Skolk .. är det lika med frihet??

Det har blossat upp en upprörd debatt om Jan Björklunds förslag att införa skolkade timmar i betyget och jag måste erkänna att skolan är ett ämne som ligger långt ifrån min vardag.

Jag har faktiskt inte riktigt hämtat mig än från den tid då jag plikttroget skjutsade en 14-årig yngling till skolan varje morgon och hämtade varje eftermiddag .. och efter några månader fick ett samtal som sa att han överhuvudtaget inte synts till??

Jag blev naturligtvis upprörd och ställde syndaren mot väggen. "Men jag HAR varit där .. hela tiden" .. sa han, och så visade det sig att han visserligen uppehållit sig i själva skolbyggnaden men gett fanken i att delta i undervisningen.

"Men såg ni inte att han fanns där?" .. frågade jag rektor och lärare vid ett sammankallat möte. "Jodå, men vi kan ju inte TVINGA eleverna att gå till lektionerna" .. och då insåg jag att det förmodligen skulle ge mer att tala med 14-åringen direkt.

"Du tvingar inte mig att köra dig till skolan om du ger fan i din framtid och ändå inte tänker lära dig något .. då kan du lika gärna gå den mil som jag inte har lust att kosta på dig, eller stanna hemma och hjälpa mig med hushållsarbetet, trädgårdsskötsel och snöskottning".

Efter det fungerade det så till vida att han deltog i lektionerna när han var i skolan och var hemma när han hade annat för sig .. en urusel lösning, men bättre än inget. Han lärde sig åtminstone att putsa fönster och läsa och diskutera dagsnyheterna vilket i alla fall gav mer än att sitta och chilla vid kiosken i skolan.

Det har tydligen inte blivit bättre inser jag när jag läser åsikter som .. "skolk är frihet från förtryck och mobbing, skolket är skolans svek mot individen, skolk är ett andningshål, att ställa eleverna till svars för skolk innebär stigmatisering, de som skolkar gör ibland rätt och räddar sig själva och sina liv"

Och sist men inte minst .. "Är det skolans ansvar att se till att eleverna inte skolkar??"

Ja, tänk det tycker jag att det är. Om skolmiljön är så värdelös och livsfarlig att eleverna måste ta sig därifrån för att "rädda sig själva och sina liv", så ÄR det skolans ansvar att se till att det blir en förändring. Begär gärna hjälp .. men lägg inte ansvaret på ungarna.

Skolk är bortkastade skattepengar och ansvarslöst slöseri med unga människors framtida liv, tycker jag.

Och därför så tror jag att han har blandat ihop äpplen och päron den gode Björklund, även om tanken är god.

Skolan ska förbereda eleverna för ett arbetsliv, det är sant, och det finns ingen arbetsplats som tolererar att man kommer och går som man vill.Men NU kan man ju jobba varsom helst, påpekar vän av ordning. Nu när vi är uppkopplade, online och nåbara precis var som helst!! Jodå .. men då sker distansarbetet i samförstånd med arbetsgivaren, eller hur?

En bra arbetsplats har låg frånvaro, en dålig har hög och den arbetsgivare som tillhandahåller en arbetsplats som den anställde måste fly från för att "rädda sig själv och sitt liv" kommer att få en hel del att göra med både facket och arbetsmiljöverket .. för att inte tala om rättsväsendet om det blir riktigt allvarligt.

Varje elev betalar för sin skolplats med skolpengen, varje elev har rätt till en fullgod undervisning och en trygg arbetsmiljö .. det skolans uppgift. Det får de betalt för.

Nu finns det elever som av olika skäl ger blanka fadderuttan i skolundervisningen, som har noll och inget intresse för sin framtid och som enbart vistas i lokalerna för det sociala umgänget och för att skaffa sig en maktposition bland jämnåriga. Ge dem då för sjutton något annat att göra, något som kan tända ett ljus och ge en gnutta intresse för det vuxenliv de har framför sig innan det är för sent! Praktikplatser, mentorer, andra skolformer, vad som helst .. alla har någon form av begåvning, se till att hitta den.

Jag är överens med Jan Björklund, skolket/frånvaron bör redovisas.

Men inte i betygen på individnivå, utan i offentliga redovisningar från respektive skola. Lätt nåbara på nätet så att intresserade föräldrar får insyn i hur stor frånvaron är i den skola eller klass de har sina barn placerade i .. eller tänker placera dem i.

Det är inte kränkande eller stigmatiserande för barnen .. möjligen kan skolan uppfatta det så, men då bevisar de samtidigt att de inte riktigt insett allvaret i det uppdrag de har och ser inte att det kan ge en vägledning om var det behövs åtgärder och insatser.

Men som sagt .. skolans värld ligger långt från min vardag, så jag kanske är helt ute och cyklar här??

AB, AB, Expr., Expr., SvD, SvD, SvD, SvD,