Håkan Juholt vill äga "kulturfrågan" och göra den till socialdemokraternas hjärtefråga .. tillsammans med kraven på kommunala musikskolor till alla barn och avskaffandet av barnfattigdomen.
Han bygger en maräng av lekande, sjungande, lyckliga barn i ett kulturellt utvecklande och tillåtande landskap .. det är så vackert, så varmt ... och så falskt.
Om vi vill ha allt detta behöver vi .. enligt mitt sätt att se på det .. börja redan i skolstarten och ingen annanstans. Redan där möter de barn som redan fått tillgång till den rikedom som finns i litteraturen, mötet med andra kulturer, med naturen och alla dess skiftningar och tankens frihet och möjligheter .. andra barn som fått med sig väldigt lite från en begränsad värld.
Vi måste ta till vara på ALLA barn. De som har dåliga förutsättningar från start halkar ohjälpligt efter om de inte är starka och målinriktade .. och hur många är det i 7-årsåldern??
Gärna musikskolor, men FÖRST måste vi ta hand om dem som behöver extra stöd och hjälp för att hinna i fatt sina mer lyckligt lottade kamrater. Mindre klasser, bättre kvalitet på särskolan, mer stöd till dem som har funktionshinder eller andra handikapp .. oavsett om de är fysiska, psykiska eller sociala.
De som är svagast måste bli sedda först och få verktyg och förutsättningar för att upptäcka sina egna förutsättningar. Många upptäcker alltför sent i livet att de hade begåvningar och talanger som de från början inte hade en aning om.
Det är samhällsekonomiskt fördelaktigt med särskilda skolor för särskilt begåvade barn .. men det är också samhällsekomiskt fördelaktigt att se till att de som nu kallas "lågpresterande" får möjlighet att prestera det de inte visste att de kunde, i stället för att sorteras in i gemensamma nödlösningar som ett slags andrahandsbarn.
Alla behöver bekräftelse. Det är drivmedlet som för oss framåt och de som saknat det från start behöver det mer än någon annan .. och får mindre.
Det är så vi skapar förutsättningar för utnyttjande, bidragsberoende och klassklyftor .. så ser jag det i alla fall. Just nu upprörs vi över Patrik Sjöbergs berättelse som handlar om sexuellt utnyttjande av just sådana här barn .. barn som törstar efter bekräftelse, trygghet och någon som verkligen ser dem.
Brist på bekräftelse och villkorslös trygghet är mer förödande för ett barns framtid än brist på pengar och ägodelar, tänker jag ibland när jag ser barn som saknar vuxennärvaro ... eller ser de underliga lösningar till "skolundervisning" som erbjuds psykiskt funktionshindrade barn som har en utvecklingspotential som stryps redan i skolstarten.
Det är lätt att med ord måla bilder av det vackra, jämlika och goda samhället ... det är betydligt svårare att faktiskt skapa det .. och jag tror inte att musikskolor är det första steget på den vägen.
AB, AB, Expr., Expr., Expr., DN, TA,
Förskollärare kan nog vittna om att redan på dagis märks vilka barn det är som inte blivit bekräftade i hemmet, som är distanslösa och lätt tyr sig till vem som helst. Mot det hjälper inte musik- eller kulturskolor, där behövs stöd, uppmuntran och utbildning av föräldrarna Hur man ju gör för att få omogna vuxna att bli mogna?
SvaraRadera