onsdag 10 juli 2019

Gåslevervänstern.


I MSM:s idoga sökande efter nyheter som inte kan relateras till integrationsutmaningen har lotten i dag fallit på Felix Herngren som årligen bjuder den nätverkande kultureliten på - en jullunch på Operakällaren i Stockholm. Det är en lyxig tillställning med uppsluppen stämning och god mat och dryck – på bilder i sociala medier syns bland annat exklusiv kaviar, hummer och vin.

En jättetrevlig och supergenerös lunch som för en del absolut övergår till middag – och så vidare, avslöjar Calle Schulman och förklarar sin kärlek till Felix Herngren som varje år bjuder in till SPRITIG lunch på Operakällaren och förenar människor. Något som fick honom att lyckligt konstatera att ”jag är lite på ärslet nu och allt är fint”.

ALLA som betyder något var där!! Leif GW Persson, Kristian, Luuk, Fredrik Lindström, Henrik Dorsin, Michael Storåkers, Mattias Klum, Alex Schulman, Jonas Gardell, Mauro Scocco, SVT-profilen Per Sinding-Larsen, tv-profilen Fredrik Wikingsson, SVT:s programdirektör Jan Helin, prins Daniel, kriminologen Leif GW Persson, programledaren Fredrik Lindström och komikern David Batra bara för att nämna några.

Ett riktigt RÖVGÄNG, enligt Calle Schulman som dock konstaterade ”att nu är vi oklara som satan men så kärleksfulla och det här blir knasigt” när han beskrev herrlunchen på instagram.

Leif GW Persson är också helt nöjd med tillgången på mat och dryck - det hela är en mycket angenäm tillställning med bra mat på Operakällaren. Den är skittrevlig, hans jullunch. Den går jag alltid på. Men i tidningen Café kan jag läsa att han anser att hans egen jullunch – där även kvinnor är välkomna - är trevligare eftersom det verkar finnas motsättningar mellan gästerna, det har jag tänkt på faktiskt. Man ser i ögonen att de hatar någon som sitter en bit längre ner vid bordet. Så är det inte hos mig – där är alla polare med varann, det är gamla kompisar.

Jag blir alldeles fascinerad – en nätverkande HERRLUNCH, där fullvuxna män ägnar timmar åt att supa ner sig med dyrbara drycker och exklusiv mat till en ofattbar kostnad? Finns det fortfarande? Jag trodde att det bara var gamla kommunpolitiker som ägnade sig åt sådant på 80/90-talet?

Det är väl inget att hänga upp sig på – säger Maken surt. Det finns tjejmiddagar och tjejluncher också och det har du väl aldrig haft några synpunkter på?

Men ändå – kvinnor brukar väl sällan lägga en mindre förmögenhet på att bli ”lite på ärslet” eller ”oklara som satan” samtidigt som de nätverkar?

Det har du ingen aning om – surar Maken. Folk får väl göra vad de vill med sina egna pengar?

Och för all del, de får bli hur mycket på ”ärslet” som helst– jag missunnar inte detta törstiga ”rövgäng” en enda sup, hummerklo eller kaviartoast.

Men vad som stör mig är att alla dessa män, som samlas till ett så gott som helvitt, uteslutande manligt och synnerligen kapitalistiskt frosseri, samtidigt utropar och marknadsför sig själva som värdegrunds- och vänstersolidariska jämlika samhällsmedborgare som tror på alla likas värde,

Det här är män vars hela levebröd till stor utsträckning består av att underhålla/roa konsumenter, som de sedan uppmanar att vara rättrogna, solidariska, nöja sig med en pizza och avstå från ett Netflix-abonnemang för att hjälpa andra.

Det är hyckleri i världsklass! – säger jag.

Äsch – säger Maken. Det kunde ha varit värre, Stefan Löfven kunde ha varit med och sjungit ABBA:s Money Money.


måndag 8 juli 2019

Vilhelm Moberg, Jimmie Åkesson och socialdemokratin.


I sitt Almedalstal använde sig Jimmie Åkesson av dikten ”Svensk strävan” av Vilhelm Moberg – och de intellektuella opinionsbildarna inom kultur- och politikereliten tappade både vett och sans när de tävlade om att ta avstånd från budskapet.  

Det började med Olle Wästberg som skrev ..  ”Nyss beskrev Jimmie Åkesson i sitt Almedalstal Sverige som ”sex och en kvarts miljoner levande svenskars land”. Det vill säga att 3 250 000 i vårt land inte räknas som svenskar. Det säger mycket om SD och vad som kan hända om de får inflytande” och det hela fortsatte med andra högljudda välkända röster som tyckte det var Obehagligt på riktigt! Otroligt obehagligt framtidsscenario. Skriker tidigt tyskt 30-tal. Låt oss hoppas att vi aldrig någonsin mer behöver höra sådana skrämmande ord eller ett lika aggressivt nationalistiskt tal, Förfärligt men skrämmande nationalistiskt. Åkessons tal ger kalla kårar. Någon hade aldrig ”hört ett så renodlat fascistiskt tal”. Andra tolkade texten som ”Ultima Thule-texter, utan musik” eller En befälhavares order till sina trupper att marschera, om man så vill”.

En lyckligt viftande svans bestående av alla de som hånade och beskärmade sig över Polisen Peppes klavertramp, när han svarade på ett Karin Boye-citat på twitter, hängde på och rasist-fascist-nazist-stämplade den anstötliga texten.

Vilhelm Moberg hade nog blivit mer sårad av hur dagens självutnämnda elit tolkade hans ord än över att de användes av Jimmie Åkesson. För det kan väl inte vara så illa att samma ord hade mottagits på ett helt annat sätt om de uttalats av någon annan?

Men Vilhelm Moberg, mannen som satte friheten och individen främst, vad hade han sagt om Jimmie Åkessons tal?

Det får vi aldrig veta, men i en radiointervju i Dagens Eko den 12 oktober 1947 sa han så här …

Om medborgarens politiska insats begränsas till själva valhandlingen vartannat eller vart fjärde år, och all offentlig debatt förbehållas yrkespolitikerna, så dödas det politiska intresset hos folket. Det är en olycklig utveckling inom en demokrati, om politiken skall bli liksom en vetenskap, utövad av specialister, medan allmänheten ställes utanför. På så sätt beredes marken för den totalitära staten. Ett politiskt likgiltigt folk faller lättast offer för diktaturen.”

Vilhelm Moberg ansåg också att det största hotet mot den svenska friheten inte kom från främmande makt, utan från det inhemska statliga enväldet. Från kollektivets växande makt över individen, från den socialdemokrati som han själv var en del av i sin ungdom. I en sammanställning publicerad 1959, ”Min syn på socialdemokratin”, skriver han: ”I stället för det forna, personliga, patriarkaliska förtrycket har de sålunda infört en statsapparat som utövar ett opersonligt, anonymt, mekaniskt fungerande förtryck. De har lagt en solid grund för ett statskapitalistiskt samhälle, där portarna bakvägen så sakta håller på att öppnas till den auktoritära staten, där individen utplånas av kollektivet och förvandlas till ett objekt för statsnyttan.”

Men redan 12 år tidigare, den 12 oktober 1947, i en radiointervju i Dagens Eko varnade han för den totalitära staten:

Den totalitära staten kan överrumpla oss inifrån, på smygvägar som vi aldrig tänker på, ett steg i sänder. Jag tror att den faran börjar bli aktuell för oss. […] Frihet under ansvar lyder en gammal sympatisk paroll. Nu tycks det som om vi istället skulle få frihet under kontroll, och med en sådan frihet är det ju inte mycket bevänt. Det är i varje fall inte vår gamla svenska.”

De som har ordet i sin makt måste kämpa emot dem som har makten” ansåg Vilhelm Moberg och förmodligen hade han haft ett och annat att säga om svensk kulturelit och journalistik i dag.

Men det får vi som sagt aldrig veta. Vad jag vet är i alla fall vad min egen pappa, som dog ett år efter Vilhelm Moberg, skulle ha sagt till den upprörda mobb som nu springer omkring och för oväsen medan de tar avstånd från sina egna uttalanden genom att skylla sina misstag på Sverigedemokraterna i största allmänhet och Jimmie Åkesson i synnerhet …

Om du trampat i klaveret – var tyst och STÅ STILL!






Det här landet är vårt, och vi vill och ämnar behålla det. Men vi vill fortsätta vårt arbete här på frihetens grund. – Vilhelm Moberg, Norrtälje 12 oktober 1947

torsdag 4 juli 2019

Vad menas med ”stimulans till landsbygden” .. Annie Lööf?


Vilka är det som kommer att få ta del av Annie Lööfs ”guldregn” på 3.700 kr om året?

Jo men visst .. det kommer ju att regna ner över människorna som bor i de nordvästligaste två tredjedelarna av landet, det som brukar kallas för stödområde A och B.

Naturligtvis med undantag för dem som bor i ”Undantagna tätortsområden (SAMS-områden) – numera kallade DeSo-områden. Det vill säga de öar i kommunerna där det fortfarande finns någon form av välfärds- och samhällsservice.

Förmodligen blir det ett kostnadskrävande knep och knåp för att sortera ut vilka landsortsbor som gör sig förtjänta av 300 kr extra i månaden som kompensation för avsaknaden av den välfärds- och samhällsservice som storstadsborna tar för given.

För det var väl så det var? Den sk ”klyftan” mellan Stad och Land har gjort att fler och fler landsbygdskommuner höjt skatten långt över den nivå som storstadskommunerna tar ut från sina invånare – SAMTIDIGT som landsbygdskommunerna fortsätter att höja skatterna samtidigt som de drar in och lägger ner allt som kan dras in och läggas ner inom välfärdssektorn.

Något som medfört att landsbygdsborna höjt sina röster och ställt den berättigade frågan – Vad f*n får vi för pengarna?

Men det fixar alltså Annie Lööf. För visst är 300 kr i månaden tillräckligt för att de enfaldiga ”landsbygdsborna” ska acceptera höjd bensinskatt, nedlagda BB, skolor, sjukhus och vårdcentraler? Jisses, 300 kr i månaden kommer säkert väl till pass när det är 10-20 mil, eller mer, till närmaste sjukhus vid ett akutfall eller lika långt till närmaste skola för barnen.

Vem bryr sig då om att ambulans och brandkår finns på 2 timmars avstånd och det bara finns en polis – i bästa fall – eller helt saknas personal på natten på det äldreboende där dina gamla föräldrar låses in för natten?

300 kronor är ju ändå 300 kronor, eller hur? ”En välbehövlig ekonomisk stimulans för landsbygden” … enligt Annie Lööf.


måndag 24 juni 2019

Isabella Löwengrip och Greta Thunberg ..

.. båda har de psykiska funktionshinder som de vänt till framgång.

Enligt sin mamma, i boken ”Scener ur hjärtat” är Greta Thunberg diagnostiserad med Aspergers syndrom, högfungerande autism och tvångssyndrom (OCD).

I dagens sommarprat i P1 berättar Isabella Löwengrip om att hon har diagnoserna ADHD och Aspergers syndrom. Med tanke på vad hon berättar om sin uppväxt med sin pappa, och eftersom Asperger anses vara ärftligt, verkar det inte helt otroligt att hennes pappa har samma diagnos.

Aspergers syndrom är en form av autism. Det är en funktionsnedsättning. De flesta med Aspergers syndrom har normal begåvning. Personer med Aspergers syndrom kan ha svårt att förstå andra människor. Många har specialintressen som de ägnar sig intensivt åt. När de är barn kanske de har svårt att förstå sig på andra barn.

Personer med Aspergers syndrom har flera gemensamma drag, som hänger ihop med funktionsnedsättningen. Alla är ändå olika och har sin egen personlighet.

Många med Aspergers syndrom vill gärna vara tillsammans med andra men de vet inte alltid hur man gör. De kan till exempel ha svårt att se och förstå om andra personer är glada, ledsna eller arga. De kan också själva ha svårt att visa vad de känner.

De har också svårt att förstå att andra personer kanske inte uppfattar saker likadant som de själva gör. Det händer att personer med Aspergers syndrom fortsätter att prata även om den de pratar med inte vill lyssna.

En del har svårt att förstå skämt, ironi eller vissa uttryck, till exempel "att vara som hund och katt".

Greta Thunberg har själv berättat om sina svårigheter att delta i ”det sociala spelet” där ”normala” människor förväntas säga ”rätt” saker, agera efter förutbestämda mönster och följa vissa okränkbara sociala regler.

Isabella Löwengrip berättar själv om -  saker jag är dålig på är att hålla koncentrationen uppe när jag inte tycker att det är intressant längre. Det spelar ingen roll vem jag har möte med, när det går långsamt eller det blir för mycket kallprat om vad någon ska göra på semestern så avbryter jag direkt och ber att vi speedar på eller håller oss till agendan.

Det är ju inte så trevligt. Det fattar ju jag också. Men jag har väldigt svårt för att hålla det inombords. Sedan är jag också dålig på att läsa mellan raderna eller ”känna in”. Odd tycker att han kan känna en stämning i rummet, andra snackar om energier. Jag har noll koll. Känner inget alls mellan fyra väggar. Jag har svårt att förstå ironi och uppfattar mycket rätt bokstavligt om det inte är något upprepade som jag lärt mig.

Hustrun till en känd skribent, som föreläser om autism, berättade om ett tillfälle när en god vän på hennes arbetsplats tog henne åt sidan och sa (ungefär) – du borde tänka på att inte gå direkt till din arbetsplats utan att först hälsa och fråga hur dina arbetskamrater har det eller mår.

Ett tips som hon tacksamt tog emot och genast omsatte i praktiken.

Problemet var dock att ingen berättade att hon också förväntades reagera på svaren.

Så hon frågade vänligt ”hur har helgen varit?” – och fortsatte sedan in till sitt skrivbord utan att vänta på svar.

Så kan umgänget med andra se ut för den som har ett funktionshinder inom autismspektrumet.

Både Greta och Isabella har förvandlat sina funktionshinder till styrkor. Använt det som skulle ha hindrat till en framgång.

Greta Thunberg har blivit näst intill helgonförklarad – mycket mot sin egen vilja.

Isabella Löwengrip har mött ett hat som jag personligen mår väldigt illa av när jag stöter på det. Särskilt i dag efter dagens sommarprat i P1, när ett hånfullt blogginlägg genererat över 450 i huvudsak negativa kommentarer.

Två starka unga kvinnor som har envisats med att följa sina drömmar, vänt det som kunde ha varit ett hinder till en styrka - trots att de kanske inte riktigt stämmer in i den bild som vi har över hur vi ska vara eller fungerar för att bli en del av ”Alla Andra”.

Priset som de kanske får betala längre fram i livet, på grund av sina funktionshinder, kommer att bli deras eget att betala. Precis som för alla andra som tar sig rätten att dela ut helgonglorior eller förkastelsedomar i ett Sverige som påstår sig hylla tolerans, jämlikhet och mångfald (som faktiskt också inbegriper funktionshinder) och allas lika värde.  


lördag 22 juni 2019

Interndemokrati?


 Finns ordet överhuvudtaget med i någon ordlista? Och OM det finns, då måste väl också ordet externdemokrati .. vad det nu kan betyda .. finnas?

Men jag kan i alla fall inte hitta det så, det handlar väl om ett internt begrepp som hanteras av särskilt utvalda som anser sig stå över vanlig simpel demokrati, som däremot finns i SAOL, (politiskt system där regeringsmakten i princip företräder folkviljan, sådan den kommer fram genom fria, allmänna och hemliga val och där vissa medborgerliga rättigheter, såsom yttrande- och församlingsfrihet, är garanterade), tillsammans med motsatsordet diktatur.

Det är inte klok vad mycket vi kan lära oss genom att följa vad som rapporteras i medieflödet, bara för någon dag sedan snubblade jag över ordet ”normingenjör” och att det fanns och vad det innebar hade jag inte en aning om förrän jag googlat mig fram till svaret. Tack gode Gud för Google, utan den kunskapen kunde jag ha råkat riktigt illa ut.

Men tillbaka till interndemokratin som tydligen är en intern demokrati som de politiska ombuden använder sig av när de ska företräda partiaktiva och passiva medlemmar, liberalt sinnade invånare och i slutändan hela svenska folket och de partiaktiva och passiva medlemmarna, liberalt sinnade invånarna och i slutänden hela svenska folket önskar sig något helt annat än det ombuden redan från början bestämt sig för.

Ungefär som när Annie Lööf och Jan Björklund gjorde helt om EFTER valet och hjälpte Stefan Löfven till makten för att hålla Sverigedemokraterna utanför viktiga beslut i riksdagen, EFTER det att de gemensamt, och tillsammans med de övriga (och före detta) allianspartierna, avsatte Stefan Löfven med hjälp av just .. Sverigedemokraterna?

Men att avsätta en statsminister kanske inte räknas som ett viktigt beslut i riksdagsarbetet? Bara en vanlig interndemokratisk dag på jobbet, typ?

Något man får räkna med?

På fredag ska Liberalerna välja partiledare. Det verkar som om de partiaktiva och passiva medlemmarna, liberalt sinnade invånarna och i slutändan hela svenska folket föredrar Nyamko Sabuni, medan de väl insatta, pålästa, lyssnande ombuden interndemokratiskt tar självständig ställning för den karismatiske ledaren Ola Ullenhag.

Eller Ullström? Erik? Gunnar? Eller vaddetnuärhanheter? Jag har obegripligt svårt att minnas hans namn .. och utseende .. men visst var han väl minister? Tack gode Gud för Google .. Erik Ullenhag var det!! Han är Liberalernas egen Stålmannen med så många goda egenskaper och meriter att det är omöjligt att radda upp dem här. Men läs gärna vad några av ombuden delar med sig av i Expressen.

Interndemokrati, det ordet känns som en ren förolämpning för mig som är en vanlig människa, en väljare – ja, folk i största allmänhet. Men nu förstår jag varför det var så viktigt för Folkpartiet att byta namn till Liberalerna. Ett parti som vill ha en intern demokrati inom partiet och en extern demokrati för folket utanför kan ju inte påstå sig vara ett Folk-Parti?

Och Interndemokraterna ger kanske lite fel signaler? Om inte sossarna visar intresse förstås, för där är namnet nästan löjligt skräddarsytt för dagens regering.

Men om nu, vaddetnuärhanheter, blir vald på fredag så har folket i alla fall fått lära sig något nytt inför nästa val, som i vanlig ordning kommer att utlysas som ett demokratiskt val, där resultatet kommer att ses som rådgivande, men inte avgörande, i den interndemokratiska processen.




måndag 17 juni 2019

Glassorgasm!


Vi tog en tidig semesterdag i dag, Maken och jag. Eller semesterdag och semesterdag .. jag fick förmånen att följa efter honom i en dryg timme när han skulle lämna in sin bil och sedan se till att han kom lyckligt hem igen.

Belöningen för denna solidaritetshandling var ett besök i Söderköping, en stad jag aldrig varit i, trots att vi bodde i Norrköping under något år för länge sedan.

Det är något särskilt med småstäder som Söderköping, Vadstena, Trosa, Mariefred mfl. Smala kullerstensgator, gamla hus och trädgårdar, där det känns som om Pippi, Tommy och Annika ska dyka upp i närheten av varje godisaffär och att Madicken, Lisabet och Alva ska korsa vägen när som helst.

Det måste vara bra för själen att bo en i sådan miljö. Men när jag hittade min drömbostad var det inte inne i själva staden utan ovanför den. En eremitbostad där jag kunde inreda ett nostalgihem och låtsas att verkligheten inte var verklig.


Att det gick att engagera Maken i ett besök i Söderköping berodde helt och hållet på att staden är känt för sin glassrestaurang Smultronstället. Jag vet inte hur många bekanta som uttalat sig lyriskt om glasskapelserna som erbjuds och uppgivet suckat över de evighetslånga köerna som ledde till dessa delikatesser.

Vi valde rätt tid på året. Det var inga köer alls. Men utbudet var lika enormt som beslutsångesten. Till slut bestämde jag mig för en Pavlova för drygt 120 kronor och Maken slog till på ett Stjärnskott till samma pris.

Alltså, första skeden var en ren njutning. De följande gav mig mitt livs första glassorgasm. Det var en ren glass- och godisorgie som pågick tills halva portionen var uppäten – sedan följde en sockerchock följd av en frosserikollaps som jag fortfarande inte har hämtat mig från.

Min Pavlova var min absolut största glass/godis/efterrätts-upplevelse någonsin .. men jag kommer garanterat aldrig att göra om det.

En del saker gör man bara en gång!


Men jag var inte värre däran än att jag lyckades spana in en utförsäljning av skor där jag fyndade lite sommarlycka till trädgårdsarbetet.

Jag tror jag behöver fler sådana här dagar som kompensation för det senaste årets besvikelser och dysterheter. 

söndag 16 juni 2019

Jag har nog aldrig känt mig så maktlös som nu ..



Den tillfälliga lagen från sommaren 2016 - med tillfälliga uppehållstillstånd som huvudregel - ska visserligen förlängas i två år, men de rödgröna vill tillsammans med C, L och KD ge gruppen alternativt skyddsbehövande samma möjligheter som personer med flyktingstatus att ta hit sina anhöriga.

Ett beslut som är lika framhastat, ifrågasatt och illa underbyggt som den sk gymnasieamnestin som nu ställer till ett helvete för både dem som ”gynnades” av det och för de kommuner som fick ta hand om resultatet.

Mest besviken är jag naturligtvis på Kristdemokraterna som jag satsade femtio kronor på för att få lite insyn i kommunpolitiken i min egen hemkommun. Visserligen har jag fått kontakter som gett mig valuta för pengarna, men det har också fått mig att se de ekonomiska konsekvenserna av beslutet på tisdag.

Jag vill nog påstå att tisdagens beslut inte kommer att höja den vård- och livskvalitet inom äldreomsorgen som Ebba Busch Thor talar så varmt om. Snarare tvärtom.

Men en majoritet i riksdagen talar så känslosamt och vackert om att alla barn måste ha rätt att leva tillsammans med sina föräldrar att de som tar upp de ekonomiska konsekvenserna för kommunerna riskerar att framstå som känslokalla odjur.

Och så vill vi ju inte ha det, eller hur?  Även om barnet är 45 år och vill återförenas med sina föräldrar?

I stället målar de upp en bild av att alla ”anhöriga” består av små hjälpbehövande förskolebarn och arbetsföra mödrar som köar för att återförenas med längtande fäder som otåligt väntar med en kärleksfull famn, ett hem och en försörjning.

Jag undrar om de tror på det själva?

För vad är det som säger att det inte är lika många, eller fler, hjälpbehövande föräldrar, eller far- och morföräldrar i pensionsåldern, som står i första ledet för att återförenas med sina fullvuxna barn och/eller barnbarn?

Det stora flertalet ”återförenade” kanske är medelålders/äldre fastrar, farbröder, mostrar, morbröder, kusiner eller syskon till dem som saknar både språk, utbildning och arbete och lever på försörjningsstöd från kommuner som redan nu måste göra orimliga och plågsamma besparingar inom de välfärdsområden som de kommer att göra anspråk på.

Är det lika hjärtknipande?

Vet våra folkvalda överhuvudtaget vad deras beslut kommer att resultera i? Förstår de vilka konsekvenser det kommer att få för kommuner som redan nu bryter mot lagen för att de inte har råd att leverera det kommuninvånarna har rätt till?

Och hur är det möjligt att ena dagen peka med hela handen på personalbristen inom alla välfärdsområden, vanvården inom äldreomsorgen, försämringarna för de funktionshindrade, köerna inom sjukvården, psykiatrins sönderfall och skolans sjunkande resultat och lova förbättringar, samtidigt som man med andra handen öppnar dörren för fler som ska dela på det som redan nu har tagit slut?

Det går dåligt för Kristdemokraterna i opinionsmätningarna nu och jag hoppas de åtminstone förstår att det inte beror på vad Lars Adaktusson sagt, tyckt eller gjort när det gäller abortlagarna i andra länder utan enbart på det ställningstagande som de kommer att göra nu på tisdag.