När jag tillåter mig att släppa fram mina allra sämsta sidor går jag in på Flashback Skvaller. Där kan jag läsa både välskrivet och illa hopskarvat skvaller, påståenden, rykten, påhopp och rent skitsnack om alla våra offentliga personer.
Man kan nog säga att Flashback Skvaller fungerar som en spyhink för människors frustration, ilska, avund, skadeglädje och behov av att få ur sig det som vi undviker att ge uttryck för i verkliga livet .. med ungefär samma underhållningsvärde som forna tiders skampåle.
Det är väl knappast någon som tror att det är någon form av sanning som beskrivs här .. snarare är väl målet att förvrida sanningen till den yttersta gränsen för att uppnå största möjliga effekt .. eller gapskratt.
Så när jag hör att författarna till årets SKANDALBOK har hämtat uppgifter från just den här platsen så får jag en kladdig, obehaglig känsla .. och skäms över mitt eget beteende.
I dag är det boksläpp. Media ligger i startgroparna med precis lika mycket snålvatten i mungiporna som flashbackskribenterna. Skvaller är plötsligt BRA .. lösa påstående förvandlas till "granskning" och ett av medias mest omhuldade skvallerobjekt .. Mona Sahlin .. välkomnar utvecklingen??
Jan Guillou frågar sig hur vi ska stå ut om alla "kända profiler" ska granskas ända in i sitt mest privata skrymsle enligt flashback-metoden .. och det är en obehaglig tanke som jag inte tänker dröja vid.
Däremot så skriver Eva Franchell precis som jag känner .. "Nej, jag sitter inte och läser Kungaboken. Jag läser vad som skrivs om den och det räcker för mig"
För aldrig, aldrig att jag kommer att läsa boken om "Carl XIV Gustav - Den motvillige monarken"!! Om jag vill bejaka mina sämsta sidor och frossa i ryktesspridning, skvaller och förtal, fortsätter jag med att smyga in på Flashback Skvaller där ingen påstår att löst skitsnack är en "seriös" sanning .. det känns lite ärligare på något sätt.
Men att boksläppet är våra "seriösa" kvällstidningars våta dröm framgår helt klart av rubriksättningarna .. "De är rädda men lovar att vittna" .. "De riskerar fängelse" .. "De är tre små grisar" .. "Kungens vänner rasar" .. "intima detaljer om "monarkens sexliv" .. "pressen ökar på kungahuset" .. "Jag tycker mest synd om mannen" .. "Jag hyrdes in för att festa med kungens vänner".
Tänk vilken härlig natt dessa chefredaktörer och journalister måste ha haft.
Vem han ligger med är så mycket mindre intressant än vad han gör. Den här bilden är för oss bevis nog för att vi inte kan ha en statschef som fötts till sitt jobb.
SvaraRaderahttp://tinyurl.com/24wk4tq
Chockad och Orolig .. jag tror inte att just den här boken tar upp frågan om kungahusets vara eller inte vara.
SvaraRaderaFör det är en HELT annan fråga, eller hur?
Men eller hur. Att publicera en bok som antyder och påstår diverse saker utan att vilja ange källor är inget annat än skvaller.Att allt sedan länge för den delen är överspelat gör det ännu mer fånigt. Folk har dessutom den olyckliga tendensen att tro att bara för att det står i en bok så måste det vara sant. Utesluter inte att det är sant men var vill de komma och varför vågar ingen gå ut med sina namn?
SvaraRaderaVad jag framför allt undrar är till vilken nytta en sådan bok är? Och varför i hela friden någon intresserar sig för en massa löst skvaller och skitkastning.
SvaraRaderaJag blir orolig för svenska folkets intellektuella nivå. Tycker man att smutskastning är höjande och informativt? Anser man att man växer med sådan här smutskastning? Känner vi oss stolta över den här bokens tillkomst och dess innehåll? Har den eller kommer den att tillföra någon något? Så osmakligt!
SvaraRaderaFörundrad!
Jag håller inte med. Man kan inte utöva sitt ämbete klanderfritt om man saknar gott omdöme i sitt privata liv. För gott omdöme behöves även i ämbetet..
SvaraRaderaMan kan inte heller i sitt ämbete vara EMOT trafficking – för att sedan i sitt privata liv beställa ”kaffeflickor”..
Man behöver inte alls vara ”perfekt” för att sköta ett ämbete. Det är långt ifrån att vara ”perfekt” om man inte anser att andra människors kroppar inte ska vara till salu för välbeställda äldre herrar.
Vi hade redan på 70-talet många exempel på hur samhällets topp umgicks i sitt ”privata liv” med kriminella och underåriga drogberoende tjejer. På den tiden gick det att vifta bort som struntsnack. Men nu är tiderna förändrade. Nu hjälper det inte längre om man är politiker – eller kung. Folk kräver lite mer av dem som påstår sig representera dem. Personligen vill jag inte vara representerad av män som går till horor, använder droger eller umgås i kriminella kretsar.
Jag har jobbat inom kriminalvården och hört med egna öron hur fängelsetoppen "på sin fritid" umgicks med tjejerna som har "testade och klara" - alltså tjejer som med jämna mellanrum satt häktade för narkotikabrott. I samma kretsar umgicks även vissa adelsmän... Och från adelsmän är det ju inte långt till hovet..
Anonym 18:35 .. en seriös granskning av makthavare är inta samma sak som en skandalbok byggd på rykten och påståenden.
SvaraRaderaSedan kan man ju undra vad "gott omdöme i det privata livet" innebär?? Finns det felfria människor, får man bli förälskad och ha ett förhållande och är det helt förbjudet att bli lite halvgalen och uppsluppen på privata fester???
Hur stora krav på "gott omdöme i privatlivet" kan vi ha på privata personer?
När det gäller kriminella kontakter och sex med minderåriga håller jag med dig .. men det MÅSTE bevisas. Det är ju väldigt allvarliga anklagelser som bör bygga på mer än en kriminell persons eller en mediahungrig kvinnas ord, eller hur?
Vad gäller din indignation över Flashback rent allmänt: I dagens Sverige är det naivt att tro att medborgarna frejdigt och frimodigt ska kunna stå för sina åsikter utan att riskera att drabbas av repressalier. Sedan kan du äcklas och förfäras hur mycket du vill.
SvaraRaderaSå till kungen: hans tragedi är att en vanlig, av allt att döma, hederlig och rejäl kille med glimten i ögat, tillika praktiker, har fötts in i en tvångströja som han helt saknar förutsättningar att hantera. Det rigida hovsystemet är hjärtlöst mot de som av olika anledningar måste förhålla sig till det.
Inte minst i dagens bloggande twittrande och tyckande samhälle. Låt dem vara ifred, du får gärna känna dig träffad. Din självgodhet är en smula påfrestande.