.. att jag var i total avsaknad av fördomar.
Det gör jag verkligen .. men så är inte fallet.
När jag läste Marcus Birros krönika "Lita aldrig på små flickor i rullstolar som ber dig om något", så tyckte jag att den var bra.
Jag kände igen mig.
För i vår lilla stad är det ett växande problem med stulna kortkoder, ficktjuvar och allehanda bedrägerier och polisen varnar öppet för "ligor" som kommer med färjor över dagen från våra östeuropeiska grannländer och utnyttjar människors naivitet och hjälpsamhet.
Vi visar vägen på medhavda kartor .. och får handväskan tömd av någon som står bredvid. Vi ger pengar till den lille pojken som spelar så vackert på sin flöjt, eller läser lappar med hjärtknipande böner och historier .. medan sällskapet plockar fickorna eller hemmet på värdeföremål. Vi törs inte visa att det är obehagligt med köande som står för nära och reagerar hjälpsamt när de tappar något .. och blir av med kortet och koden.
Allt detta har hänt och jag önskar att jag kunde säga att jag inte har fördomar och ser på alla människor med samma förtroende .. men det gör jag inte.
Vems fel är det??
Mitt??
Däremot så anser jag INTE att kriminalitet är överrepresenterat inom olika nationaliteter .. missförstå mig inte så. Vi svenskar är nog så duktiga inom det området själva .. men jag är inte heller så dum att jag bortser från risker som finns mitt framför ögonen, bara för att göra ett gott intryck.
När Marcus Birro blev utsatt för en upprörd och hatisk skara twittrande människor trodde jag först inte att det var sant?? Läste de något annat än jag??
Sedan blev jag rädd. FEG!!! Jag borde ha skrivit det här DÅ .. och inte nu, när jag vet att det var en bluff, en tv-inspelning från TV3.
Ett sällsynt dumt scenario!!
För han har ju rätt, Marcus Birro. Det är det lilla fåtalet människor som utnyttjar vår naivitet och hjälpsamhet för egen vinning .. oavsett vilka de är .. som trasar sönder vårt förtroende för andra och gör oss mer hårdhjärtade och ohjälpsamma.
Jag skulle reagera precis likadant om det vid upprepade tillfällen skett bedrägerier, stölder och lurendrejerier utförda av små, eleganta, vithåriga damer i 80-årsåldern.
Jag skulle bli feg, rädd och fördomsfull!!
(Jag måste bara göra ett litet tillägg!! LÄS Apelsinelds blogginlägg om "Ord man får använda" .. länken finns i min högerspalt)
AB, SvD, SvD, EXPR., DN
Helt enig!
SvaraRaderaJag förstår inte Any, du skriver, att " du [anser] INTE att kriminalitet är överrepresenterat inom olika nationaliteter". Inte det? Anser du verkligen, att det är i genomsnitt lika vanligt att t.ex. norrmän ägnar sig åt personrån och åldringsrån som romer?
SvaraRadera-----
Jag förstår inte heller: "När Marcus Birro blev utsatt för en upprörd och hatisk skara twittrande människor.."
Vilken upprörd och hatisk skara twittrade? Jag har nog missat något - kan du förklara?
Johan .. jag tror på fullt allvar att det finns kriminella människor överallt oavsett nationalitet, ja! Men när det, som i vår lilla stad, tidvis blir en överrepresentation av t.ex östeuropéer betyder ju inte det att ALLA människor från Östeuropa är mer kriminella än svenskar, om jag nu lyckats uttrycka mig klart i ett så känsligt ämne?
SvaraRaderaEfter Marcus Birros krönika blev han hårt angripen på twitter för sitt sätt att skildra sin upplevelse. Han upplevde det själv som "hatiska" angrepp .. jag hade nog sett det på samma sätt. Det är möjligt att du är mer hårdhudad och då är du bara att gratulera.
Tack för svar, Any.
SvaraRadera"Överrepresentation" betyder ju, att ett visst beteende i genomsnitt är vanligare hos grupp X jämfört t.ex. deras andel av befolkningen.
Jag såg någon tjeckisk statistik, där romer, vilka utgjorde ngn procent av befolkningen trots det hade begått 18% av alla mord i landet - alltså en klar överrepresentation jämfört med andra grupper.
Det framstår som obegripligt, varför svenskar verkar ha ett närmast tvångsmässigt (?) behov att rabbla: det betyder ju inte det att ALLA romer i Tjeckien mördar.
Eeh.. nej.. det ligger ju i själva begreppet "överrepresentation".
Detta är en liten undran - ta det inte som kritik mot dig personligen. Varför är olika gruppers överrepresentation t.ex. i brottslighet, sjuklighet m.m. så "känslig" kunskap - att fakta måste åtföljas av en redundant deklaration?
-----
Jag googlade runt lite. Marcus Birro verkar vara ett typiskt mobboffer - dvs han är tacksam att mobba, eftersom han tar åt sig.
Det är synd om de konstnärer, som är hudlösa men som inte s.a.s ligger lågt pga en insikt om sin egen sårbarhet.
-----
Hur kan TV3 spela in en filmsekvens - UTAN att avslöja i efterhand avslöja för offret (Birro), att han blivit lurad?
Hur kan någon skriva en så olustig text som denna?
http://svtdebatt.se/2011/01/komikereliten-birro-ar-som-ett-pubertalt-barn/
Det verkar inte finnas några spärrar längre...
Och JUST DÄRFÖR pga att det inte finns några spärrar, så ligger man ju själv lågt - vem vill frivilligt erbjuda sig själv som offer för en flock ylande, blodtörstiga rovdjur (Aron Flam & co)?
En rimlig självbevarelsedrift är inte per definition samma sak som feghet.
-----
Twittrar du? Jag frågar, eftersom jag gärna skulle vilja, att någon twittrare förklarade vad som är charmen med twitter.
Johan .. ja, du .. jag kanske är naiv och godtrogen, men jag tror inte att kriminalitet och nationalitet hör ihop. Däremot så kan du ha rätt i alla fall eftersom jag tror att det mer handlar om pengar, levnadsvillkor och social tillhörighet.
SvaraRaderaDu tar upp romer som ett exempel. Många länder behandlar just romer på ett sätt som varken du eller jag skulle överleva, kan vi vara överens där??
Jag är också förälder, jag vet inte hur det är med dig. Men som förälder finns det INGENTING som jag skulle dra mig för att göra om det handlade om mitt barns .. eller min familjs .. överlevnad. INGENTING!!!
Så visst, i de länder där människor lever i armod, är utblottade och saknar framtidshopp .. finns det naturligtvis en större grogrund för kriminalitet. Det är mänskligt, eller hur?
Men det hänger inte ihop med gener, utseende eller arv utan handlar bara om överlevnadsförutsättningar.
Så tror jag.
Men vi lever i ett land där vi inte ens kan erkänna att problemet finns .. så visst, det är med en viss ängslan jag överhuvudtaget törs ta upp det och då ur en annan människas upplevelser.
Och, NEJ!! .. jag twittrar inte. Jag kan inte se något behov av twitter, finner ingen som helst glädje eller intresse i twitter och fattar inte hur människor kan tro att regelbundna meddelanden från deras liv kan vara av intresse .. dygnet runt?? Hur hinner de se världen omkring sig?? Få idéer, inspiration och tid att förändras??
Jag är inte heller medlem i Facebook .. ;-)
Tack, för svar Any. Jag delar helt din syn på twitter - jag förstår inte, vad som är charmen.
SvaraRadera------
Utgår du från, att ALL brottslighet är ett resultat av materiell armod och svår nöd? Varför skulle någon misshandla, våldta (!), eller mörda för "[sitt] barns .. eller [sin] familjs .. överlevnad"??
Egentligen inser du väl, hur orimlig den teorin är..? En maffia - den mest kända är den italienska - befinner sig knappast på svältgränsen. Lagstridig näringsverksamhet=brottslighet har utvecklats till ett (inte sällan hyfsat lukrativt) familjeföretag som ingår i ett nätverk med andra familjeföretag i samma bransch.
Nya generationer går i sin fars och mors fotspår i sådana familjeföretag och drar till stå till stacken redan som barn.
EU har medfört, att gränsöverskridande, organiserad brottslighet från öst- och centraleuropeiska idag har utvidgat den marknad, som de opererar på.
Sverige är ju en mycket lockande marknad - eftersom de inte riskerar några obehagliga konsekvenser pga sitt agerande. Blir de haffade får de kanske sitta en vecka på häktet - med hotellrumsstandard, helpension, TV-spel och häktesbidrag. Sådan gränsöverskridande brottslighet betraktar en event. vistelse i svenska häkten närmast som en avkopplande pensionatsvistelse.
Som regel döms de till böter - ett kraftfullt slag i luften av domstolen - eftersom de naturligtvis inte betalar några böter. De utvisas inte. När de släpps ut från häktet, så återgår de omedelbart till sitt näringsfång. Ta ett snack med någon häktesvakt, så får du höra vad de tycker.
-----
Betr. romerna i Centraleuropa, så är problemen är både större och delvis annorlunda än den bild, som svenska media skapar. Inavel - och därmed följande förståndshandikapp och andra svåra handikapp - bland romer är t.ex. tyvärr ett stort problem i flera centraleuropeiska länder.
Romer har därtill utvecklat ett slags nomadiserande näringsfång och kultur. Man s.a.s. "skördar" icke-romer i en stad - varefter man drar vidare till nästa stad.
Så fungerar ju ett nomadiserande näringsfång - så fungerar t.ex renskötseln - man skördar ett område, därefter drar man vidare till nya betesmarker. Att skörda naturen och sedan dra vidare är en sak - gräset eller renlaven har ju inga synpunkter på att bli betat.
Att "skörda" människor (och sedan dra vidare) är en helt annan sak - folk gillar inte att bli bestulna, rånade, blåsta m.m.
Föga överraskande blir folk, som beter sig så, mycket illa sedda av dem, som de "skördar" dvs rånar, misshandlar, blåser och bedrar. Gamla och fysiskt svaga personer är helt enkelt rädda för romer i t.ex. Ungern och Rumänien.
Det här är ingalunda något, som svenska journalister anser, att svenskar bör känna till - eftersom det ger lite perspektiv på romernas situation i Centraleuropa.
@Anybody, du har en award att hämta hos mig. Håller i övrigt helt med dig i det du skriver.
SvaraRadera@Johan, du har helt rätt att vi är för fega. Självklart vet vi att även om 5 eller 18% av en grupp gör något så är det ändå en större del av gruppen som inte gör något. Men det är ju oftast den mindre gruppen vi hör om.
När det gäller twitter - det kan vara roligt att få input från andra, hur andra reagerar på saker. Det kan ge olika infallsvinklar. Det kan också vara humoristiska vardagsbetraktelser som man kan skratta åt. Kan få perioder när jag följer Twitter och själv twittrar loss, men det är väl egentligen inte något jag brinner för. Men jag kan förstå de som faktist gillar det och är bra på att skriva korta och kärnfulla kommentarer. Men risken är väl att humorn kan riktas mot en person som då tar illa upp.
En fråga.. nåja två frågor ;-) Any (och andra)
SvaraRaderaMarcus Birro skriver: "Jag har alltid älskat Sverige för att vi är lite löjligt naiva, lite godhjärtat småpackade. ...Det är inte fördomarna och inskränktheten som hotar oss. Det är när dessa farhågor besannas som vi förminskas.."
Men hur vaksam man är, det är väl situationsberoende? Anser Birro verkligen att han som person "förminskas" (?!) om han är mer vaksam i Kairos slum - jämfört med i Emmaboda på 50-talet?
Det är ansträngande att tvingas vara mer på sin vakt - men inte rubbas väl ens egen självbild??
Någon som förstår, hur han tänker?
-----
Any, du skrev att du önskade, att du var i "total avsaknad av fördomar".
Vad avses idag med fördomar?
Förr betydde "fördom" en illa underbyggd, falsk vanföreställning.
Idag verkar "fördom" användas med betydelsen korrekt, statistiskt väl underbyggd kunskap?
Johan .. jag vill inte påstå att jag förstår hur Marcus Birro tänker, även om jag respekterar hans utlämnande sätt att skriva, och rätt att göra det utan att hånas. Möjligen handlar det om bekräftelse?? I mina ögon är det bekräftelsen som är människans drivmedel??
SvaraRaderaOch när jag skriver att "jag önskar att jag var i total avsaknad av fördomar" .. så är det mitt sätt att beskriva önskan om att vara en GOD, felfri människa som lever rätt .. älskad av ALLA.
En sån som inte finns!! Aldrig kommer att finnas!! Och som skulle vara outhärdligt tråkig om hon fanns .. ;-)
I övrigt börjar jag bli allergisk mot "korrekta" åsikter. De hämmar YTTRANDEFRIHETEN mer än fotoförbud, enligt min uppfattning. Tror du kvällspressen hänger på där ..??
Tack för svar, Any
SvaraRaderaDu skriver, att du beskriver en "önskan om att vara en GOD, felfri människa som lever rätt .. älskad av ALLA". Vidare att du kunde säga, att du "ser på alla människor med samma förtroende".
Jag tolkar detta, som att du anser, att "en GOD, felfri människa som lever rätt" "ser på alla människor med samma förtroende". Protestera, om jag misstolkar dig.
Det är, som du väl vet lika bra som jag, en vrickad uppfattning, att man bör "se på alla människor med samma förtroende".
Någon som gör det blir inte heller "älskad av ALLA".
Tvärtom - han blir föraktad och ansedd som ett praktexempel på "die dumme Schweden".
-----
"Korrekta" åsikter är som regel är liktydigt med ett hyckleri (betr. hur verkligheten ser ut) - ett hyckleri som nu börjar bli alltför besvärande.
SYFTET med s.k. "korrekta" åsikter är ju att undergräva yttrandefriheten och kväva någon debatt, om hur verkligheten ser ut.
Du skriver: "Tror du kvällspressen hänger på där ..??"
Kan du förtydliga, hänger på vad?
Johan .. den GODA människan finns inte! Där är vi helt överens. Och jag har ingen längtan efter att försöka bli en sådan heller.
SvaraRaderaMen i en svart-vit bloggvärld förutsätts man nästan vara heligt fördomsfri och god .. eller åtminstone ha den ambitionen. En så´n önskan beskriver väl i mitt fall att jag har en slags insikt om att jag inte alltid "gör som jag säger" .. typ? Och förstår du inte vad jag menar så fråga inte .. jag KAN inte förklara det i text.
För visst har du rätt när du skriver .. " Det är, som du vet lika bra som jag, .............. "die dumme Schweden""
Sista stycket i din kommentar skriver jag helt under på. Och eftersom kvällspressen "rasar" mot ett lagförslag mot smygfotografering så undrade jag bara om de kunde tänka sig att "rasa" lite mot "korrekta åsikter" också??
Vilket skulle vara en omöjlighet eftersom det i de flesta fall är media som lägger ramarna för de korrekta åsikterna, eller hur??
Har jag råddat till allt ännu värre nu? :-D
Tack för svar, Any
SvaraRaderaA propos att inte göra det man säger ... nä, jag förstår nog inte riktigt...
Det är vanligt, att man säger till sig själv (och andra) t.ex. att nästa gång ska jag komma tidigare till mötet, så att det inte blir så jäktigt att hälsa på de andra (eller göra några andra förberedelser). Trots det, så kanske man inte genomför det man säger - utan kommer sent även nästa gång - dvs man gör inte, som man säger (att man tänkt göra).
Den springande punkten är emellertid, att man *själv* anser, att det man säger är eftersträvansvärt. Det är eftersträvansvärt, att t.ex. ha mer tid på sig.
Men målsättningen att "se på alla människor med samma förtroende" - den betraktar ju varken du eller jag som eftersträvansvärd.
Om man benar upp begreppet "alla människor", så kan andra människor vara kända eller okända.
Betr. dem som man känner, så torde ingen ha lika stort förtroende för någon som har utnyttjat (eller har försökt utnyttja) dig. Den egna negativa erfarenheten har undergrävt tilltron till vederbörande.
Somliga av ens vänner och arbetskamrater är vidare rent allmänt mer pålitliga och/eller mer omdömesgilla än andra - varför man litar mer på dem. Det finns väl inte något märkligt med det?
Ingen har väl - eller anser att han borde ha - ambitionen att lita p-r-e-c-i-s lika mycket på samtliga av dem man känner?
Så hur ser man på okända personer - där man själv inte har haft någon egen erfarenhet av vederbörande? Har man lika stort förtroende för alla? Nej - det har man inte. Få (om ens någon) har lika stort förtroende för dem man möter i Kairos slum eller downtown Los Angeles jämfört med dem, som man möter i ett litet lugnt bakvatten typ Emmaboda på 50-talet.
Om den egna staden/Sverige har ett inflöde av gränsöverskridande, organiserad brottslighet från Öst- och Centraleuropa - så är man naturligtvis mer på sin vakt mot personer som är visuellt identifierbara som personer (som sannolikt är) från Öst- och Centraleuropa.
Det är ju inte ett tvärsnitt av befolkningen i Öst- och Centraleuropa som begett sig till Sverige - utan i genomsnitt ett mycket negativt urval!
Varför kallas det för en "fördomsfull" inställning? Gränsöverskridande, organiserad brottslighet utgör de facto ett mycket negativt urval.
På något märkligt sätt så verkar idealet vara, att man bör vara så okunnig som möjligt och ha huvudet i ett fast grepp under armen - ty endast då är man en "god" människa som lever "rätt"??
Men att vara så okunnig som möjligt och ha (eller ha ambitionen att ha) huvudet i ett fast grepp under armen - det är ju varken något ideal eller kvintessensen av godhet?
Eller.. anser du det? Förbryllad...