Annie Lööf kan inte tänka sig att stödja en ”SD-budget”, eftersom ..

.. hon företräder ett parti är som ”en liberal kraft i mitten av svensk politik, som är garanten för att Sverige har en regering som inte är beroende av Sverigedemokraterna”, samtidigt som hon tycker att det är en bra idé att låta Magdalena Andersson regera landet med SAMMA ”SD-budget”?

Miljöpartiets Per Bolund och Märta Stenevi kan inte dölja den avsmak de känner inför att ingå i en regering som tvingas regera med en ”SD-budget” och hoppar därför av regeringssamarbetet med Socialdemokraterna SAMTIDIGT som de förkunnar att de NATURLIGTVIS kommer att rösta fram Magdalena Andersson så att HON kan styra landet med en SD-budget?

Med stöd från de ”oberoende” partierna MP och C?

Både Centern och Miljöpartiet tror att väljarna kommer att ge dem utdelning på avståndstagandet från ”ytterkantspartierna”, trots att de villigt ställer sig bakom den lilla nya regering som inte har något emot att regera med en budget och ett avtal som framtagits i ett samarbete med ”ytterkantspartier”?

Eller hur man nu ska se det?

Men Socialdemokraternas Magdalena Andersson korkar kanske upp champagnen och dansar en lycklig dans nu när hon nu slipper släpa på Centern och Miljöpartiet, åtminstone fram till valet och efter valet får väljarna skylla sig själva när den här röran återuppstår igen.

Under tiden är alla oerhört kränkta och förvånade.

Talmannen för att Miljöpartiet inte meddelade att de tänkte lämna regeringen om budgeten föll,

Miljöpartiet eftersom de anser att han får skylla sig själv eftersom han aldrig frågade utan tog för givet att de meddelat Magdalena Andersson som i sin tur är lika förvånad som talmannen och ..

Annie Lööf som ”hela tiden” anser sig ha talat om att hon skulle vänta med att bestämma sig?

För att inte tala om hur förvånade alla andra blev, journalister, statsvetare och framför allt alla som trodde att de två partierna som samregerade talade med varandra, tog höjd för eventuella överraskningar och kom överens vid viktiga omröstningar.

Själv blev jag inte sååå förvånad eftersom den här regeringen varken har varit trovärdig eller ansvarstagande vid något tillfälle under de senaste dryga sju åren, men det ska bli oerhört skönt att slippa Miljöpartiet i beslutsfattande position de närmaste 10 månaderna.

 

700 000 får 1000 kr skattefritt mer i månaden eller ..

.. 700 000 får UPP TILL 1000 kr skattefritt mer i månaden? Det är vad Vänstern, Socialdemokraterna och Miljöpartiet har kommit fram till.

Upp till? Det låter som ett klassiskt sosselöfte. Löftet om inflytande och samarbete på lika villkor, om det behövs, EFTER nästa val har väl nästan samma klang.

Men OM vi nu tror på det som Nooshi Dadgostar tror på och att de 700 000 pensionärerna med ”de lägsta pensionerna”, (vilka de nu är eftersom Magdalena Andersson vägrade tala om garantipensionerna som begrepp), verkligen kommer att få 1000 skattefria kronor mer i månaden, har ni en aning om vad det handlar om för summor?

Det blir 700 miljoner mer i månaden för skattebetalarna.

På ett år blir det 8 miljarder 400 miljoner som ska tas från budgeten, någonstans?

Ingen nämnde var eller hur, men i augusti/september nästa år kommer de första utbetalningarna, enligt Vänsterpartiets partiledare. OM riksdagen tycker att det är ett bra och genomförbart förslag. OM!

Vad som händer när de ”upp till” 1000 kr i månaden ska ses som ”komponent” till den här gruppens bostadstillägg är det väl för tidigt att undra över, men med den erfarenhet jag har av sossarna så brukar de kunna tjäna in på gungorna vad de förlorar på karusellerna.

Så de som nu jublar och hyllar Nooshi Dadgostar på hennes facbooksida bör nog förbereda sig för att allt kanske inte kommer att bli så soligt och vackert som de förväntar sig.

Även om jag verkligen unnar Nooshi Dadgostar en seger och varje människa en inkomst som räcker hela månaden.

Men glöm inte, det är många som har litat och trott på socialdemokratiska regeringar och röstat på dem år efter år efter år efter att ha lyssnat och trott på samma löften om omsorg om fattiga, sjuka, funktionshindrade och pensionärer och trots det envisas med att tro att efter NÄSTA val kommer inte de dumma högerpartierna kunna sätta krokben för de Goda Socialdemokraterna.

Och det är många partiledare som gjort överenskommelser som börjar som en kostym och slutat som en tummatott!

 

Du kan inte släppa fram Ulf Kristersson!

Tänk dig då hur det blir!!

Snart är det val och S kommer att behöva V då med. DÅ kan du vara tuffare och kräva inflytande efter mandat. DÅ blir det annorlunda.

Men snälla, snälla släpp inte fram M, Kd och Sverigedemokraterna, för då blir det ett helvete och höjningen av pension och annat från januari kommer inte att bli. ALLT kommer att frysa inne med M. Snälla du, tänk dig för, vi vill inte ha dom i regering!

Om du tänker på mej så rösta fram Magdalena, annars får jag det ännu sämre! Tro inte att du får mera att säja till om med de blåbruna!

Sjukt less på att jobba och ska göra mitt bästa för att gå i pension vid 55. Jag vill hellre vara kreativ och skapande än nån någon jävla löneslav. Kommer att rösta V som fan, inte för att V är bäst men i alla fall minst sämst! Gillar att Nooshi är så jävla hård och vägrar att vika sig för socialmoderaterna.

Det du säger är rätt och viktigt! Men se först till att ni är med i Magdalenas gäng och budgeten! Annars åter ni ju ut i skogen - M, Kd, SD, det vill du ju inte ?!?!

Kommentarsfältet på Vänsterledarens facebooksida består mest av hurrarop och ett starkt stöd för hennes kamp för Vänsterns väljares rätt att värderas på samma villkor som tex Centerns väljare och ett ännu starkare stöd för möjligheten att få högre garantipensioner. Trots att jag misstänker att ingen i den enorma hejaklacken har en aning om hur mycket en ”rejäl” höjning av garantipensionen skulle kosta skattebetalarna?

Men det är också slående hur många som faktiskt och på fullt allvar tror att Sverige får en borgerlig regering om Magdalena Andersson inte får bli statsminister?

Till och med i min egen bekantskapskrets finns det de som lever i villfarelsen att Ulf Kristersson kan ”vinna” i någon slags val och får bilda regering om Socialdemokraterna inte får som de vill?

Trots att det fortfarande inte finns stöd för en sådan regering eftersom mandatfördelningen i riksdagen inte har eller kommer att förändras och Ulf Kristersson själv inte vill ställa upp. Den enda förändring som kan ske är att Magdalena Andersson får vänta till valet och hoppas på bättre tider och att vi andra får behålla Stefan Löfven fram till valet. Vilket i och för sig känns lite tungt men vi är ju rätt vana efter sju år med hans ”handlingskraftiga” regering.

Men VARFÖR är det så många som är så brinnande engagerade och har så oomkullrunkeliga åsikter utan att ens ha en aning om hur det politiska systemet fungerar?

Och VARFÖR är denna okunskap påtagligast på vänsterkanten där den politiska KAMPEN verkar vara aggressivast?

Eller är det bara så att det är de som skriker högst som hörs mest?

 

Säg hej till Gnurglan!

 

När Milly, min bästa vän och högt älskade Rackarkott, plötsligt inte längre fanns vid min sida, var jag till 100% övertygad om att hon var min sista hund.

Aldrig mer ville jag utsätta mig för den saknad och smärta som jag kände då och fortfarande känner.

Men hon tog också med sig en stor del av mig. All kreativ lust försvann och dagarna, veckorna och månaderna har gått medan dammet sakta lagt sig över påbörjade bilder, klippta och nålade tyger och andra påbörjade projekt som kändes så viktiga – i något som känns som ett annat liv.

På den positiva sidan har det inneburit att vi aldrig har haft det så ordningsamt och välstädat hemma.

Men det blev mer och mer uppenbart att jag som person blev tråkigare trots att jag själv ansträngde mig till det yttersta för att vara som vanligt. Den ena vännen efter den andra började tala om att jag borde ha en hund till. Det fanns ju så många lite äldre hundar som sökte hem när deras ägare dött, ledsnat eller helt enkelt inte orkade mer. Kunde inte jag tänka mig att erbjuda någon av dem ett bra hem?

Men nej, det kunde jag inte alls tänka mig.

Maken öppnade upp för samma tanke, men för mig var det helt otänkbart. En äldre hund är ju närmare döden än en ung som i sin tur skulle innebära ett alldeles för långt ansvar av samma skäl, fast det omvända. Döden kändes obehagligt nära oavsett.

Nu får du väl ändå ge dig, sa Maken trött.

Veterinären, som jag träffade när den Fruktansvärde Maurice vaccinerades, var av samma åsikt som alla andra .. skulle det inte kännas bra att ge en ledsen, ensam eller oönskad hund ett lyckligt liv i stället för ett som avslutades i förtid?

Det blev liksom för mycket för mig som fortfarande har min egen hund traskande i hälarna, även om hon inte syns. Fanns det verkligen ingen som tänkte på MIG?

Till slut sa jag att om jag ens skulle tänka på saken var det om det skulle dyka upp en hyfsat väluppfostrad svensk Bordercollietik i 6-7-årsåldern och att jag var fullständigt övertygad om ingen någonsin skulle vilja skiljas från en sådan hund.

Jag hade fel och här är hon nu, Gnurglan, en 7-årig pensionerad Bordercollietik som bott i samma hem/kennel i hela sitt liv och är lydigare och mer väldresserad än någon annan hund jag levt med.

Hon är så vek, så osjälvständig och osäker att jag nästan är rädd att hon ska gå sönder. Hon kissar på kommando, men bara på gräsmattan och aldrig när hon går i koppel? När hon kommunicerar låter hon som ett mycket ledset barn och det gör hon ofta eftersom hon ständigt är nära, nära samtidigt som hon rasar ihop på rygg på golvet så fort jag ser på henne.

Det kommer förmodligen att göra underverk med mina benmuskler eftersom jag oupphörligen måste ner till hennes nivå för att inte göra henne besviken. Men det första vi ska träna på är att hon ska kunna klappas sittande, om inte annat för att det underlättar när vi ska sätta på henne kopplet.

Det var också rätt märkligt att det tog minst ett dygn innan jag förstod att hon hade en hel, lång svans med vit tofs på. Det som jag från början såg som en kort och lite stympad historia var bara den del av svansen som hon inte kunde vika in mot magen?

Livet var kanske inte så lätt när det förändrades så snabbt och oförutsett?

Det enda hon vill är att jag ska vara nöjd, glad och fokuserad på henne. Bara henne. Hela tiden, dygnet runt, och ibland är jag nästan oroligt för att hon ska göra som de ”verkliga”gnurglorna och dö av lycka om jag ser för hungrig ut när jag tittar på henne.

Särskilt orolig var jag över risken att hon på gnurgelvis skulle föröka sig över tid eftersom avskedsorden från den tidigare ägaren var - att om hon händelsevis är dräktig är valparna våra.

Vi gjorde ett ultraljud för att förvissa oss om att så inte var fallet.

Vi vet inte riktigt än hur vi ska förhålla oss till varandra. Hon är så olik alla andra hundar jag har levt med och det är tydligt att jag är en helt annan sorts människa än vad hon är van vid.

Men vi har något som hon tydligen aldrig har haft.

Vi bor i direkt anknytning till en skog. Det är uppenbart att det är något som är helt nytt och outforskat och i skogen är hon en helt annan hund, fri och helt utan minnen och regler. Glad, överväldigad och nyfiken och jag blir glad tillsammans med henne och återupplever min egen lycka över att vandra bland träd, mossor, stenar och bara andas.

Så vi går där i timmar varje dag och försöker bygga upp något som är bara vårt, Gnurglan och jag.

Det var i serien Knallhatten som serietecknaren Al Capp skapade dessa små runda varelser som älskade alla människor så till den grad att de omedelbart föll ned döda, redo att ätas, om en människa bara så mycket som sneglade lite hungrigt på någon av dem. De kunde som föda smaka precis som den ätande önskade, smultronsmak, biffsteksmak, eller lakritssmak. De kunde de förvandla sig till såväl smörpaket som mjölkflaskor precis vad den hungrige ville.

Dessutom förökade de sig så, att om två gnurglor startade i ett hundrameterslopp, så var det 497 st när de kom i mål.

Gnurglorna gick egentligen inte att utrota. Fast jo, de gick att döda. Det räckte ju med att titta hungrigt på dem så dog de av ren lycka. Men i gengäld föddes en handfull nya Gnurglor så det var alltid fler kvar än dem man åt upp.

 

Akta dig, Annie Lööf!

Den Breda Mitten, det är platsen där Sveriges centerpartister är som vanligast förekommande.

Det är den Breda Mitten som Annie Lööf hänvisar till när hon vägrar att erkänna att Vänsterns och Sverigedemokraternas väljares röster har samma värde som övriga partiernas, trots att de lämnats i samma demokratiska val.

Den Breda Mitten verkar vara en Magisk Plats där allt är ljust och vackert, omgärdat av taggiga rosbuskar som inte släpper in varken brutala sverigedemokrater eller enfaldiga vänsterpartister. Mitt i den Breda Mitten vilar Törnrosdrottningen själv på en bädd av lyckobringande fyrklöver, så djupt försjunken i sin egen förträfflighet att det nästan ser ut som hon sover …. eller nå´t liknande.

Men bara i min fantasivärld, eftersom jag faktiskt inte har någon som helst aning om vad den Breda Mitten är, vilka som befinner sig mitt i den eller varför någon ens vill vara där?

Men eftersom centerledaren inte verkar vara villig att släppa in vemsomhelst där och eftersom jag själv är vemsomhelst så spelar det väl ingen roll vad jag vet eller inte vet?

Den enda breda mitt som jag själv har varit i närheten av uppenbarade sig på ett fält i anknytning till en bondgård för väldigt många år sedan. Den syntes inte alls i skymningen och enda orsaken till att jag hamnade i den var akut kissnödighet under en bilfärd till en storslagen fest.

Liite av festen hade redan börjat, vägen var rak och inte ens en liten buske fanns inom synhåll. Männen i bilen gjorde det lätt för sig vid vägrenen, medan jag tog sikte på och rusade mot den enda högre växtlighet som fanns inom synhåll, rätt långt ut på fältet.

Men mellan mig och den fanns den Breda Mitten som hade en högst påtaglig kontakt med Landsbygden och landsbygdens folk.

Ett brett och djupt gödseldike.

Jag sjönk som en sten och hade inte en rådig medresenär kläckt den genialiska idén att rädda mitt liv genom desinficera mitt inre med ren sprit hade jag förmodligen blivit dödligt sjuk av allt jag fick i mig under ytan i den Breda Mitten.

Jag tänker inte dela med mig av några detaljer om hur jag lyckades bli transporterad, rengjord och klädd innan en fest där jag, glad och lycklig, blev en succé i bilägarens verkstadsoverall.

Men jag tänker på den här händelsen varje gång jag läser om Centerpartiets Breda Mitt och eftersom jag vet vad som händer om du hamnar mitt i den vill jag av ren medmänsklig omtanke utfärda en varning till Annie Lööf .. envisas du med att sikta in dig mot den Breda Mitten riskerar du att hamna mitt i sk**en.

https://www.expressen.se/nyheter/centerpartiet-om-att-stodja-s-budgeten-aldrig-lovat/

https://bulletin.nu/debatt-centerpartiet-maste-bekanna-farg

Annika Strandhäll anser ..

.. att valet av en KVINNLIG statsminister är viktigare än Budgetpropositionen som innehåller trygghetspension, förbättringar i sjukförsäkringssystemen, rekordstora satsningar på familjepolitik, arbete, polis och mer därtill.

Det och lite andra visdomsord fick jag till livs när jag lyssnade på hennes debatt med Paula Bieler i P1 i går och det säger en hel del om hur de socialdemokratiska kvinnorna ser på de vanliga kvinnornas behov.

I måndags publicerad Sydöstran en debattartikel av S-kvinnorna Annika Strandhäll och Suzanne Svensson som slog fast att vi nu har en historisk chans att krossa glastaket och få en kvinnlig statsminister. I Folkbladet publicerades samma debattartikel, nu undertecknad av Annika Strandhäll (S) förbundsordförande S-kvinnor, Lina Farhat (S) vice ordförande S-kvinnor Västerbotten och Novalie Lilja (S) ordförande S-kvinnor Umeå.

Så nu vet vi att en socialdemokratisk kvinnlig statsminister - DET är en dröm som blir möjlig att nå när ALLA kvinnor tillsammans krossar glastaket!!

Men varför nämner de inte att vi redan har haft denna historiska chans utan att den feministiska och jämställda S-kvinnan Annika Strandhäll ställde sig upp och ropade att .. DETTA är överordnat ALLT ANNAT.

Överordnat budget och partitillhörighet – en historisk chans för kvinnorna och jämlikheten.

För visst fick väl Annie Lööf i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda en ny regering när i princip alla andra hade misslyckats och det enda alternativet var ett samarbete med en man? En man som blev den svagaste svenska statsministern i mannaminne.

Men sosse, så klart. Vilket är viktigare än allt annat inklusive ett krossat glastak?

För 2018 ville väl ingen hetare och villigare bli vald till statsminister än Annie Lööf?

Men då var det tydligen inte tillräckligt historiskt och angeläget att stå enade bakom en stark och villig kvinna? För det kan väl inte vara så illa att partitillhörighet är viktigare än drömmen om jämställdhet, krossat glastak och en kvinnlig statsminister?

Nu är det i stället en annan kvinna – Noshi Dadgostar – som ska skuldbeläggas för att hon värderar sin demokratiska rätt att delta i s-samarbetet, på samma villkor som Annie Lööf, högre än S-kvinnornas dröm om en kvinnlig (S)tatsminister.

Noshi är alltså boven i dramat trots att det är Annie som inte kan samarbeta med Noshi och om Magdalena samarbetar med Noshi så vill Annie inte samarbeta med Magdalena och då kan inte landets alla kvinnor – och Annika Strandhäll - få uppleva den historiska händelsen när glastaket splittras.

Så varför kan inte Noshi Dadgostar bete sig som kvinnor gjort i alla tider och anpassa sig och sluta tänka själv?

Ännu märkligare blir är hela den här debatten om vi lägger till regeringssidans partiers enade syn på att könsbegreppet ska frikopplas från den biologiska kroppen. Kön är inte längre något knutet till din kromosomuppsättning eller dina reproduktionsorgan. Det är bara knutet till en enda sak: Din känsla.

Så den nu får vi börja om igen. Vilken manlig partiledare känner/upplever sig som kvinna och är redo att krossa Annika Strandhälls glastak så att hon i jämlikhetens namn kan släppa fram hen?

Och är det helt säkert att S-kvinnorna inte egentligen känner sig som män när de går till angrepp på Noshi Dadgostar? 

”Det har varit sju fantastiska år”...

 .. sa Stefan Löfven när han slutligen bestämde sig för att lämna över partiledar- och statsministertiteln till Magdalena Andersson.

Suck, det är inte utan att jag avundas honom. För de senaste sju åren har varit allt annat än fantastiska för mig.

Tänk om jag också hade haft chansen kunna dölja min egen oförmåga genom att delegera ut allt ansvar till Några Andra. Vilken skillnad det hade gjort, särskilt under de senaste dryga 7 åren.

Inte förrän nu inser jag vilket genidrag det var av Stefan Löfven när han som första åtgärd som statsminister flyttade ansvaret för regeringens krishantering så långt från sig själv som möjligt.

På så sätt skapade han SJU FANTASTISKA ÅR där varje kris var Någon Annans fel eller Någon Annans misstag.

Han fick nyligen frågan om det var något han ångrat och svaret var naturligtvis .. ”Jag kommer inte på något just nu, jag får nog fundera på det.”

För vad har han att ångra? Han fattade ju inga egna beslut och ansvarade inte för något.

Några Andra fick bära den bördan. Med hjälp av det som förr var en granskande och kritisk journalistkår och en regeringstrogen, okritisk och skattefinansierad publicservice. Dvs väljarna har själva fått betala för de rödrosiga dimridåerna de svepts in i under de senaste mandatperioderna.

Jag vill inte påstå att jag är tacksam, jag önskade och valde inte det här.

Men de som borde vara minst tacksamma är de som verkligen har fått betala .. de olönsamma äldre som fortfarande tror på Socialdemokraternas löften om att äldre ska få bestämma själva över sitt liv och sin vardag, oavsett om det handlar om deltagande i arbetslivet eller vad de vill få hjälp med från hemtjänsten och en fast omsorgskontakt i hemtjänsten och mer social samvaro genom en satsning på idrott och friluftsliv för äldre.

Säg någon omsorgsberoende äldre som SJÄLV fått bestämma över sitt liv och sin vardag? Någon som fått bestämma över VEM som ska få tillgång till nyckeln till hemmet när h*n har blivit helt beroende av hemtjänsten? Någon som fått tillgång till en satsning på idrott och friluftsliv? Någon som överhuvudtaget fått hjälp till utomhusvistelse?

Trots alla misslyckanden och trots alla svek är det fortfarande de äldre eller offentliganställda kvinnorna och alla bidragsberoende, särskilt i Socialdemokraternas hundra starkaste valdistrikt där nästan 90 procent finns i bostadsområden där majoriteten har utländsk bakgrund, som ligger bakom Socialdemokraternas bräckliga maktinnehav. Bostadsområden där angelägenhetsgraden att rösta på Socialdemokraterna är hög av ekonomiska skäl .. och förmodligen bör så förbli om man ser på det ur ett socialdemokratiskt perspektiv. Vilket förmodligen innebär att Magdalena Anderssons löften om hårdare krav på egen försörjning inte blir mer än ord i löftesrika valtal.

En hög grad av kriminalitet är kanske ett pris väl värt att betala för ytterligare 4 fantastiska år? Enligt SR är situationen faktiskt inte sååå illa eftersom 3 av fyra av 73 000 tillfrågade personer i Skåne, Blekinge, Kronoberg och Kalmar INTE har blivit utsatta för brott. Att det var 36% av de 60% som faktiskt svarade som HADE blivit utsatta för brott verkar vara försumbart och inget att hetsa upp sig över.

Statistik kan tolkas lite hur som helst om du vill.

Sju fantastiska år! När arbetslösheten som skulle bli EU:s lägsta hamnade på 22 plats från att ha varit på plats 12?

Trots att vi räknar SYSSELSÄTTNINGSGRAD i stället för faktiskt arbete. Om jag skulle göra en insats på 1 timme i veckan och påstå att det var arbete skulle jag bli utskrattad, men rent statistisk är det ju faktiskt lika genialiskt som att förflytta pandemiansvaret från regeringen till Myndigheterna som raskt vidarebefordrade det till Regionerna som lika skyndsamt lämnade över det på Kommunerna som under Socialdemokraternas styre inte bara hamnat på konkursens rand utan också fått glädjen att ansvara för de utrikesföddas boende, försörjning och integration, vård, skola och omsorg. Vilket innebär en ”viss olägenhet” för äldre, funktionsvarierade, psykiskt vårdberoende och i princip alla som har drabbats av det som Myndigheterna (tex Försäkringskassan) har ansett vara kommunala problem.

Att sedan ha mage att påstå att regeringen(?) under sju fantastiska år har hanterat allt detta och coronahanteringen på ett berömvärt sätt.

 DET är det i sanning fantastiskt att så många tydligen tror på.

 

Socialdemokraterna är fantastiska!

Jag kan inte låta bli att beundra alla socialdemokrater som samlas vid kongresser och/eller första maj, alltid lika välnärda, välklädda, hoppfulla, storögda, äppelkindade och fullständigt övertygade om att de är medlemmar i Sveriges STÖRSTA och mest framgångsrika parti.

Det är nästan rörande att höra en nyutnämnd partiledare tala om att NU ska vi skapa förändring, förbättring, mer arbeten, mindre bidrag, mer lag och ordning samt en fungerande välfärd. Det finns ingen hejd på vad vi kan få om vi utnyttjar KÖP NU-erbjudandet, även om det kommer att kosta mer än vad vi är beredda att betala.

Det är så aningslöst och nästan gulligt med tanke på att det nu är tredje gången som en s-märkt partiledare står och lovar exakt samma sak inför ett kommande val.

Om jag går tillbaka till Stefan Löfvens tal i Almedalen den 29:e juni 2014 kan jag läsa i min egen sammanfattning att han ..

.. ville ha mer klockringning mot rasism?

.. ville att Sveriges röst skulle höras i världen, oklart vad den skulle förmedla, men på något sätt skulle den bidra till att ta tillvara på Sveriges potential?

.. ansåg att ALLT var ljust, vackert och fungerande innan Alliansen kom och förstörde landet.

.. kunde citera FN:s konvention om mänskliga rättigheter och därmed ansåg att det var en socialdemokratisk idé?

Han lovade ..

.. tro och framtidshopp samt att Sverige skulle bli en feministisk förebild i hela världen,

.. fler människor i arbete och halverad arbetslöshet år 2020,

.. att skolan skulle bli en av EU:s bästa skolor inom 10 år,

.. att minskade inkomstklyftor och ökad rätt till hälsa och att lycka var mer värt än högre lön?

.. att framtidsinvesteringar och kunskapslyft skulle skapa utbildning, praktik eller jobb för unga,

.. Sverige skulle bli bäst för småföretagare eftersom regeringen skulle ta tillvara på potential, kunskapslyft, Komvux, Yrkesvux, och investeringar i ”varandras kompetens”,

.. de bästa lärarna, de bästa skolorna, den bästa läxhjälpen och ett tak på 15 barn i en framtida förskolereform där finansieringen sker med "skatter som inte rör inkomstskatten" på samma sätt som alla andra skattehöjningar som inte märks på lönen förrän du försöker handla för den samt Nationella Kvalitetslagar som jag fortfarande inte vet vad det var.

.. en fantastisk äldreomsorg som skulle ge oss makten att själva forma vår vardag och en försäkran om att de äldre alltid skulle känna att ”vi är där med värme och handen på din arm”. Men då hade han inte en aning om hur många äldre som skulle dö ensamma eftersom vårdpersonalen, som fört in covidsmitta på äldreboendet, inte vågade finnas där med värme och handen på armen på grund av bristen på skyddsutrustning. För att inte tala om alla som dog därför att ingen läkare fanns till hands och kunde ge tillgång till syrgas som inte heller fanns tillgänglig men kunde ha gjort att de överlevt.

Bröder och systrar, sa Stefan Löfven när han vände sig till svenska folket, men när det senare blev skarpt läge stod det fullständigt klart vilka som inte riktigt kvalade in i det begreppet. När drygt 15 000 dött i pandemin kan ju var och en se vilka som drog nitlotterna .. äldre på äldreboenden, de funktionsvarierade i gruppbostäder och invandrargrupper där de som saknade förmåga att tillgodogöra sig information ovetande gick till sina arbeten inom vård och omsorg och flyttade smittan antingen dit eller hem.

Nu nalkas valet 2022 och Socialdemokraterna har då suttit vid makten i åtta år! Vad åstadkom egentligen den handlingskraftiga regeringen som skulle rätta till Alliansregeringens alla misstag?

Vad kan vi säga blev bättre?

Säg något?

Vem, vilka tog det genomgripande ansvaret för landet?

Säg någon?

Däremot vet vi exakt vilka som gjort sitt yttersta för att dölja det bristande ansvarstagandet bakom en oavbruten skur av lögner och smutskastning i sociala medier.

Nu står en annan partiledare och lovar att .. leda vårt stora och stolta parti. Att tillsammans med er ta vidare vår strävan mot frihet, jämlikhet och solidaritet! Jag tackade ja till att bli partiordförande för att jag vet att Sverige kan bättre. Jag vill att vi tar tillbaka demokratiska kontrollen över skolan, sjukvården och äldreomsorgen.

Att ta tillbaka demokratiska kontrollen över skolan, sjukvården och äldreomsorgen?

Från vilka då?

Partiet har ju haft regeringsmakten i drygt sju år och anser tydligen att makten har vilat i Någon Annans händer under alla dessa år?

Och samtidigt som Magdalena Andersson säger att .. Jag kräver att vi vänder på varenda sten för att bryta segregationen och röka ut det våld som hotar hela vår samhällsgemenskap. Vi ska göra det som vi socialdemokrater alltid har gjort. Vi ska säga som det är och göra det som krävs. Steg för steg. Reform för reform. Vi socialdemokrater har den styrka, det mod och den politik som krävs för att ta Sverige framåt ... går Stefan Löfven och Mikael Damberg ut och förklarar att de under de senaste sju åren har känt en ängslan att uppfattas som rasistisk om man kopplar ihop integration och brottslighet.

En ängslighet och rädsla som Socialdemokraterna i allra högsta grad varit med att skapa i sin egen rädsla för Sverigedemokraterna. En rädsla och ängslighet som totalt förgiftat det offentliga samtalsklimatet under hela partiets regeringstid.

Det finns något nästan barnsligt blåögt naivt och självbelåtet aningslöst hos Socialdemokraterna och jag önskar verkligen att vi andra också kunde känna att ”vi” har ”den styrka, det mod och den politik som krävs för att ta Sverige framåt!". Men vi har hört det förut, storslagna visioner, insiktsfulla uttalanden om vad ”vi” saknar eller är helt emot, men hittills är det ALDRIG någon som presenterat en faktisk plan som tydligt visar HUR alla dessa löften ska infrias eller genomföras.

Så TÄNK ER FÖR nästa höst, för tyvärr så tror jag att den känslan fortsatt kommer att lysa med sin frånvaro om ansvaret för landets väl och ve fortsatt får vila i Socialdemokraternas händer.