Hela diskussionen om Sveriges stöd till Libyeninsatserna har varit så pinsam att det har varit svårt att följa den. När Håkan Juholt stod framför kamerorna i ett nyhetsinslag och bredde ut sig och talade om att .. NU hade minsann regeringen lyssnat på socialdemokraterna och köpt hela deras utmärkta koncept .. då bytte jag kanal och skämdes.
För vems skull har dessa diskussioner förts? För Libyens folk? För att ge Håkan Juholt makt att irritera och störa regeringen och plocka pluspoäng inför valet 2014?
Och barnfattigdomen, för vems eller vilkas skull förs den frågan fram i media. Av samma skäl som Libyenfrågan? För att Aftonbladet vill visa musklerna och slå mot en regering de inte tycker om?
För inte kan det väl handla om dem som det borde handla om??
Avgifter till skolutflykter och liknande i skolan ska förbjudas, dundrar Juholt, och det är nog bra. Aktiviteter i skolan och i skolans regi bör täckas av skolpengen. Men det ska till en ledarskribent i SvD för att sätta fingret på det som kostar mest för de föräldrar som har minst.
All ledighet som går åt till föräldranärvaro i skolan. Jag har en ensamstående mamma med två barn i min närhet, hon har inte möjlighet att ta ut mer än två veckors semester i sommar .. resten går åt till dagar som hennes barns skola kräver att hon ska närvara och till kortare ledigheter när personalen har utvärderingsdagar.
".. den vårdslösa hanteringen med föräldrarnas arbetstid är det ingen som vill ta i, trots att det är där som ekonomi och en försörjningsmöjlighet skjuts i sank på allvar" .. skriver Sanna Rayman, och det har hon alldeles rätt i.
Och så kommer det en lååång drapa från Håkan Juholt och Ylva Johansson på DN Debatt och jag blir så trött.
Det är samma sorgesång som sossarna sjöng förra året. Det är samma åtgärder som ska införas som var förr och inte fungerade då heller .. annat än på pappret.
En bekant gick halvtidsarbetslös i nio år under socialdemokratiskt styre. Orsaken var att hon inte ville lämna sina hundar ensamma hemma under längre tid och möjligheten gavs tack vare diverse utbildningar som hela tiden gav henne "nya dagar". Hon läste de mest vidunderliga ämnen .. bara några timmar i veckan och visade på så sätt sin villighet att ställa sig till "arbetsmarknadens förfogande."
I nio år försörjde skattebetalarna henne på halvtid så att hon kunde träna och syssla med sin hundhobby??
"Vi kan aldrig acceptera att arbetslösa lämnas i passivitet" .. skriver paret Juholt & Johansson som företräder det parti som förtidspensionerade hur många som helst för att hyfsa till arbetslöshetssiffrorna.
Då vill jag byta kanal igen!
Fas 3, då .. säger vän av ordning? Och utförsäkringarna??
Absolut, det är inga genidrag det heller. Jag förstår tanken men inte det klumpiga utförandet om jag ska vara ärlig .. men två fel gör inte ett rätt, eller hur?
Frågan är väl snarast .. för vems skull skapas dessa åtgärder? Vad är syftet??
Kan jag förstå det och se att det leder någonstans, då kan jag också köpa idén även om den kostar i starten. Men är syftet bara att saboterara för en politisk motståndare, sätta en pinne i ett snurrande hjul bara för att man inte hinner ifatt annars eller för att köpa billiga politiska poäng genom att ge svenska folket förhoppningar som inte kommer att infrias .. då vill jag inte vara med.
Äntligen levererar Juholt, läser jag på en sosseblogg.
Vaddå, undrar jag. En anklagande debattartikel i DN, med alla politiskt korrekta formuleringar på plats, är ingen garanti för en ekonomiskt försvarbar politik.
Det ligger en ny finanskris och lurar i vassen i form av Greklands svårigheter, men vår svenska opposition ser den inte, eller låtsas som att den inte finns, eftersom de är så upptagna med att försöka sabotera för den regering som har bäst förutsättningar för att handskas med den när den kommer.
För vems skull??
Jag blir mörkrädd och önskar att jag kunde byta kanal.
DN, DN, DN, Expr., Expr., SvD, AB, AB, AB, AB, AB
Jag har just skrivit om det idag: för vems skull är de politiker..
SvaraRadera- men angåenden vård och omsorg i vår kommun.