Jag minns ..

.. hur det var när Mona Sahlin utsågs till Socialdemokraternas partiledare .. alltså redan innan hon officiellt valdes.

Maken och jag satt framför tv:n och hörde hur hon berättade om hur hon skulle jaga moderater under fyra år fram till den gyllene dagen då sossarna skulle återta det som var deras .. eller hur nu orden föll .. och hur hon lovade att förnya partiet, politiken och skapa öppenhet och samarbete.

"Hon blir ALDRIG statsminister" .. sa Maken och lovade att satsa vad som helst om jag bara satte emot.

"Har hon ingen självinsikt .. VARFÖR ger hon sig in i det här??" .. sa jag som inte var det bittersta intresserad av någon vadslagning i frågan.

"Stackars människa, den dagen hon förlorar valet kommer hon att bli Sveriges ensamaste politiker! Ingen kommer att riskera att den förlorarstämpel som sitter som tatuerad på Mona Sahlin ska kladda av sig på dem .. ALLA kommer att försvinna, glömma tidigare löften och vänskapsband och satsa på att rädda sitt eget skinn."

Vi trodde hon skulle göra som Göran Persson och avgå på valnatten .. där hade vi fel.

Men hon borde ha gjort det .. för det som sker nu, visar inför öppen ridå hur tomt och innehållslöst det socialdemokratiska partiet blivit genom åren. En maktapparat befolkad av maktmänniskor som för länge sedan förlorat kontakten med verkligheten och folket som envisas med att inte vilja bli "medvetandegjorda" om sin KLASSTILLHÖRIGHET och inse att de är ARBETARE och inte alls jämlika med det Alliansen kallar medelklass.

För utan obildade ARBETARE som behöver stöd och hjälp, kan dagens socialdemokrater inte formulera sin politik .. då måste de ta steget in i nutiden, möta den välinformerade nutidsmänniskan och eftersom det var bättre förr .. så vill man tillbaka dit.

Ju förr desto bättre?

Nu backar S i alla mätningar, VU samlas inför ett "ödesmöte" med partidistriken och SSU kräver Mona Sahlins avgång.

Det är fullt krig, alla skyller på alla, den tidigare vännen LO-ordföranden Vanja Lundby-Wedin .. (som Mona så solidariskt försvarade genom styrelsekaoset) .. sågar Mona Sahlins strategi, Mona själv och vapendragaren Östros går i opposition mot sig själva och ingen tror egentligen att hon har den minsta chans att vinna vad som Expressens Anna Dahlberg kallar "Sahlins sista strid".

Socialdemokraterna är dåliga på förändring och motgångar. De tar det som en personlig förolämpning att bli ifrågasatta eller behöva stå till svars för en politik som de inte ens själva begriper.

Staten, det är VI .. det har länge varit det Socialdemokratiska mottot som inte har fått ifrågasättas.

Det som händer nu hade hänt för eller senare i alla fall med ett så inavlat parti .. men tack vare Mona Sahlin så gick det fortare och skedde mer offentligt och kaosartat än vad någon hade kunnat beräkna.

Det dånar, låter och krossar mycket när gamla elefanter dör och faller till marken .. ekot genljuder länge i djungeln och har de väl fallit så kommer de aldrig mer upp.

Jag tror inte att Socialdemokratin någonsin mer kommer att uppnå sin forna storhet och jag tror fortfarande att Mona Sahlin kommer att kliva ur det här som en mycket ensam människa ..

.. en pinsam parentes i den socialdemokratiska historieboken.

Stackars Mona Sahlin som brann så starkt för att bli Sveriges FÖRSTA kvinnliga statsminister!!