Jag kan inte minnas när jag hittade
min första penna eller krita, jag vet bara att jag alltid har tecknat, ritat eller
kladdat på allt inom räckhåll från att jag var ett väldigt litet barn. Min mammas
värsta minnesbild av min skaparlusta var när jag fick tillbringa några timmar
hos en bekant medan hon ägnade sig åt sig själv, och jag lyckades dekorera en
hel vägg med hjälp av en tandkrämstub och fingrarna.
Det är ungefär likadant i dag. Världen är full av utmaningar, grejor, plock, prylar och pruddelutter som går att göra något annat, nytt eller spännande av .. och kommer jag inte på vad, så sparar jag det mesta i avvaktan på att en idé ska glimra till. Dessutom blir allt som ligger framme telefonkluddrat om det finns i närheten när någon ringer eller så sitter jag och dekorerar kuvert och tidningar när jag fikar ihop med någon .. helt utan att tänka på saken.
Är det då ett nyfrankerat kuvert som väntar på att postas blir inte Maken glad när han upptäcker ögon, små katter eller sirliga rankor runt hela kanten.
I ett av alla min skåp finns tre små
dockor som jag gjorde hemma i 7-8-års åldern, på en stol sitter den lilla
dockan som hade en syster som hängde i backspegeln på pappas bil i alla år .. för att sedan åka med på den allra sista
resan i urnan med hans aska .. och på en hylla sitter en hög dockor som jag
gjorde när Dottern var liten.
Lutat mot en vägg finns käpphästen som först var Makens uddasocka, sedan blev en sagoberättande godnattsocka och till slut blev en högt älskad cirkushäst.
I en kartong finns en hög äggskal som
blivit över vid tillverkningen av sockerkakor eller pannkakor. Tvättade, målade
och med en tråd och en pärla i mitten så är det vårt påskpynt bland alla
fjädrarna.
Varje dag snubblar jag också över en
trädgren som ligger på golvet i mitt arbetsrum. Den ser precis ut som en drake
tycker jag .. men jag väntar fortfarande på idén som ska få riktigt liv i den.
Samma sak gäller dronten som också står i vägen på samma ställe .. halvfärdig
med sitt hönsnät, tidningspapper och sin knaggliga yta av husfix. I en kartong finns mosaik som
jag inte riktigt vet hur jag ska hantera?
Länge hängde det en lampa i fönstret
som var gjord av omslagspapper och självhäftande papper som klippts ut i
blommor som sedan fogades samman till rankor .. men solen blekte ner det hela
så att det till slut bara var skräp och damm. Man kan inte lyckas jämt, eller
hur?
I skogen finns det hur mycket som
helst som bara väntar på att få plockas hem .. rötter, grenar, stenar och saker
som det är ovisst vad det egentligen är. Jag har målat stenkatter, försökt göra
smycken och andra konstigheter med det, men för det mesta är fynden som
vackrast som de är.
Klippa och klistra är vansinnigt kul
och därför så har jag travar av både nya och uråldriga veckotidningar som jag
kan klippa i om andan faller på. Ibland blir det kort med hälsningar till
vänner och bekanta och ibland blir det brickor, burkar eller ett skåp.
Pallar och bord riktigt skriker efter
att bli målade på och min stora sorg är att resten av familjen vill ha bord som
ser ut som bord utan dekorationer, tankespråk eller fantasifulla skildringar av
världen som jag ser den.
Kepsar kan man måla på .. och skor.
Det går bra att virka kor.
Gamla dagstidningar och kartonger kan användas
till papier mache i olika former och gamla nycklar, skruvar, trasiga smycken
och annat går att göra mobiler av.
Någon har gjort blommor av burkar, så
nu sparar jag burkar till den dag jag själv ska få tid att göra en variant på
det temat. Men först måste jag måla färdigt mina tallrikar och så kanske jag
vill göra något kul med glasfusing??
Men ändå så är det roligast att teckna
.. och måla. Fast jag har aldrig riktigt fått till det med att kombinera de
båda grejorna?
Måla blir en sak .. akvarell, akryl
och olja är kul men kräver en viss ansträngning och plats .. men att teckna med
tusch eller blyerts är något som är lika naturligt som att andas .. både i
soffan framför tv:n eller vid matbordet ett kort stund mellan plikterna.
När jag får tid över letar jag på
nätet efter andra som är likadana som jag, men jag hittar inte så många.
Förmodligen så har de inte tid??
Men i förra veckan hittade jag en
bloggare som tecknade och målade med Promarker.
Promarker?? .. tänkte jag som inte hade en aning
om vad det var om det inte handlade om markeringspennor på tråkiga föredrag? Men nu vet jag det .. och jag testar, provar och lär mig
hantera färgpennorna. Det här är något jag kan bära med mig och hålla på med
lite varstans och jag bara njuter av nyupptäckandets glädje .. och nu kanske ni
förstår varför det blir lite glest mellan inläggen?
Jag glömmer helt enkelt bort att
skriva .. fast jag egentligen borde ägna några rader åt Jonas Sjöstedts idéer
om godhjärtade stiftelser och välmenande ideella föreningar i stället för andra
giriga och utsugande privata aktörer i
välfärden.
Om jag bara orkade så skulle jag kunna
rada upp åtskilliga sätt att göra vinst även i stiftelser och ideella föreningar
som inte alltid är så seriösa och godhjärtade som vänsterledaren tror. Jag
skulle kunna rada upp en hel del av den sorten också .. men jag väljer bort det
för ögonblicket.
Man skulle lätt kunna tro att du medverkat i eller allra minst tillverkar rekvisitas till divers 70-tals-barnprogram :)
SvaraRaderaedit* tillverkade rekvisita
SvaraRaderaHmm .. ja, jag säger ju det .. jag är en skräpsamlarmänniska! ;-) Får TV4 eller 3 eller 5 tag i mig så hamnar jag nog i ett freakshowprogram som alla kan hånle åt!!
SvaraRaderaDet är egentligen inte klok vilka risker jag tar genom att ha den här bloggen .. :-O
Kul att läsa om....:-) Om du söker kreativa bloggar kan jag tipsa dig om min vän Christina på Stribergs station. Tyvärr bloggar hon inte så mycket nu men om du bläddrar så hittar du en hel del smått och gott. Hon har förmånen att kunna livnära sig på sin kreativitet.
SvaraRaderahttp://stribergsstation.blogspot.se/
Oj så många minnen du väcker till liv med dina bilder. Du känns ( inte bara nu) som en "soulmate". Jag önskar att det gick att få kontakt med dig på något sätt.
SvaraRaderaOj så många minnen du väcker till liv med dina bilder. Du känns ( inte bara nu) som en "soulmate". Jag önskar att det gick att få kontakt med dig på något sätt.
SvaraRaderaEn anonym som med Kontaktförsök. Hmmm vem kan du vara! (Med flit inte ett frågetecken) ∇
SvaraRadera▽ !
SvaraRaderaSyans bättre med så här. Lägg till ovan.
Ser att jag fastnade i spamen igen. Any är det med flit nu kanske? Trött på mina slarvfel? ;-)
SvaraRaderaSer lite lustig ut med kl 02:32 som kom in eftersom att den skulle läggas till en tidigare postning (som också var en del fel i). ;-D
Fastnat två gånger i spamen nu i detta kommenatrsfält?!
SvaraRaderaHmm .. jag vet inte riktigt vad som händer med kontrollfunktionerna på min blogg. Språkförbistringen är total när jag loggar in och jag rensar spam så fort jag hinner. Det är inte mycket idé att be om ursäkt eftersom jag inte kan kontrollera det??
SvaraRaderaEller ens vet OM det går att åtgärda?? ;-)
Fantastiskt kul att få se alla dina mästerverk!
SvaraRaderaLustigt det där med klippdockor förresten, det spelar ingen roll att vi nu har massor av TV-kanaler och datorer för barn att rita och greja i, ändå är det många barn (nåja flickor) som fortfarande älskar att göra pappersdockor. Barns inneboende lust att skapa kan utvecklingen inte ta död på.
Jag gillar käpphästen jättemycket :)
Dina virkade kor är helt betagande!
SvaraRaderaHär är en av mina andra favoritbloggerskor som verkar vara en lika stor kreativ eruption som du!
http://levaidag.blogg.se/
själv har jag haft "skov" byggt flytvirkeskonst, målat motiv på motorcyklar bl.a...men den kreativa sidan ligger på is sedan länge på de områdena.