som djupt föraktar det liv du lever.

Nu, snart, rullar valrörelsen igång. Det mesta som behöver diskuteras har andra redan färdiga åsikter om och din del i det hela är inte att delta i debatten utan att ängsligt anpassa dig till det som den fria, "oberoende" pressen, de folkvalda politikerna i den mest demokratiska demokratin i världen slår fast som rätt eller fel.

Om du inbillade dig att din roll var att pröva, resonera, vara öppen i åsiktsmöten eller skeptisk inför obegripligheter ... då har du inte förstått vad som menas med demokrati eller yttrande- och åsiktsfrihet.

Eftersom jag känner mig både besviken och uppgiven och lite oroad av samtalstonen mellan "folket" och dem som anser sig stå över dem, så försöker jag pigga upp mig .. och kanske också någon annan .. med några citat av Alfred E Neuman ..

Politiska tal är som en ladugårds-grep. En spets här och en spets där och en massa dynga där emellan.

Om opera är en form av underhållning, så är att falla av ett tak en form av transportmedel.

I eftertid visar det sig alltid att efterklok är överskattat.

Du kan vara på rätt spår och ändå bli träffad av tåget.

Vi lever i en värld där lemonad är gjord av kemikaliska smakämnen medan möbellack görs av riktiga citroner.

.. och ..

"Politicians are people who get sworn in and cursed out!"

SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, AB, DN, DN, Expr.,

Dogge Doggelito har blivit ..

.. en återkommande debattör i Aftonbladet och det är väl bra om "vanliga" människor får utrymme att lufta sina åsikter i kontrast till journalisternas och politikernas tillrättalagda försök till åsiktsstyrning. Men Dogge Doggelito är inte bara en "vanlig" människa utan också en sk "kändis" och jag kan inte låta bli att känna det som att han, i egenskap av det, blir utnyttjad av Aftonbladet.

I sin senaste tankeförklaring skriver Dogge bland annat .. "Vi har råd att ta emot flyktingar i Sverige. Vi slänger en miljon ton mat om året vilket motsvarar 20 miljarder kronor".

?????

Här blandas äpplen och päron hej vilt och varför ingen på tidningen såg till att få bort den här illa genomtänkta meningen övergår mitt förstånd?

Hur tänker Dogge?

Tror han på fullt allvar att matsvinnet på 20 miljarder försvinner om vi tar emot fler flyktingar?

Eller tänker han att vi ska GE vårt matsvinn till flyktingfamiljerna som flyttar in i närområdet??

Men, att traska över till den nyinflyttade grannen med de överblivna matresterna skulle i alla fall jag känna som ganska obekvämt. Rent av kränkande, faktiskt?

Eller ska vi lämna in resterna i någon slags matåtervinning som förvandlar gammal mat till nya frysvaror som gratis distribueras till de nyanlända flyktingarna?? Det går ju uppenbarligen har vi ju lärt oss när vi läser om nya sista datum på gammal köttfärs eller fryst pyttipanna tillagad av utgångna varor.

För vi kan ju knappast börja konsumera mindre för då minskar ju skatteintäkterna till staten och det lär väl knappast gynna ekonomin så vi kan erbjuda mer till flyktningmottagningarna??

Och så hela stycket om istiden?? Det känns ju så där genomtänkt .. för då kan vi ju flytta tanken ännu längre bak i tiden då det inte fanns några människor alls .. och då blir hela mänskligheten invandrare i en värld bebodd av helt andra varelser .. som vi gjort vårt bästa för att utrota.

Och då kan vi ju börja ifrågasätta själva idén med politik och regeringar och sådant tjafs och förespråka total frihet och jämn fördelning av jordens tillgångar till jordens alla människor .. och sedan förmodligen ägna oss åt att slå ihjäl varandra i kampen efter Makt och Mat?

Men matsvinnet skulle försvinna, det skulle det!

Jag tycker om Dogge Doggelito men som offentlig samhällsdebattör så har han knappast mer på fötterna än vad jag har. Men att skriva debattartiklar kräver mer av skribenten än att skriva ner tankar och funderingar i en blogg .. det kan ju vem som helst se som läst så här långt.

Så jag tycker att Aftonbladet borde visa lite hänsyn och ge Dogge Doggelito en egen blogg .. det finns ju utrymme för nya tankar nu när Hanna Widell och Amanda Schulman av någon anledning inte längre finns kvar som livsstilsbloggare på Aftonbladet.

En sten med mitt namn på ..

.. är det vad som krävs för att mina anhöriga och vänner ska kunna minnas mig när jag dör??

Om jag väljer att spridas för vinden eller i en minneslund på en kyrkogård .. skapar jag livslånga trauman hos mina efterlevande då eller kommer ingen någonsin att komma ihåg att jag ens har funnits utan en sten med mitt namn?

Min mammas aska finns i en minneslund där hennes föräldrar är begravda .. jag tror att hon ville ha det så, eftersom jag misstänker att hon aldrig slutade att längta hem. Jag har aldrig besökt denna minneslund och trots att jag ofrivilligt har varit delaktig i kostnaderna för mina morföräldrars familjegrav så har jag varken sörjt vid eller besökt platsen.

Min pappa har en grav med en gravsten. Han ville uttalat INTE ha det så, men jag gjorde så i alla fall eftersom han dog så plötsligt att jag absolut kände mig tvungen att göra något för att övertyga mig själv om att det ens hade hänt. Vid det tillfället var jag så chockad att jag till och med reserverade graven bredvid till mig själv och min familj.

Nu vet jag inte riktigt hur jag tänkte??

Men graven ligger nu som ett dåligt samvete i mitt undermedvetna, eftersom den måste skötas, ansas och tändas ljus på .. och eftersom jag alltid glömmer bort det. Någon vidare sorgeplats är den inte, mer ett motvilligt måste och de gångerna jag känner närhet till mina föräldrar är på helt andra platser och inte i form av några ritualer eller särskilda tillfällen

.

Jag bor precis vid en kyrkogård. Det är inte mycket trafik dit och de flesta gravarna där sköts av kyrkogårdsförvaltningen. Jag tror att graven och gravstenen bara betyder något under den första tiden efter dödsfallet .. den tid då vi försöker greppa det ogreppbara, brottas med eventuellt dåliga samveten eller saknar så att hjärtat känns som om det ska brista. Sedan blir inte gravplatsen en viktig plats längre .. den döde finns kvar i tanken, eller glöms bort.

Därför så vill jag inte ha någon gravplats, men gärna en plats i en minneslund där mina anhöriga kan sitta och acceptera att jag inte längre finns .. om de känner att de har ett behov av det. I övrigt ska jag försöka göra mitt bästa för att göra mig påmind i vardagen .. om det nu finns någon möjlighet till det? Och om det finns den minsta risk att de glömmer mitt namn om det inte finns inristat i sten, så kan de väl rista in det i en mindre sten och ha den hemma .. kanske på någon plats där jag brukade finnas, men inte längre finns? .. så påminns de oftare om min fd existens?

Men det kanske blir för jobbigt?

Om jag dör före min bror så har jag lovat att koncentrera mig på belysningen i hans hem så att han får veta om det finns en medvetenhet bortom livet och jag hoppas att han kommer ihåg att göra detsamma för mig om det blir han som går över mållinjen först

.

Så när jag läser att Södertälje Kommun visserligen står för begravning med kringkostnader men inte anser att det finns ett behov av en gravsten på skattebetalarnas bekostnad, så blir min första tanke .. varför ska vi ha några gravstenar alls, nu när de flesta urnbegravs och nu när det finns stämningsfulla minneslunder på varenda kyrkogård?

På vår kyrkogård består minneslunden av ett litet vattenfall ner i en damm omgiven av vackra blommor, buskar och bänkar där den som känner sig övergiven kan sitta och känna frid. I bakgrunden finns skogar och ängar och på kvällstid betar hjortflockarna alldeles utanför det elstängsel som förhindrar att de äter upp alla blomster på gravarna.

6.600 kr för en sten över mig som död kanske kunde ha blivit 6.600 kr till någon levande som behövde det bättre? Så skulle jag välja om jag hade någon talan i sammanhanget och då kanske jag inte tänker så mycket på besparingar som på ansvarsfullt hanterande av skattemedel och ett mänskligt miljötänkande.

En halv miljon om året kan man göra mycket för när det gäller äldre som fortfarande lever .. t.ex en undersköterska till? .. eller ungdomar som precis börjar sina vuxenliv.

Själv tänker jag försvinna lika stilla och anonymt som jag kom .. och till lägsta möjliga kostnad.

SR, SvD, AB, Lt, Expr.,

Kalla mig gärna duv-expert!!!

Det tog inte mer än 10 minuter från det att jag tryckte på "Skicka", så fick jag kontakt med duvuppfödaren på orten .. och en knapp kvart senare satt han vid mitt kaffebord. Ibland oroar jag mig verkligen i onödan .. eller kanske är det så att hjälpen aldrig är så långt borta som jag inbillar mig?

Nu vet jag i alla fall vad för slags duva vi har och nu vet jag tyvärr också hur de flesta duvägare lockar på sina fåglar.

De visslar på dem på ett lite lockande sätt, vilket är en klar nackdel för mig som aldrig lyckats få till den minsta lilla vissling vare sig den kan uppfattas som lockande, uppskattande eller inkallande.

Så även i fortsättningen får jag ägna mig åt det som jag är bra på .. prata omkull den som jag vill locka till mig.

Det där med duvor är ett intressant område. Det är svårt att fatta att en enda fågel kan säljas för miljonbelopp och att duvor är en jättegrej i Asien och då främst i Kina. Kineserna köper duvor hej vilt i Europa vilket gör att de verkligt förstklassiga exemplaren försvinner utom räckhåll .. så uppfattade jag det i alla fall.

Just vår sorts duva tillhör INTE den typen som inbringar några stora pengar. Den som tappade bort den behövde nog bara hosta upp en 100-lapp för att få den ersatt .. så någon större hittelön är nog inte att räkna med.

Men vår duva verkar ha det bra som hon har det och kommer förmodligen att klara vintern om vi inte kan fånga in henne. Kan vi det så har vi dessutom löfte om vinterinackordering, vilket känns tryggt om vi inte kommer fram till en bättre lösning.

Nu ska jag bara åtgärda det som jag inte visste att hon behövde. En hel stor påse med fröblandning fick vi i present så den ska vi testa och så ska jag försöka få till ett utomhusbad för duvor som inte ser alltför uppseendeväckande extremt ut eftersom det måste placeras mitt framför huset.

Och så småningom så ska vi åka och titta på riktiga brevduvor och deras ungar .. fåglar som tävlar och gör något vettigt av sina liv.

Vår duva verkar vara någon slags Glamourduva som egentligen ska ses på skönhetstävlingar för duvor .. det vete sjutton vad som gick fel och gjorde att hon hamnade just här?

Jag skickade ett mail ..

Det finns en uppfödare av duvor på orten där vi bor och eftersom vi har en duva som inte borde bo här så vore det ju naturligt .. sett ur vår synvinkel .. att överlämna problemet till honom? Men efter att ha googlat på "upphittade duvor" så inser jag att det här är ett relativt vanligt problem och att den uppfödare som tar hand om borttappade duvor förmodligen skulle få huset mer än överfullt av fåglar som varken han eller någon annan inte har den minsta användning för.

Vår nära boende uppfödare erbjöd sig att leta reda på ägaren till "vår" duva om vi fångade in den och vidarebefordrade siffrorna på fotringen!

Hahahaha .. det var ett ogenomförbart råd när det gäller en så skygg och misstänksam fågel! Vi har haft den här i över 3 månader och den betraktar oss fortfarande med största misstänksamhet, trots att den förmodligen inte skulle överleva utan vår hjälp.

Så jag skickade ett mail ..

Hej ..

Jag heter XXX och bor med min man alldeles bredvid XXXX Kyrka. Det vill säga .. inte allt för långt från där du bor.

I slutet av april i år blev vi ofrivilligt värdpar till en förmodligen vilseflugen duva. Jag tror till och med att min man ringde till dig och fick rådet att fånga in den med hjälp av ärtor, för att sedan läsa vad som står på den gula fotringen.

Det visade sig vara lättare sagt än gjort! "Vår" duva verkar aldrig ha sett en ärta förr i sitt liv, vilket var lite synd eftersom jag köpte 2 kg och att fånga in den är ett projekt som vi nog aldrig kommer att kunna genomföra eftersom den är oerhört skygg och misstänksam.

Jag vet inte något alls om duvor men det känns inte riktigt normalt att ha en fågel som sitter på taket dygnet runt i ur och skur .. med undantag för måltidsuppehållen? Den flyger alltså inte alls om inte någon illasinnad skata eller rovfågel skrämmer bort den för några minuter?

Det har till och med gått så långt att vi använder den som igenkänningstecken för besökande .. "vårt hus är det som har en förvirrad vit duva på taket!"

Efter så här lång tid börjar vi känna både ansvar och oro inför hösten och vintern. Vad ska vi ta oss till egentligen??

Det här är en väldigt vacker fågel. Vit med svarta vingsidor och vita vingspetsar, svart stjärt och lite svarta prickar på huvudet. Jag ser på din hemsida att ögonen av någon anledning är viktiga på duvor och vår duva ser lätt vindögd ut på nära håll .. men det kanske är normalt?

Som vi har det nu matar jag duvan två gånger om dagen. Morgon och kväll, när den är riktigt hungrig .. genom att gå ut på gården med en matkopp med en blandning av solrosfrön, helt bovete och helt vete. Är hungern stor kommer hon flygande/gående mot mig och jag får sitta 40-50 cm från henne när hon äter. Löjligt nog så måste jag prata med henne hela tiden annars blir hon orolig och osäker, så vid det här laget så vet hon nog mer om mig än många av mina bekanta?

Under de här "middagarna" har jag försökt kika på den gula fotringen och gissningsvis så står det S-10 (eller S-13, enligt Maken) + några märkliga tecken som förmodligen är sidolagda siffror? + XXX, vilket jag är relativt säker på. Jag förstår att det inte är mycket att ha när det gäller att hitta en ägare.

Men eftersom du bor så nära och förmodligen passerar vårt hus någon gång i veckan på väg in till XXXX så undrar jag om du inte kan stanna till och hjälpa oss med lite råd och information? Jag tar gärna livslångt ansvar för den här lilla pippin .. jag gillar henne även om hon verkar ovanligt korkad .. men jag vet ju inte hur jag ska göra det?

Var ska jag göra av henne? Vad behöver hon? Hur mycket omvårdnad behöver en duva? Måste jag bygga ett duvslag av någon sort?

Jag bjuder garanterat på kaffe och eftersom du verkar bilintresserad så kan jag kanske locka med en visning av min gamla veteranbil eller Makens bil av betydligt nyare modell??

Eller om det finns något annat som vi kan göra för dig i utbyte mot din specialistkompetens?

Du ser .. vi är lite desperata vid det här laget. Jag har till och med börjat fundera på att köpa en duva till för att "vår" inte ska vara så ensam, vilket Maken bestämt motsätter sig.

Snälla hör av dig .. helst personligen eller per telefon eller mail. Det är faktiskt lite synd om den här ensamma och rädda pippin!!

Hur stora är chanserna att jag får något svar tror ni? Spänningen är oliiidlig och håll gärna tummarna för att vi får hjälp med någon sorts framtidsplanering för vår objudna gäst .... och saknar du en duva och kan bevisa att detta är din eller hittar du ett hus med en korkad vit pippi på taket så bor jag alltså där och bjuder gärna på en kopp kaffe!