fredag 31 januari 2014

För att krossa den svenska välfärdsmyten är det kanske nödvändigt ..


.. att vi byter regering oavsett vad det kommer att kosta.

Jag kommer inte att aktivt bidra till ett regeringsskifte, det har jag inte samvete till .. men om majoriteten av Sveriges väljare tror att en vänsterregering kan backa tiden och återinföra det välfärdssystem som redan hade slutat fungera på Perssons tid .. när alla tyckte det var som bäst .. så är det hög tid att de får möjligheten leva med resultatet av sina drömmar.

Kanske kan det bli början till en attitydförändring i vårt sätt att se på samhällets skyldigheter vs våra rättigheter. För i nuläget är det ingen som ens tänker på sin egen skyldighet att planera för framtiden och samhällets rätt att kräva den inställningen.

De som tycker kraven är för hårda nu bör noga läsa villkoren i de alternativa förslagen och tänka efter lite innan de fattar beslut som de sedan inte vill leva med.

Redan före millennieskiftet började vår familj se över framtidsplaneringen på allvar. Det var så uppenbart att de enorma kostnaderna för bl.a sjukförsäkrings och arbetslöshetssystemen, det kommande akuta behovet av ökade resurser inom sjuk- och äldrevården, samtidigt som 40-talisternas pensionsavgångar, skulle tvinga fram åtstramningar som skulle drabba de allra svagaste hårt.

Oavsett vilken färg det skulle bli på de kommande regeringarna och utan att veta vad som skulle hända med världsekonomin lite senare.

Göran Persson visste det och gjorde sitt bästa för att sopa det problemet under mattan. Alliansen var helt klart medvetna om både problemet och behovet av snabba åtgärder och .. även om de blev lite väl snabba och ogenomtänkta .. så har det åtminstone funnits en urskiljbar plan bland alla beslut och förslag. Bland annat så har jobbskatteavdraget gynnat konsumtionen och därmed bromsat arbetslösheten och de privata riskkapitalisterna bidragit en hel del genom att investera i vård, skola och omsorg ... även om villkoren kanske varit för ogenomtänkta, ospecificerade och generösa.

Stefan Löfven, Gustav Fridolin och Jonas Sjöstedt bör också vara medvetna om att det inte finns någon möjlighet i världen att återställa välfärden till den nivå många förväntar sig .. men det kommer de naturligtvis inte att låtsas om .. före den 14:e september.

Men, som sagt .. jag tror inte att polletten ramlar ner förrän förlusten av drömmen är ett faktum och för att få den effekten så måste vi kanske byta regering i höst?

Även om det innebär att vi får betala dubbelt så mycket för samma politik. Ett omvänt "Köp 3 och få den billigaste gratis" .. dvs, "Köp 3 och betala dubbelt så mycket för alltihop".

För egen del så har vi använt de senaste 15 åren till att betala ner alla skulder så att vi är skuldfria vid nästa årsskifte och sett över vad som går att effektivisera för framtiden, så att vi klarar 4 eller högst 8 år med en "rödgrön regering". För längre tror jag inte att de kan dölja att det gamla, goda, välfärdsdrömmen för länge sedan förvandlades till en förhoppning, en myt, en vandringssägen .. eller, i värsta fall, en mardröm.

DN, DN, DN, DN, DNSvD, SvD, SvD,

torsdag 30 januari 2014

Kameler och nålsögon.


 "Det är lättare för en kamel att komma in genom ett nålsöga, än för den som är rik att komma in i Guds rike" .. står det någonstans i Bibeln och jag som aldrig någonsin läst verket i fråga, tolkar det som att det inte går att köpa sig inträde i himmelriket?

Annat är det med det socialdemokratiska partiet ... och förmodligen alla de andra partierna också, även om de inte verkar fullt så korkade att de skriver formella avtal om tilldelningen av de "demokratiskt fördelade" platserna på diverse listor i kommun, landsting och riksdag?

Men inget annat parti .. inte ens Kristdemokraterna .. är så styrda av en underavdelning med religiösa förtecken som Socialdemokraterna och lägger man sedan till styrningen från LO så kan man ju undra vad de "vanliga" sossarna har att säga till om?

Och så har de kraven från Miljöpartiet och Vänstern som måste tas hänsyn till för att de överhuvudtaget ens ska kunna drömma om regeringsbildning?

Manöverutrymmet för Stefan Löfven måste vara minst sagt snävt? Eller förlamande om man ska döma efter de uttalanden som ledningen gjort hittills?

I den skrivna (?) överenskommelse som .. enligt Expressen .. tecknades redan 1999 mellan Socialdemokrater för Tro och Solidaritet och Sveriges muslimska råd står det "att Tro och Solidaritet ska hjälpa Sveriges muslimska råd att få inflytande över svensk politik".

Man anger också ett detaljerat mål för hur många listor över förtroendevalda Socialdemokrater som ska innehålla muslimer ..

"Under kommande mandatperiod ska muslimers delaktighet i socialdemokratin utvecklas så att: 2002 ska bland socialdemokratiska förtroendevalda finnas muslimer på 15 kommunala fullmäktigelistor, 5 landstingslistor och på riksdagslistorna i minst fem län."

De båda parterna skriver också i dokumentet att man ska "aktivt föra fram muslimer för uppdrag i styrelser och nämnder" och att Tro och Solidaritet ska "åta sig att intensifiera arbetet med aktuella politiska frågor" samt att Tro och Solidaritet förpliktigar sig att driva följande frågor ..  "Lagstiftning, eller avtal, vad gäller muslimska helgdagar, Imamutbildning, med Högskoleverket och utbildningsministern, Överenskommelser på arbetsplatser avseende fredagsbönen." Vidare listas några frågor som "särskilt pekas ut av SMR".

Riksdagsledamoten Carina Hägg som petats från valbar plats eftersom hon hävdat att det också finns ett hemligt avtal mellan Tro och Solidaritet och Islamiska förbundet bemöttes av Peter Weiderud, ordförande i Tro och Solidaritet, med orden .. "Det är fullständigt grundlösa påståenden. Medlemmar i socialdemokratin är där för att de är socialdemokrater. Då kan man inte ha en politisk utgångspunkt som är religiöst avsnävad. Man kan inte var islamist och socialdemokrat, precis som man inte kan vara kristdemokrat och socialdemokrat".

Det känns ju inte riktigt trovärdigt i belysning av det avtal som Expressen avslöjar?

Jag blir både förvånad och förbryllad?

Med vilken rätt kan Tro och Solidaritet sitta och ställa villkor över vilka som ska med på socialdemokratiska kommunala fullmäktigelistor, landstingslistor och riksdagslistor i landet?

Att de som fötts in i partiet och gått den godkända vägen genom SSU har förtur in genom dörren till köttgrytorna .. oavsett kompetens .. är ju allmänt känt, men alla de andra? De som arbetar och brinner för partiet och satsar all sin fritid i valrörelserna .. är det en hopplös kamp de för, när de tror att de kan göra karriär och komma i en position där de faktiskt kan påverka politiken?

Är de platserna bara handelsvaror till grupper som kan medföra ett stort antal väljare?

Hur många andra organisationer har skrivna avtal som garanterar platser på riksdagslistorna? Vad finns det för föreningar som har tillräckligt många medlemmar för att köpa sig politisk makt?

Svenska Kennelklubben??

Det är ju också rätt många som spelar golf. Har de någon intresseorganisation som kan generera stora grupper väljare?

Om jag kan bevisa att jag kan övertyga en halv miljon väljare att följa mig .. får jag en fribiljett i riksdagen då??

För fyra år sedan började jag följa Johan Westerholms blogg. Det har väl inte undgått någon av hans läsare att han från början hade gott hopp om att avancera inom partiet och det har nästan gjort ont att läsa om hur han ständigt lovats och lurats att tro att den möjligheten fanns. Han har inte varit ensam om den upplevelsen, under de här fyra åren har jag sett en efter en av flera intressanta och kompetenta sossebloggare i hans situation lämna arenan i besvikelse över bristen på intresse från partiet.

Jag har undrat varför? En brinnande övertygelse, kunskap och erfarenhet, markkänning och en förmåga att engagera .. är inte det vad ett parti behöver??

Men NU begriper jag. Det Socialdemokraterna är i desperat behov av är väljare och i stället för att skärskåda eller förnya det politiska budskapet, så köper man både budskap och väljargrupper med löften om maktpositioner i  de "demokratiska valen".

Vanliga medlemmar som Johan Westerholm och hans engagerade, kompetenta och ideologiskt brinnande partikamrater har inte en chans om de inte överlämnar en tillräckligt stor väljargrupp som inträdesbiljett.

GP, DN,

tisdag 28 januari 2014

Så otroligt naivt, ogenomtänkt och okunnigt.

Under många år arbetade både jag och Maken inom ungdomsvården. Ungdomsvårdskolor och ungdomsfängelser hette det då.

Där mötte vi dem som redan från sitt första andetag befann sig utanför samhället och som sedan byggt upp egna identiteter, i egna sammanhang, i egna grupperingar i ett eget utanförsamhälle.

Det var ibland hjärtskärande att höra berättelser om en verklighet som den som berättade inte ens förstod hur fel den var. De flesta av dem som samhället hade omhändertagit för "samhällsfostran" var totalt motståndare till själva idén .. de väntade bara på den dagen då de kunde återvända till tryggheten i det egna sammanhanget. Hur destruktivt det än var.

Många kröp in under skinnet och blev nästan lika nära som familjemedlemmar och en del kom så nära att de faktiskt blev familjemedlemmar och bodde med oss kortare eller längre perioder.

Nu ser "ungdomsvården" inte riktigt likadan ut har jag förstått. Men det är förmodligen samma ungdomar som hoppar av skolan i förtid i dag som i går.

Sossarna går i dag ut och meddelar att de vill "stärka grundskolan". De vill att gymnasieskolan ska bli obligatorisk för alla, att alla program ska ge högskolebehörighet, för att styrka yrkesprogrammen.

För ju fler som går länge i skolan desto lägre ungdomsarbetslöshet. Fiffigt va!

Så sist men inte minst så kommer det ett "utbildningskontrakt" som tecknas med alla under 25, som inte klarar av studierna. Där slås det fast att den som inte fullföljer studierna inte heller är berättigad till socialbidrag eller studiebidrag.

Dagens Nyheters Mikael Delin ställer den självklara frågan .. Riskerar de inte större utanförskap utan socialbidrag??

Men det tycker inte Ibrahim Baylan, som är övertygad om att ingen hamnar utanför om samhället bara ställer upp med utbildningar, arbete och praktik.

Det största problemet med "våra grabbar" var inte att få iväg dem till skolan och kompisarna. Det största problemet var att få dem att stanna där hela dagen och att delta i lektionerna i stället för att göra något roligare som innefattade snatterier och olovlig körning.

Det går så bra att förklara framtiden och villkoren och möjligheterna och erbjuda hjälp och stöd .. men vad hjälper det när tryggheten finns hos kompisgängen i stället för i vuxenvärlden. Vad hjälper all välvilja i världen eller vilka hot som helst när den enda plats, utanför hemmet, där du känner dig som en riktig och godkänd människa är den miljö och det sammanhang som alla försöker frigöra dig ifrån.

Det går att göra en kriminell karriär även om timpenningen är oanständigt låg. Vi räknade ut det tillsammans med en av "våra" killar. Men han tyckte att det var värt det .. man sparar ju in på maten och hyran och det måste ju också räknas med.

Det gick bra för en del av dem vi mötte då och det gick förtvivlat illa för många av dem. De som lyckades hade turen att möta en partner från den "riktiga världen" och en kärlek som höll fast när osäkerheten, självföraktet och gamla vänner hotade att omintetgöra alla framsteg.

Det finns inte ord för hur mycket jag beundrar dem som lyckades mot alla odds.

Och det finns inte ord för hur mycket jag sörjer dem som förlorade allt, trots att alla möjligheter och förutsättningar fanns ... utom den mest grundläggande tryggheten i början av livet.

Men hur kommer nu den här gruppen av ungdomar att reagera när alla försörjningsmöjligheter dras in när de misslyckas ännu en gång i den långa raden av misslyckanden som deras hela liv har bestått av.

Var söker de sin trygghet och försörjning tror Ibrahim Baylan? Var hittar de det människovärde som de tvivlat på sedan den dagen då de upptäckte att det fanns skillnader i samhället?

En del barn föds in i socialt utanförskap. De ser ingen väg in i det samhälle som Ibrahim Baylan lever i och i många fall så är de också sina föräldrars kryckor och stöd. I skolan saknar de ibland till och med det språk, de erfarenheter och de sociala beteenden som är själva förutsättningen för lärandet.

Men skolan är en egen värld där det precis som i samhället i övrigt gäller att positionera sig för att inte hamna i underläge .. och där har barnen från "utanförskapet" en fördel genom sin styrka, stryktålighet och kalla erfarenhet.

Man kan bli bäst på att vara sämst.

Och tar samhället sin hand ifrån dig så fortsätter du nog med det är jag rädd.

Ingen av våra "ungar" saknade uppfinningsrikedom, självironi, förmåga till konsekvensanalys eller intelligens, men själva skolmiljön tvingade in dem i ett sammanhang som deras självbild och självförtroende inte klarade av.

Ska vi verkligen hjälpa den här gruppen så måste vi börja med deras föräldrar .. och det går inte genom att dra in försörjningsbidragen.

För en sak glömmer Ibrahim Baylan .. det är många som blir föräldrar långt före 25 års ålder!

Vad händer med deras barn om båda föräldrarna bryter "utbildningskontraktet"?


söndag 26 januari 2014

Jag har helt slutat att reagera ..


 .. på det som händer i samhället. Eller helt och helt .. det kanske är mer riktigt att beskriva det som att jag mer eller mindre har tappat lusten att skriva om det.

Björn Wiman på DN har skrivit intressant om journalistik och kultur och ett litet tag satt jag och lekte med tanken på vad som skulle hända om allt statligt stöd försvann? Skulle resultatet bli en ny och spännande tid med bredare ramar och yvigare penseldrag? Mer skapande kreativitet i stället för dagens missnöjeskultur?

Eller skulle det bara bli demonstrationer och fullt slagsmål?

Så läser jag om regelverken för småföretagare och tänker på alla enmansföretag som lägger ner nu när ägarna går i pension. Inte ens deras egna barn vill fortsätta eftersom de värdesätter den fritid som föräldern tvingades lägga ner på redovisningar, statistik och skriftväxling med diverse myndigheter. Men vad är det för mening att skriva om det .. alla vet ju att det är meningslöst att ens försöka starta något eget utan att låna miljoner och riskera hela sin framtid.

Men Sifo har släppt sin månadsstatistik och tittar man på skillnaden mellan förra valåret 2010 och årets statistik så har nästan ingenting hänt. Det enda vi kan se säkert är att sossarna har tappat lite mer, Vänsterpartiet har ökat i nästan motsvarande grad, Centern har dalat lite mindre än sossarna och den minskningen ligger förmodligen inom felmarginalen i likhet med Kd:s. Miljöpartiet, Folkpartiet och Moderaterna står och stampar på exakt samma fläck som förra valåret och Sverigedemokraterna har störst ökning av alla vilket vi redan visste.

Gäsp!

I mina ögon så befinner sig de svenska väljarna i vänteläge. Så gott som ingen som jag talar med har någon klar uppfattning om vad de ska rösta på i september.

Missnöjet med dagsläget är tydligt och misstron mot i första hand sossarna är minst lika uttalat.

De stora frågorna är som alla vet arbetslösheten, bostadsbristen, sjukvården, äldrevården, omsorgen om gamla och handikappade och skolan .. där de flesta upplever den som ett slags förlängt dagis .. dvs förskola.

Ett fåtal har fått för sig att ett enormt guldregn kommer att falla över välfärden om bara riskkapitalisterna kastas ur landet .. för det har Jonas Sjöstedt lovat! 

Stackars människor. Så besvikna de kommer att bli om Vänstern får sin vilja igenom.

MEN .. det finns inte en enda människa som jag har talat med som inte halkar in på samma mening ..

.. "fast det är klart, blir vi bara fler och fler som ska dela på samma pengar så blir det naturligtvis sämre?"

ALLA hamnar förr eller senare där. Oavsett om vi talar om vården, omsorgen eller skolan, oavsett om jag talar med äldre, yngre, arbetslösa, anställda, pensionärer eller egna företagare. Det spelar inte heller någon roll var i världen vederbörande är född .. det blir samma uppgivna konstaterande.

Blir det fler jobb så blir det inte i samma takt som befolkningsökningen. Blir det fler bostäder så räcker de nog inte till för alla som behöver dem, satsas det mer på skolorna så är det förmodligen inte tillräckligt med tanke på förutsättningarna och samma gäller alla andra områden som väljarna tycker är viktiga.

Det är nog de frågorna väljarna förväntar sig svar på, tror jag? Ett svar som förklarar hur det ligger till, går ihop sig, är tänkt???

Fast de törs inte ställa frågan högt eftersom våra politiker genom sin tystnad visar att den är sååå känslig och farlig att de till varje pris tänker undvika att svara på den.

Trots att den handlar om något så vanligt och ofarligt som ekonomi?

Pengar, alltså??

Så vi väntar .. och väntar .. och när det till slut står klart att det inte kommer några svar är det för sent för statistiken .. då kommer valresultatet att berätta vad vi slutligen har bestämt oss för.

Själv har jag ingen aning, ärligt talat?

DN, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD,

lördag 25 januari 2014

När jag ser LO:s lilla sorgliga ..

... bidrag till valkampen så tänker jag tre saker.

För det första på hamburgerkedjan Max information på sitt interna nyhetsblad som påstods vara "ett försök att påverka de anställda att rösta "rätt" i höst" och på att LO:s lilla lustifikation förmodligen har samma syfte, men sämre faktaunderlag. Ungefär som de uppochnedvända affischerna förra valet .. som inte alls  påverkade väljarnas rätt att rösta på vad de .. [LO] .. ville, trots att "genidraget" kostade en mindre förmögenhet.

För det andra så tänker jag på alla LO-medlemmar som, vare sig de vill det eller inte, tvingas betala för dessa amatörmässiga försök till stöd för sossarna.

Och för det tredje så tänker jag .. att har man så dåliga argument i en valrörelse att man måste förlita sig på den här typen av "budskap" .. ja då ligger man risigt till när väljarna börjar kräva lite klarare besked.

När det gäller mina egna personliga reaktioner så blir det mest en ställföreträdande skamkänsla. Ungefär som när min väninna .. en gång efter ett toalettbesök .. skred genom den fullsatta restauranglokalen med kjolen prydligt instoppad i trosorna.

SvD, DN, Expr.,

Jag kämpar för Sverige!

Som alla vet är det livsnödvändigt för vårt land att vi konsumerar och exporterar mer för att vi inte ska falla ner i det avgrundshål som kallas lågkonjunktur.

Tyvärr så kan jag inte göra så mycket åt exporten, men när det gäller konsumtion så kan jag nog ses som en naturbegåvning. Det är fullt möjligt att jag skulle köpa sand i en öken, stående till fotknölarna i sand i en öken.

För om den bara marknadsfördes i en diamantslipad liten glasburk som i sin tur förpackades i en liten läcker ask i rosa och svart med namnet Öken i snirkliga guldbokstäver och sedan levererades i en rosa sammetspåse med guldkantad svart rosett .. så skulle jag nog betala en ansenligt kilopris för det som jag lätt kunde ha fyllt fickorna med alldeles gratis.

Vid närmare eftertanke så kanske jag till och med kunde ha gjort det till Årets Julklapp och förväntansfullt glatt mig åt mottagarnas jubelrop?

Jag är alltså en shoppoholic. Men utan sådana som mig skulle åtskilliga butiker och butikskedjor få slå igen eller inte ens ha en möjlighet att öppna. Tänk på det ni som fnyser åt oss som girigt står och rotar bland plagg som säljs till Halva Reapriset .. Säljes endast i ett begränsat antal exemplar!! .. FYND!! .. Tillfälle!! .. eller något annat lockande.

Det som skapar problem med att rädda landet genom att konsumera är att det helst ska ske med pengar som inte är lånade. EGNA pengar ska det vara .. vilket gör att det många gånger är lönsammare att konsumera det andra redan har konsumerat färdigt. Då kallas det Vintage, Retro eller Antikt och då påminner shoppandet mer om jakt än om vanlig shopping.

Tänk bara vilken lycka det ger när du upptäcker en läcker 40-talsblus i ÄKTA, tjockt siden som försäljaren inte har en aning om värdet på? Eller så hade h*n det .. upptäcker du när du packar upp plagget och synar det lite närmare?

Men vad gör det. Jakten, fyndet och hemtransporten är också en Hobby, Terapi och avkopplande sysselsättning .. en slags mental skönhetsbehandling? .. för att inte tala om att det även kan vara Kultur, Konst och Upplevelse.

Så bör man ju också stödja landets småföretagare och konsumera svenskt så att man inte stimulerar andra länders export på bekostnad av vår egen. I förlängningen kan ett sådant beteende göra att du aningslöst konsumerar in en medmänniska i arbetslöshet samtidigt som du skapar arbete åt någon annan i ett land där du inte har någon som helst nytta av det?

Eller något sånt?

För min egen räkning har jag löst den frågan genom att köpa läcker, välsmakande och vacker konfekt från Mariannelunds Karamellkokeri. Tre kilo godis bestående av Teaterkonfekt, Vaniljfudge och Marmelad räcker i ca 3 månader och fyller helt mitt behov av sötsaker. Den lilla svacka som uppstår mellan det att frysen helt oväntat är tom på läckerheter tills den nya beställningen levereras med posten, förhöjer bara smakupplevelsen och tjänar också som en slags avgiftning i väntan det nya beroendeframkallande frosseriet. 

Jag beklagar verkligen alla er som fortfarande stoppar i er fabrikstillverkat godis som är fullspäckat med diverse färgämnen, smaktillsatser, konserverings- och emulgeringsämnen .. plus det som döljs bakom diverse e-nummer som ingen har en aning om vad de står för.

För att inte tala om hur lyxigt det känns att sitta utsträckt i en fåtölj med fötterna på en pall, med en färsk bok i knät ... och mumsa på KONFEKT! Bara ordet är så vackert att det vattnas i munnen, eller hur? Dessutom associerar jag ordet konfekt med siden, sammet, svandunsbrämade negligéer och pälsbrämade, högklackade tofflor.

Jag har en alldeles särskild skål som jag fyndat .. antik/retro/ vintage? .. och som bara finns där för mig att plocka konfekt ur.

Om jag inte glömmer att gömma den högst upp i skafferiet, för då har Maken "bara tagit en liten bit" och tömt hela skålen.

Den här veckan har jag gjort vad jag kunnat för att få behålla vår lokala bokhandel .. och köpt TRE alldeles färska böcker.

Jag har sett till att Claes Olsson blivit uppmärksammade .. inte bara av mig utan också av mina bekanta som också blev som vilda på att försöka teckna Manga med de Promarkers som affärskedjan säljer.

Några udda plagg på rean som pågår för fullt på affärsgatan bidrar kanske också till att den kanske får vara kvar ett litet tag till .. även om det faktiskt ser lite mörkt ut.

Det är tydligen inte alla som tar sitt ansvar på samma allvar som jag? Vilket visar sig i en ökande mängd tomma affärslokaler.

Det ser likadant ut på många andra ställen inom en 10-milskrets från där jag bor. För varje gång som jag får ett ärende på annan ort så passar jag på att inventera möjligheterna till tillväxthöjande verksamhet och letar febrilt efter lockande investeringsobjekt i min kamp mot lågkonjunkturen och resultatet är numera lika nedslående vart jag än åker.

H&M, Lindex, Kapp-Ahl, Åhléns och så några andra större affärskedjor plus den obligatoriska Fina Butiken som säljer de lite dyrare märkena. Det är vad som finns? De mer lokala och udda butikerna har klappat ihop och i bästa fall ersatts av en sushibar eller ett café.

I veckan åkte Maken på ett möte i huvudstaden. Det hela skulle vara helt kort, ungefär 2-3 timmar och jag hoppade glatt in i bilen för att utsträcka min hjälpverksamhet till nya jaktmarker.

Men det är ju SAMMA affärskedjor i Stockholm som i vår lilla stad? SAMMA plagg, samma rea och samma trista modeller som säljs i de få affärer som jag inte tidigare sett.

Drygt två timmars idogt traskande resulterade bara i en stickad klänning, och ett onödigt och lite skämmigt tvångsinköp som jag redan ångrar, för totalt 249 kronor.

Inte var det särskilt kul heller. Jag kände inte riktigt igen mig, men det var rent otroligt så många caféer, sushibarer och andra liknande vattenhål som skapats där det tidigare var roliga butiker eller ett större utbud av lockande varor?

Avslutningsvis hamnade jag på Kreatima och där fullgjorde jag min plikt mot landet .. och så åkte vi hem.

Vad har DU gjort för Sverige under veckan som gått???

torsdag 23 januari 2014

Drygt 3000 kronor i månaden ..

.. höjs kostnaden för den arbetsgivare som har en anställd som är under 26 år .. med en lön på ca 20 000 kr i månaden .. om den lägre arbetsgivaravgiften tas bort vid ett eventuellt regeringsskifte.

Om den sk restaurangmomsen också försvinner så höjs naturligtvis den summan.

Men de som mest utnyttjar den lägre arbetsgivaravgiften är inte hamburgerkedjorna eller de små restaurangerna .. det är kommunerna.  Och hur kommer kommunernas redan hårt ansträngda ekonomi att se ut om personalkostnaderna i bland annat hemtjänsten eller omsorgen höjs med 3000 kr i månaden per person?

10 anställda kommer att kosta 30.000 kr mer i månaden, vilket kanske gör att minst en anställd måste gå för att det hela ska gå jämt ut.

Det är inte så konstigt att de företag som sysselsätter flest unga känner en viss oro inför valet i höst. Resultatet för deras del blir att färre måste jobba mer för att företaget ska ge samma vinstmarginaler som tidigare.

Jonas Sjöstedt vill gärna se det som att pengarna går direkt till direktörernas ficka och därför kommer att återbetalas ur samma ficka .. men så ser ju inte verkligheten ut.

Hur verkligheten verkligen ser ut fick vi se i Uppdrag Granskning i går där Joakim Lamotte besökte bostadsområdet Biskopsgården i Göteborg i reportaget "Hela vägen till döden". En plats där hopplösheten och uppgivenheten trängdes med aggressivitet, skottlossning, rädsla och mord.

Märkligt nog så hittar jag inga större reaktioner på programmet i tidningarna i dag?

För finns det något som alla är rädda för i årets valrörelse så är det att frågan om hur vi hanterar vår invandring ska komma högst på agendan. Då blundar man hellre för människorna i bostadsområden som Biskopsgården eller andra liknande platser.

Janna Atta, en kvinna från Eritrea som bott i Sverige i 24 år beskrev hur det kändes att vara mamma till en 17 år gammal son när hon av omsorg om de yngre barnen tvättade bort blodet från sonens jämnårige vän från asfalten. Som mamma kände jag en oerhörd samhörighet med henne och samtidigt en vrede över att hon inte fått större möjligheter att komma vidare och skapa en framtid på 24 år. Jag påstår inte att #jag är Janna Atta .. men jag kände igen mig själv i henne, i hennes sätt att tala och tänka .. och jag önskar att jag kunde ge henne bättre möjligheter och en tryggare framtid.

Vi borde göra mer för att undvika fler bostadsområden som Biskopsgården i stället för att göra allt för att skapa fler.

Två politiker Erik Ullenhag och YlvaJohansson .. försökte beskriva hur de misslyckats och hur de tänkte lyckas och bägge misslyckades rejält med den saken.

Ylva Johansson gick till och med så långt att hon menade att det inte alls behövdes något särskilt integrationsarbete eller en integrationsminister eftersom allt skulle lösa sig med de jobb som sossarna tänker dra upp ur den magiska hatten år 2015.

Och då är vi tillbaka till den sänkta arbetsgivaravgiften och den sänkta restaurangmomsen igen. För vad är det för slags jobb som ska lösa alla problem?

För det är väl i all sin dar inte läskiga skatte-subventionerade jobb, som de rödgröna kallar ungdomsjobben i kommunerna och restaurangerna??

Vad jag förstår så är de enda jobb som en politiker kan skramla fram .. utan att ge fördelar till det privata näringslivet .. arbeten i den offentliga sektorn. Arbeten som är till 100% skattesubventionerade?

Kvalitetsförstärkande jobb .. det är det som Stefan Löfven har i rockärmen och innan han stoppade in dem där hade Mona Sahlin dem i handväskan, men då hette de trainee-jobb.

Arbetslösa människor med avtalsenlig lön men utan formell kompetens ska arbeta sida vid sida med den ordinarie personalen inom vård, skola och omsorg. Ansvaret, rapporteringen och arbetsfördelningen svarar "handledaren" för .. samtidigt som h*n klarar av sitt krävande arbete med vänster hand.

Kvalitetsförstärkande? Jag undrar vad de som ansvarar för våra äldre, funktionshindrade, barn och skolbarn tycker om det extra ansvaret? En kvalitetsresurs???

Så vad är det för skillnad för skattebetalarna om restaurangmomsen och arbetsgivaravgiften sänks eller om unga människor blir kvalitetsresurser inom vården?

I det första fallet så betalar  den privata arbetsgivaren fortfarande merparten av lönen och i det andra fallet så betalar skattebetalarna HELA lönen. För en sänkning av arbetsgivaravgift och moms är minskade inkomster och en ökning av offentliganställda är ökade utgifter.

Det ÄR en viss skillnad!

I det första fallet är det någon som gör en skattepliktig vinst och i det andra fallet så kommer kommunerna att behöva ytterligare stöd och hjälp från staten för att kunna täcka förlusterna och fullgöra sina skyldigheter mot kommuninvånarna. Får de inte det så är det kanske fler specialklasser/skolor och äldreboenden som läggs ner?

Och hur hjälper det här Janna Atta och hennes son, som är född här i Sverige? Hur förhindrar den här typen av kvalitetsförstärkande jobb att fler och fler och fler av dem som kommer hit hamnar i samma situation som invånarna i bostadsområdet Biskopsgården?

Får alla bara jobb så .. säger Ylva Johansson.

Men det finns inte jobb till ALLA .. så vad gör vi då?

Jag är minst sagt förvånad och lite skakad över att ett internbrev till personalen på hamburgerkedjan Max .. där man informerar om vad förändringarna i arbetsgivaravgiften och restaurangmomsen skulle innebära .. väcker hetare känslor än Uppdrag Gransknings berättelse från Göteborg och Biskopsgården?

INGEN vill tala om människorna där, deras framtid och deras situation? Ingen vill låtsas om hopplösheten, otryggheten och rädslan hos dem som inte vet, kan eller orkar hitta vägen ut ur den svenska mardrömmen i de glömda områdena.

För det är inte godhet att öppna dörren för människor och sedan lämna dem i farstun utan möjligheter att ta sig in i värmen. Det är en skam för Sverige att vi ägnar mer tid åt att diskutera hur många vi kan få plats med i stället för att skapa anständiga liv till dem som varit här i 25 år eller mer och vars barn ändå inte känner sig som svenskar .. trots att de är födda här!

måndag 20 januari 2014

Är politisk hemhörighet en övertygelse?


"År 2000 antog Europeiska unionen (EU) två direktiv (direktiv 2000/43/EG och 2000/78/EG), där man förbjuder direkt och indirekt diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder och sexuell läggning. Dessa texter innehåller exakta definitioner av direkt och indirekt diskriminering samt trakasseri. Det finns även vissa undantag från principen om likabehandling som anses vara legitima under ett begränsat antal förhållanden".

När jag läser nyhetsrapporteringen förstår jag att det tydligen är helt i sin ordning att avvisa politiker från privata näringsställen om de tillhör partier som näringsidkaren inte sympatiserar med? Förmodligen kan man slänga ut dem från butiker, bilverkstäder, frisörer och neka dem massage, fotvård och manikyr också .. om det är så att åsikterna inte känns godtagbara?

Det kan ju alltid vara bra att veta, om man har en liten egen verksamhet på en ort där det kryllar av politiker av "fel" färg. Det skulle vara intressant att få veta om det till och med är tillåtet med en skylt .. "XXX-partister äger ej tillträde"?

Jag vet inte riktigt var skillnaden mellan politiker och till exempel barnvagnar går .. men de sistnämnda får man inte neka tillträde har jag fått för mig. Det blev ju ett jädrans liv när en caféägare satt upp en skylt som uppmanade lattesugna mammor att lämna barnvagnen utanför?

I Sverige är det alltså diskriminering att be en barnvagnsförsedd mamma lämna lokalen pga av platsbrist, men INTE diskriminering att be en politiker lämna lokalen på grund av fel politisk övertygelse?

I svensk lagstiftning finns inte heller ordet "ålder" med när det gäller diskriminering .. är det då fullt möjligt att neka väldigt gamla människor tillträde till platser där de liksom stör näringsställets image?

Det känns lite konstigt?

I och för sig så finns det flera politiska övertygelser som jag inte sympatiserar med och vars företrädare jag helst vill slippa ha inom synhåll ... men jag är medveten om att jag är både fördomsfull och diskriminerande när jag drar alla över en kam. Trots det så gör jag det i alla fall .. i likhet med många andra.

Så i fallet med Kent Ekeroth har svensk lagstiftning sagt sitt .. det är helt i sin ordning att särbehandla politiskt oliktänkande!

Jag undrar hur det går ihop sig med EU:s syn på diskriminering? För visst vore det intressant att få det frågetecknet uträtat av någon som vet hur det ligger till?

Är politiskt engagemang en övertygelse eller vad är det egentligen?


DN, DN, DNSvD, Expr.,

söndag 19 januari 2014

Diskriminering och/eller extrem kränkning??


Sverigedemokraten Kent Ekeroth har blivit utkastad från krogen Nosh and Chow, som tydligen är ett av huvudstadens "finare" vattenhål. Enligt Kent Ekeroth och hans sällskap var orsaken hans politiska åsikter och enligt krogvakterna var orsaken att han tilltalat en kvinna på ett extremt kränkande sätt.

Bara det .. "extremt kränkande" .. kittlar ju fantasin. Jag är uppväxt i krogmiljö med en pappa som var krögare och de tilltal som var att betrakta som vanliga vid stängningsdags gjorde att både jag och personalen var rätt luttrade. Ett EXTREMT kränkande tilltal måste helt enkelt vara något i hästväg!

Dessutom gick den extrema kränkningen uppenbarligen den närvarande Säpo-polisen helt förbi, eftersom han har anmält händelsen som olaglig diskriminering.

Men Expressen har lyckats ragga upp en chefsrådman i Helsingborg(!?), Stefan Reimer, som säger att .. "det enligt lagen är fullt tillåtet att diskriminera på grund av åsikt".

Jahaja .. då gäller det att tänka sig för innan man går ut och äter nästa gång. För tänk om man kläcker en obehaglig åsikt som går på tvärs mot krogägarnas .. då åker man ut innan förrätten ens är halväten? Eller så gör de som i Kent Ekroths fall .. låter mig äta färdigt och betala INNAN de kastar ut mig?

Eller om jag är av åsikten att maten är dålig och servicen urusel .. är det orsak nog för att jag ska åka ut mitt i middagen .. men efter att ha erlagt full betalning?

Enligt lagen och enligt Stefan Reimer får man inte diskriminera på grund av ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung, sexuell läggning, funktionshinder eller trosbekännelse .. för övrigt är det fritt fram att slänga ut vem man vill.

Och eftersom Stockholm är landets mest utseendefixerade stad så kan jag inte låta bli att undra hur det fungerar om man är uppseendeväckande ful? Om en person med ett utseende som stör de fina gästerna kommer in, får beställa men samtidigt stör med sin blotta närvaro .. åker h*n ut då?

Om jag bär en T-shirt som säger "Bu för Jan Helin och Thomas Mattsson"  .. är det då helt ok att slänga ut mig om någon aktad .. lite finare .. gäst tappar aptiten vid åsynen av mig?

Tänk om någon är så plågsamt gammal att h*n får gästerna att tappa aptiten vid tanken på det oundvikliga slutet .. åker jag då ut tillsammans med min åldrade anförvant?

Jag tycker att det är lite intressant att Kent Ekeroth var välkommen in på Nosh and Chow, fick beställa, betala och dricka upp det beställda .. och inte slängdes ut förrän krogen tjänat några kronor på besöket? Det ska bli intressant att höra NÄR i den här processen den extrema kränkningen skedde?

Vid välkomnandet? Vid beställningen av vaddetnuvar? När han betalade? Eller under tiden han fick i sig den dryck han var så välkommen att beställa och betala?

När som helst träder nog den kränkta kvinnan fram på Aftonbladets förstasida och jag hoppas att någon vidarebefordrar hennes skakande berättelse så jag får en tydlig bild av händelseförloppet.


DN, DN, SvD, SvD, Expr., Expr., Expr., Expr.,

lördag 18 januari 2014

Hur lättlurad är en stockholmare?


 I dagens SvD Brännpunkt, publicerar Stefan Löfven, Helene Hellmark Knutsson och Karin Wanngård ett "Framtidskontrakt för Stockholm" i fyra punkter.

Större delen av "Framtidskontraktet" handlar som vanligt om löftesgivarnas missnöje med Moderaterna och är i stora drag ungefär samma ord som vi nu har hört under sju års tid .. men så kommer de gyllene orden;

"Därför ger vi Stockholmsregionens invånare fyra tydliga löften i vårt Framtidkontrakt för Stockholmsregionen" ...

Fyra tydliga löften! Det ni, det är ord och inga visor!

Ett löfte är detsamma som en försäkran som är det samma som en förpliktelse som också kan kallas för ett hedersord, eller hur?

Alltså, vi har tidigare fått Stefan Löfvens hedersord på att han kan sänka Sveriges arbetslöshet till Europas lägsta före 2020 om han får leda landet. I och för sig har han inte lovat att det ska ske med avlönade arbeten eller ens frivilliga arbeten men ändå .. ett löfte är en förpliktelse och en försäkran. Nu lovar samme man Stockholmsregionens invånare att  ..

1. Ingen som kan jobba ska behöva gå på socialbidrag.
Här lovas det arbeten som "förstärker kvaliteten i vård, skola och omsorg eller utbildning som leder till jobb". Vilka jobb som utbildningarna ska leda till nämns inte. De "kvalitetsförstärkande jobben" som det talas om är samma gamla trainee-jobb som Mona Sahlin marknadsförde, och inte heller Stefan Löfven har en susning om vad det kommer att kosta mer än att det blir dubbelt så dyrt och dubbel arbetsbörda för personalen inom vård, skola och omsorg, som får ansvara, redovisa och handleda "kvalitetsförstärkarna" samtidigt som de utför sina ordinarie arbetsuppgifter.

2. Mindre klasser ska gå före skattesänkningar.
Före skattesänkningar? Sossarna har väl inga som helst planer på andra skattesänkningar än dem de redan godkänt? Och Stefan Löfven har ju också LOVAT att inte höja skatten "för vanliga knegare" om jag inte förstått det hela helt fel?

Men FÖRE år 2018 kommer MINST 3.000 nya lärare och pedagoger att anställas inom Stockholmsregionen. Det är ett löfte som heter duga! Men det finns ingen vidhängande prislapp och ingen hänvisning till VAR alla dessa lärare och pedagoger ska komma ifrån?

Klasserna ska också minskas och det har ju Stefan Löfven lovat över hela landet och då måste jag ju bara upprepa frågan ... vilka klassrum ska alla barn som blir över, när klassen blir trevligt mindre, undervisas i?? Det är ju inte så att det står tomma lektionssalar och ekar i de överbefolkade skolorna?

Kostnaden för hela kalaset?? Ska det nödvändigtvis vara intressant? Och det är det inte heller i "Framtidskontraktet" som nästan börjar verka som en av Håkan Juholts riktningsgivare? Men det är ett LÖFTE .. det står det och det har Stefan Löfven bekräftat med sitt namn.

3. Ordning och reda i vård och omsorg ska gå före nya privatiseringar.
Ordning och reda i vård och omsorg borde redan finnas, särskilt i de kommunala alternativen och att det inte är så har absolut ingenting med privatiseringar att göra. Det handlar om förmågan att handskas med anförtrodda medel, kunskap och kompetens hos dem som borde ha den förmågan.

I en lokaltidning i närområdet, tar en undersköterska på ett äldreboende upp de problem hon möter dagligen. Hennes arbetssituation är oacceptabel och skrämmande. Hon efterlyser precis den "ordning och reda" som Stefan Löfven sitter och lovar Stockholmsregionens invånare samtidigt som han skyller all "oordning" på Moderaterna..

Men det här handlar om en kommunal arbetsplats där Socialdemokraterna styr både kommun och landsting?

Hur mycket värt är löftet som Stefan Löfven så lättvindigt lovar utan att närmare gå in på några besvärande detaljer? Hur kan han LOVA att begränsningar av privatiseringar ska ge bättre resultat i kommunerna? Det är ju för sjutton kommunerna som skapar behoven av de privata alternativen eftersom de inte klarar av uppdragen själva?

4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter.
Jag hoppas verkligen att det finns ett svar på VAR och HUR? För i "Framtidskontraktet" finns bara löftet men varken prislapp eller byggmästare angivet. VEM ska bygga alla dessa små trevliga hyresrätterna för unga och studenter? Ska det byggas små trevliga hyresrätter till alla äldre också?? Till bostadslösa barnfamiljer?? Är det någon del av "Framtidskontraktet" som borde ha en finstilt förklaring på hur det ska genomföras så är det väl det här?

De som ska genomföra det socialdemokratiska "Framtidskontraktet" är ett odefinierbart "VI" som ska göra det "tillsammans" med undertecknarna??

Ser du något som jag inte ser? .. frågar jag maken när jag läst igenom "Framtidskontraktet" några gånger.

(och här får jag be om ursäkt för språket, tänk på att vi är hemma och mitt i vardagen.)

Kvalificerat skitsnack .. säger Maken. Det säger ingenting .. rent b*****it .. men alltid är det några lättlurade stackare som köper det. Han hade lika gärna kunnat lovat vackert väder och en trevlig semester till alla år 2015.

Eller en snöfri vinter .. suckar jag som tappat räkningen på hur många gånger jag skavt av gårdsplanen.

Ett löfte är en försäkran, en förpliktelse något som handlar om heder och hedersord .. för mig är det viktiga ord som jag inte slösar med utan att de har full täckning. Ett kontrakt är ett avtal eller en överenskommelse och framtiden är tydligen valdagen den 14 september 2014?

Hur många stockholmare tror på fullt allvar att det här "Framtidskontraktet" har ett bästföredatum som räcker längre än 2014-09-14??


Det ska i alla fall bli spännande att se hur många fler löften sosseledaren hinner med fram till dess och dessutom ännu mer spännande att se om det blir några svar på alla HUR?, NÄR? och VEM/VILKA? som dyker upp som reaktion på alla löften som hittills har delats ut.

DN, DNExpr.,