.. ska jag få en del av ett stimulanspaket!
Det är en belöning för väl utfört arbete under ett par helvetesveckor, ersättning för sveda och värk och en välbehövlig flykt från verkligheten.
Och på tal om verkligheten. Jag som bor mitt i spenaten ute i bushen, där vi hälsar på varandra när vi möts på vägen .. oavsett om det är grannen eller en grupp tyska fotvandrare med enorma ryggsäckar .. jag drabbas nästan av en kulturchock på storstadens gator.
Alla dessa människor. Individer allihop .. och ingen känner jag .. och ingen ser mig .. och alla tittar bara rakt fram, allvarliga och helt tomma i ansiktena.
Jag grips alltid av en nästan oemotståndlig lust att stanna och ropa ..
HEJ!!!!
STANNA!!!! ...
.. vi kan väl hälsa på varandra? Vi kan väl sätta oss här en stund och prata bort några minuter, det skulle väl inte göra något?
Vi sätter oss HÄR .. mitt på trottoaren .. eller på gatan.
Jodå, det GÅR .. även om ingen gjort det förr .. så kan vi väl göra det nu? ALLA .. vi som är så olika, alla åldrar och med alla våra olika mål och förhoppningar.
Vilka är ni allihop? Vart är ni på väg och varför är det så bråttom .. vad förväntar ni er av livet .. och varför ger det ingen glädje alls, just nu?
Och TÄNK .. om de gjorde det!
Vad kul det skulle vara och vad mycket vi skulle få veta och lära oss. Och sedan kunde vi skiljas åt, sedda och bekräftade .. och vandra iväg med ett leende på läpparna eller ivrigt samtalande med någon som är på väg åt samma håll.
Så om ni stressar fram i storstaden i morgon och en idiot ställer sig mitt i vägen och gastar HEJ!!
Så är det bara jag, som .. inte helt oväntat .. fått fullständigt hjärnsläpp!!
Du skulle inte möta mig i storsta'n (och förresten menar du väl nyare bekantskaper), men ta med dig en fällstol om du tänker hejda någon med uppmaningen att sätta sig ned, för alla har inte så lätt att komma upp igen om man satt sig på trottoaren! Annars är idén inte dum alls. Alldeles säkert finns det massor av intressanta människor att stifta bekantskap med, fastän man möter dem utan att man egentligen möts.
SvaraRaderaHej HEJ hemskt mycket hej. Hade jag inte en liten tvååring att fira i morgon så hade jag kommit och hejat med dig. Men här får du ett superhej från mig och en ärlig kram.
SvaraRaderaLovar hälsa på när dom sätter in dig i någon cell för tillnyktring - man gör inte så i landet Lagom.
OK, jag hälsar också på, så får jag göra bekantskap med Granntanten! :-)
SvaraRaderaDen farliga sanningen
SvaraRaderaStorstäder är som bisamhällen och myrstackar, när det blir för trångt blir innevånarna aggressiva. Sen är det väl lite skillnad på storstäder - vänligare i väster tycker jag.
SvaraRaderaHörrudu, så där brukar jag NÄSTAN alltid göra i storstan=))
SvaraRaderaJag ääälskar "plötsliga" möten å har så roligt åt mina egna skämt-(å jag skäms inte ens) jag ger komplimanger-kommentarer, småpratar.
jag blev utskälld i Vasastan i fjol vintras då jag gick till makens jobb från hotellet-HELT själv på 50 meter trottoar möter jag en "backslickkille" som när han kommer närmare går rakt emot mig å väser mellan tänderna "Högerregeln!!" å´då var det inte politik han snackade utan jag hade gått på fel sida på trottoaren..
Hehe- jag blev förvånad så hakan studsade en kvart på trottoaren men innnan jag hann finna mig hade killen hastigt lämnat mig å min haka..
Fast då hade jag värsta linen klar- försent=/
"Hördu, vars ja kom ifrån kallas härna chickenrace"
Sen var jag tvungen å googla på det, å det finns nån form av kultur där man int ska gå på en viss sida av gtrottoaren- fast sånt brukar jag inte bry mig om då jag går över berget till jobbet Mohohoo.
http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.577299-ratt-etikett-om-trottoarvett
https://www.flashback.org/t1359181
å kolla DAGENS lokaltidning!
SvaraRaderahttp://norran.se/asikter/insandare/article1203378.ece