I spåren efter våldtäkten och mobbingen i Bjästa ser jag en avgrund av okunnighet.
Prästen Lennart Kempe, som tog ställning utan att veta vad han tog ställning för, rektorn på Bjästaskolan, Inger Karlsson, som manade till tystnad och neutralitet, utan att veta vad som egentligen hände, lärare och skolledningen som ansåg att "Linneas" mamma förvärrade situationen genom att vilja föra ett öppet samtal ... alla har de en sak gemensamt. De har ingen eller mycket dålig kunskap om den delen av samhället där de flesta .. och nästan alla unga .. tillbringar stora delar av sitt liv.
Prästen säger .. Jag trodde aldrig jag skulle behöva öppna en dator innan jag gick i pension. Rektorn fick hjälp av Uppdrag Gransknings journalist för att överhuvudtaget hitta ut på nätet. Båda har som huvuduppgift att hjälpa och stödja andra människor .. men gör det tydligen helt på egna villkor och efter reglerna från en svunnen tid?
Det är inte ovanligt att föräldrar till mobbade barn får rådet att ligga lågt och hoppas att allt går över .. "rör man i sörjan blir det bara värre".. det kan vi läsa om på nätet där hundratals, kanske tusentals frustrerade föräldrar söker stöd och hjälp hos andra i samma situation.
Men där människorna och deras berättelser finns, där finns inte våra beslutsfattare eller de som vi avlönar för att ge det stöd och den hjälp som det ropas efter.
Till och med Jan Björklund hänvisade till råheterna på nätet som "mail" .. vilket förmodligen säger en hel del om hur kunnig han är på området.
Läser våra politiker och makthavare vad som skrivs i bloggar, twitter, chattar och forum?? Tar de vara på den ovärderliga information om människors vardag som finns där??
Varför anordnar de politiska partierna dörrknackningskampanjer för att tala om sig själva .. när stora delar av svenska folket redan har öppnat dörren på Internet?? Vill man inte lyssna .. eller kan man inte??
Är kunskapen om den sociala samvaron på nätet lika låg som i Bjästa så måste jag ge Maud Olofsson rätt på en punkt ..
.. vi behöver utbilda våra gamla i datoranvändning och på Internet. Och i det här fallet bör vi nog lägga ribban för "gammal" redan strax för 50!
i vissa fall vid 40- förvånansvärt många som inte har koll. Många av 40+ (i vissa fall ännu yngre) TROR att de har koll på nätet för att de kan använda hotmail eller googla recept - men har noll koll på det sociala utbytet och det snabba flödet av ny information. Hur ett litet youtubeklipp kan göra ett tidigare okänt ansikte känt och hatat eller älskat på bara några timmar. Många förstår inte heller vilken information man bör dela eller inte, och vilka konsekvenser detta kan få. På det har vi ett bra exempel i bjästafallet, där förövarens bror (som inte ens är 40+, hehu) lagt ut tillräckligt mycket information för att det ska vara LÄTT att ta reda på var de bor, vad de heter, deras telefonnummer, vad deras hobbies är - alla deras bloggar och medlemsskap kartläggs snabbt av en ilsken mobb.
SvaraRaderadet är ett stort problem med människor som helt saknar något sorts streetsmart för internet.
//tinky
När jag gick med på Facebook var mitt intryck att det är Sveriges största skvaller central. När jag var ung var det kaffereps tanterna som stod för all "information" det stannade i byn eller i det närmaste kvarteret. Jag är i dag 70år och kan nog säga att det var bättre förr eller skadan blev iallafall inte så enorm som det har blivit för den här stackars flickan och hennes familj.
SvaraRaderaI ett kallt samhälle förlorar snart människovärdet sin riktiga betydelse och det är en konsekvens av det samhälle som skapats i dag
hej !
SvaraRaderaJag är själv mormor och har använt internet i snart 15 år! Ålder snart 63! Att våra myndighetspersoner är så oerhört oinsatta och teknikfientliga är inget nytt för mig, handlar om ovilja att lära sig något nytt!
I alla tider har samhället förändrats .. på gott eller ont, det får kommande generationer avgöra.
SvaraRaderaMen vi måste förhålla oss till det som ÄR och inte försöka backa tiden. Upplever vi det nya som kallt och känslolöst får vi göra det vi kan för att ändra på det .. som vuxna är vi skyldiga att delta och förklara konsekvenserna av att vara för utlämnande på nätet. Att vara källkritisk borde vi redan ha lärt oss .. men det verkar vara väldigt svårt?
Förändringar i samhällsbilden och levnadsvillkoren kommer det alltid att finnas oavsett vad vi tycker.
Man kan ju också fråga sig vad de företag som upplåter plats till nätmobbare har för ansvar.
SvaraRaderaÄven om Facebook kan verka som något abstrakt och svårpåverkbart så är det trots allt det företag som gjort detta möjligt genom att tillåta denna nätmobbning pågå i över ett år.
Tillverkningen av brevpapper och pennor betyder inte att vi måste skriva anonyma hatiska brev. Att telefonen uppfanns var inte för att vi skulle ringa och håna och mobba varandra och att det finns sociala samlingsplatser på nätet borde inte betyda att vi ska mobba ihjäl varandra. Jag tror inte problemet är tillgängligheten eller att behovet är censur .. men så banne mig att jag kan lista ut vad som skapar det här sjuka behovet av att sparka på sin nästa????
SvaraRaderaMen, nu resonerer du ju lika gammelmodigt som dem som du skriver om i inlägget..
SvaraRaderaPapper och penna ??
Det är ju brist på insikt om hur de nya medierna fungerar som gjort att det gått så här långt.
Går något att missbruka så görs det, så enkelt är det.
I regel så är brukar forum vara självreglerande, om någon beter sig dumt så säger någon till och det brukar rätta till sig.
Men, i det här fallet så få ha sagt till och företaget Facebook har tittat på och låtit det fortgå i över ett år.
Det är riktigt skumt..