måndag 29 augusti 2011

Dagens dumhet ..

"Ge bonus till HVB-hem och familjehem som når goda resultat. Det föreslår Folkpartiets ledning, som med hjälp av morötter vill öka kvaliteten inom den kritiserade barn- och ungdomsvården."

Vi har varit familjehem. Helt oavsiktligt blev vi det, eftersom Maken under många år arbetade inom ungdomsvården och började med att ta med unga killar hem över helgerna, grabbar som riskerade mobbning när skola eller verkstäder var stängda och personaltätheten var låg.

Det var roligt, hjärtslitande och engagerande .. och gav ett perspektiv på livet som alla borde ha.

En del av våra grabbar blev kvar hos oss i flera år, andra passerade på väg till annat och en del flyttade hem till föräldrar som ville .. men inte kunde leva upp till föräldrarollen. I några fall fortsatte vår relation som kontaktfamilj till föräldern, något som jag varm rekommenderar.

För det gör obeskrivligt ont när en familjemedlem som man lärt sig älska, skiljs från familjen från en dag till en annan .. oavsett om det finns blodsband eller inte.

Det blir en nära relation när man bor tillsammans. Precis som i en helt vanlig familj, man träter, tjatar, stör sig på varandra, tröstar, kramas, älskar, försvarar och bildar en enig front mot alla som hotar att bryta sönder och förstöra det man har.

Så ska det vara .. trots att man får betalt. En blygsam lön för ett arbete som pågår dygnets alla timmar och en kostnadsersättning som förhandlas varje gång den senaste familjemedlemmen behöver något som varje ung människa har rätt att få.

Om man som familjehem inte kan erbjuda en fullgod familj med samma villkor för alla familjemedlemmar så har man misslyckats.

HVB-hem och andra hem för vård och boende som inte lever upp till det som de har betalt för, inte förmår att förmedla samhällets regler och det sociala samspelet mellan människor eller ge trygghet och se individens behov .. de har också misslyckats och inte utfört det som de har fått betalt för.

Klarar man inte av eller förstår sitt uppdrag så vet sjutton om man ska syssla med det alls. Att ge bonus till dem som lyckas genomföra det de påtagit sig är som att ge bonus till varje tandläkare som lyckats laga en tand på ett fullgott sätt eller till en lärare som fått en elev att få godkända betyg.

Den som utför det som vi förväntar oss och betalar för ska väl inte ha BONUS?? Ska vi ge dricks till förskolepersonalen också, om barnen mår bra när vi hämtar dem efter arbetets slut??

Bonus får man när man utfört något utöver det vanliga, en belöning för något som ligger utanför det ordinarie uppdraget, eller har jag missuppfattat något här??

Om vi ger bonus till de familjehem som lyckas förmedla stabilitet och trygghet .. betyder det då att vi accepterar och förväntar oss att resten inte gör det??

I så fall så är inte ungdomsvården värd namnet och i så fall har de flesta omhändertagna ungdomarna det bättre hemma med ofullständiga föräldrar som i alla fall älskar dem på sitt eget taffliga, destruktiva och omogna sätt.

Man kan inte ge bonus för mänsklighet och värme .. vad ger det för signaler, vilket samhälle förväntar man sig då??

Att känna sig ensam, misslyckad, oönskad och utanför i någon annans familj måste bara vara värre än att må dåligt i sin egen.

SvD, SvD, Expr., DN,

2 kommentarer:

  1. Håller med i allt du skriver, men...jag tycker att tex i vården där jag jobbar, känns det intressant med engagerade människor som gör MER än tillfredsställer de ytligare "grundbehoven". De kanske får höra att de gör det sk "lilla extra", men får de bonus=mer i lön för det?
    Nope,

    Istället SKA det ju vara precis som du säger- ATT det "extra" är basen, inget extraordinärt utöver..

    Det "ordinarie" ska vara top ten i min värld gällande alla former av vårdförhållanden där man som brukare eller kund/patient av densamme är i ett beroendeförhållande till "givaren"

    Rekryteringen av personal kanske kan vara en bra start.

    SvaraRadera
  2. Maja .. du har så rätt. Fungerar inte vården oavsett vilken grupp det gäller, så löser man det inte med bonusar för dem som misslyckas minst.

    Avtalen/kraven i förhållande till ersättningen, personaltätheten, utbildningen och mänskligheten i verksamheten är väl det som är viktigast att se över och påverka om det missfungerar.

    SvaraRadera