Rätt som det är kommer man till en punkt i livet när man inser att livet inte är oändligt, utan i högsta grad ändligt, Det börjar bli tid att börja förverkliga alla de drömmar som skulle uppfyllas se´n, någon gång ... om de alls ska bli något mer än bara drömmar!
En av dem har jag redan uppfyllt. "En gång" .. sa jag, många gånger .. "ska jag satsa på en hund som verkligen behöver mig, ge tillbaka lite grand av allt det där som jag fått genom åren från trygga, välanpassade fyrfota följeslagare".
Egentligen så kan man väl säga att jag uppfyllt den drömmen två gånger, eftersom Hittekatten hittade mig i en stund när hon desperat behövde hitta någon för att överleva och jag hittade Rackarkotten när hon efter otaliga förflyttningar behövde en fast plats och någon att lita på.
Det tar tid, det är jobbigt och förbryllande med en hund med hemligt bagage och okänd historia. När hon får totala och ylande sammanbrott av att se en större samling hjortar eller en annan hund .. så undrar jag vem som är mest rubbad, hon eller jag??
Men vi har lärt oss massor. Jag har lärt mig att kopplet inte är ett koppel utan en snara som hon sitter fast i så att hon inte kan komma undan när det nalkas FIENDER och VILDA BESTAR .. så nu sitter vi fint på behörigt avstånd och bara väntar tills faran är över. Då är allting bra och under kontroll.
Hon har lärt sig att fånga en boll .. OCH lämna tillbaka den!! Det satt långt inne och fungerar bara 4 gånger av 10 .. men, OJ!! .. vilken seger de fyra gångerna är. För oss båda!
Sitt, ligg, stanna .. pfft, det är väl ingen konst alls!! Hiiit!! .. fungerar utan problem om jag bara använder det vid "säkra" tillfällen .. och kommer att bli perfekt när det är färdigt .. och det nya staketet är Rackarkottsäkert!!
Fast det är ju bara en del av det jag drömt om genom åren ... men i morgon ska jag tömma mina besparingar, åka långt och uppfylla en av mina mest långlivade och svårerövrade längtor .. jag kan nästan inte vänta.
Och .. om jag bara törs .. så har jag lösningen på en annan dröm precis inom räckhåll.
Visst är livet spännande ibland?
Spännande! Berätta mer!
SvaraRaderaHa det bra och njut Any!
SvaraRaderaJag tänker på när jag fick möta Rackarkotten och hennes fruktansvärda uppgivenhet i blicken eller med kroppen för den delen också. Jag stod med hennes koppel i handen och den stackars hunden trodde att jag skulle hämta henne. Hon trodde att hon skulle flyttas igen som hon fått göra så många gånger förr.Det glömmer jag aldrig - aldrig.
Är det Kina du skall till? Strunt samma NJUUUT av det du upplever-