I dag är det svårt att fylla den här bloggytan med någonting alls .. och det verkar inte kännas bättre för dem som har som yrke att förse våra dagstidningar med text.
Det känns som om allt tuggas om och om igen, spottas ut, vänds och vrids och tuggas ett par varv till.
Den norske terroristen och massmördaren har förmodligen fått mer publicitet och fler foton av sig själv publicerade än han någonsin kunnat drömma om .. och i och med det är målet uppnått, budskapet framfört och den tvivelaktiga odödligheten på plats. Hoppas bara att det inte inspirerar någon annan till att söka odödlighet och kändisskap på samma fullständigt meningslösa sätt?
I USA vill stora delar av befolkningen tydligen ha en presidentkandidat utsedd av Gud??
Budskapet verkar ha förändrats från "Yes, we can!" till "Yes, HE can!", vilket kanske är mindre krävande för befolkningen, men med tanke på vad HAN har åstadkommit hittills .. inte särskilt hoppingivande.
Michele Bachmann verkar vara en ruggig typ. Jag hörde henne på Rapport i går när hon talade om Gud, Familjen och Rätten att skörda frukterna av sitt eget arbete. Henne kommer förmodligen sossarna ha mycket glädje av när det gäller att slänga glåpord åt höger, på samma sätt .. fast åt motsatta hållet .. som Mona Sahlin ville framstå som Obama. En ledare som sa SÅ vackra ord, höll så engagerande tal, skapade så mycket hopp och fick så många med sig, kunde bara inte misslyckas.
S, we can! .. som Mona Sahlin utropade .. innan hon insåg att Swecan var en förening för legalisering av marijuana.
Nu verkar massorna i USA ha hoppat av lämmeltåget efter Obama och följer i stället Gud i form av lämplig presidentkandidat från andra sidan.
Centerns partiledarkandidat Anders W Johnsson har hittat sin nisch i kampen om partiledarskapet. Han vill göra Sverige attraktivt för människor och företag och rusta Sverige för framtida utmaningar.
Vilka vill inte det??
Men hur? Det är något de sällan talar om, de som söker väljarnas förtroende.
Vi ska stå och värma oss som pingviner .. vilket åtminstone jag tolkar som en annalkande energikris, smällkalla vintrar och höga elpriser .. plus höjd skatt för utbyggnad av vindkraftsdrivna höghastighetståg som delar landet i två svårkorsade delar.
Att hålla paraplyer över varandra är vackert. Jag håller gärna mitt paraply över en medmänniska, men .. var upphör paraplyhållandet och vilka är det som behöver paraplyer eller paraplyhållare?? Det framgår aldrig?
De fattiga? De som utstöter ett vrål av fattigdom medan de plundrar butikerna i ren frustration över arbetslöshet och dåliga framtidsutsikter?? Eller kanske de fyller de tomma konsumtionshål som uppstått på grund av arbetslöshet och dåliga framtidutsikter? Eller så tycker de bara att det är kul att hitta en gruppaktivitet och plundrar på av rent grupptryck .. det är tydligen valfritt beroende på vem som tycker för tillfället.
Men hur ska vi lösa alla dessa problem? Om kravet är att vi som har det hyfsat ska hålla våra paraplyer över dem som ligger .. är det inte rimligt att ställa lite krav på att de åtminstone ställer sig upp?? Eller är det sådan åsikter som sätter fart på näthatet och mobbingen ...?
ALLT kan lösas höjd skatt, sänkt skatt, avdrag, tillägg, mer privata företag, fler offentliganställda vilket ger mer skatt för vissa och mindre för andra .. och så pratar vi lite om statsskulden .. marknaden, tillväxt, lån och så RÄTT val av politiker, naturligtvis?? Vilket sedan följs av påståenden om att välfärden är förstörd, det dukade bordet avätet och behovet av neddragningar stort .. och så börjar det hela om igen med utanförskap och behovet av paraplyer.
Men de som sitter vid makten nu var ju så rätt när de valdes?? Obama till exempel, han sa ju ALLA bra saker, ville ALLA bra saker och förmedlade ALLA bra känslor och tankar?
Varför fungerade inte det?
Ja, jisses vad trist världen ser ut. Meningslös rent av .. för hur många debattartiklar innehållande spaltkilometrar av empati, protest, anklagelser och mänskligt medkännande det än skrivs så kommer ingenting att förändras.
Är det någon som tvivlar på det är det bara att läsa om svampplockarna som attackerades och fick sin bil bortbogserad i kampen om skogens guld. Kan vi inte komma överrens över ett par fattiga kantareller så tvivlar jag starkt på att vi genom politisk ledning kommer att kunna förvandlas till en enda glad och lycklig familj.
Vi kanske till och med behöver ett nytt politiskt system nu när vi genom internet kan se och syna spelarnas kort medan spelet pågår??
Men HUR??
AB, AB, AB, SvD, SvD, DN, DN, Expr.
haha, ser att jag tuggat samma maträtter som dig idag, bara efterrätten med den mordiske lastbilschauffören vs bärplockarna jag missade att tugga om å spotta ut..
SvaraRaderaHa en bra dag nu med din förvandling till någon som förut till sist å syvende slets i sär i konstiga maskiner, slängdes i vatten och eldades. Ngt så farligt måste ju logiskt betraktas som en uppviglande motståndsrörelse av samhället?
Våra hemliga möten får ske i samband med Halloween å påsk då man inte väcker uppmärksamhet..
Jag skriver också om detta och artikeln gör mig verkligen arg. Kolla in min blogg: http.//www.farbrorbla.bloggplatsen.se
SvaraRadera