Jag kämpar för Sverige!

Som alla vet är det livsnödvändigt för vårt land att vi konsumerar och exporterar mer för att vi inte ska falla ner i det avgrundshål som kallas lågkonjunktur.

Tyvärr så kan jag inte göra så mycket åt exporten, men när det gäller konsumtion så kan jag nog ses som en naturbegåvning. Det är fullt möjligt att jag skulle köpa sand i en öken, stående till fotknölarna i sand i en öken.

För om den bara marknadsfördes i en diamantslipad liten glasburk som i sin tur förpackades i en liten läcker ask i rosa och svart med namnet Öken i snirkliga guldbokstäver och sedan levererades i en rosa sammetspåse med guldkantad svart rosett .. så skulle jag nog betala en ansenligt kilopris för det som jag lätt kunde ha fyllt fickorna med alldeles gratis.

Vid närmare eftertanke så kanske jag till och med kunde ha gjort det till Årets Julklapp och förväntansfullt glatt mig åt mottagarnas jubelrop?

Jag är alltså en shoppoholic. Men utan sådana som mig skulle åtskilliga butiker och butikskedjor få slå igen eller inte ens ha en möjlighet att öppna. Tänk på det ni som fnyser åt oss som girigt står och rotar bland plagg som säljs till Halva Reapriset .. Säljes endast i ett begränsat antal exemplar!! .. FYND!! .. Tillfälle!! .. eller något annat lockande.

Det som skapar problem med att rädda landet genom att konsumera är att det helst ska ske med pengar som inte är lånade. EGNA pengar ska det vara .. vilket gör att det många gånger är lönsammare att konsumera det andra redan har konsumerat färdigt. Då kallas det Vintage, Retro eller Antikt och då påminner shoppandet mer om jakt än om vanlig shopping.

Tänk bara vilken lycka det ger när du upptäcker en läcker 40-talsblus i ÄKTA, tjockt siden som försäljaren inte har en aning om värdet på? Eller så hade h*n det .. upptäcker du när du packar upp plagget och synar det lite närmare?

Men vad gör det. Jakten, fyndet och hemtransporten är också en Hobby, Terapi och avkopplande sysselsättning .. en slags mental skönhetsbehandling? .. för att inte tala om att det även kan vara Kultur, Konst och Upplevelse.

Så bör man ju också stödja landets småföretagare och konsumera svenskt så att man inte stimulerar andra länders export på bekostnad av vår egen. I förlängningen kan ett sådant beteende göra att du aningslöst konsumerar in en medmänniska i arbetslöshet samtidigt som du skapar arbete åt någon annan i ett land där du inte har någon som helst nytta av det?

Eller något sånt?

För min egen räkning har jag löst den frågan genom att köpa läcker, välsmakande och vacker konfekt från Mariannelunds Karamellkokeri. Tre kilo godis bestående av Teaterkonfekt, Vaniljfudge och Marmelad räcker i ca 3 månader och fyller helt mitt behov av sötsaker. Den lilla svacka som uppstår mellan det att frysen helt oväntat är tom på läckerheter tills den nya beställningen levereras med posten, förhöjer bara smakupplevelsen och tjänar också som en slags avgiftning i väntan det nya beroendeframkallande frosseriet. 

Jag beklagar verkligen alla er som fortfarande stoppar i er fabrikstillverkat godis som är fullspäckat med diverse färgämnen, smaktillsatser, konserverings- och emulgeringsämnen .. plus det som döljs bakom diverse e-nummer som ingen har en aning om vad de står för.

För att inte tala om hur lyxigt det känns att sitta utsträckt i en fåtölj med fötterna på en pall, med en färsk bok i knät ... och mumsa på KONFEKT! Bara ordet är så vackert att det vattnas i munnen, eller hur? Dessutom associerar jag ordet konfekt med siden, sammet, svandunsbrämade negligéer och pälsbrämade, högklackade tofflor.

Jag har en alldeles särskild skål som jag fyndat .. antik/retro/ vintage? .. och som bara finns där för mig att plocka konfekt ur.

Om jag inte glömmer att gömma den högst upp i skafferiet, för då har Maken "bara tagit en liten bit" och tömt hela skålen.

Den här veckan har jag gjort vad jag kunnat för att få behålla vår lokala bokhandel .. och köpt TRE alldeles färska böcker.

Jag har sett till att Claes Olsson blivit uppmärksammade .. inte bara av mig utan också av mina bekanta som också blev som vilda på att försöka teckna Manga med de Promarkers som affärskedjan säljer.

Några udda plagg på rean som pågår för fullt på affärsgatan bidrar kanske också till att den kanske får vara kvar ett litet tag till .. även om det faktiskt ser lite mörkt ut.

Det är tydligen inte alla som tar sitt ansvar på samma allvar som jag? Vilket visar sig i en ökande mängd tomma affärslokaler.

Det ser likadant ut på många andra ställen inom en 10-milskrets från där jag bor. För varje gång som jag får ett ärende på annan ort så passar jag på att inventera möjligheterna till tillväxthöjande verksamhet och letar febrilt efter lockande investeringsobjekt i min kamp mot lågkonjunkturen och resultatet är numera lika nedslående vart jag än åker.

H&M, Lindex, Kapp-Ahl, Åhléns och så några andra större affärskedjor plus den obligatoriska Fina Butiken som säljer de lite dyrare märkena. Det är vad som finns? De mer lokala och udda butikerna har klappat ihop och i bästa fall ersatts av en sushibar eller ett café.

I veckan åkte Maken på ett möte i huvudstaden. Det hela skulle vara helt kort, ungefär 2-3 timmar och jag hoppade glatt in i bilen för att utsträcka min hjälpverksamhet till nya jaktmarker.

Men det är ju SAMMA affärskedjor i Stockholm som i vår lilla stad? SAMMA plagg, samma rea och samma trista modeller som säljs i de få affärer som jag inte tidigare sett.

Drygt två timmars idogt traskande resulterade bara i en stickad klänning, och ett onödigt och lite skämmigt tvångsinköp som jag redan ångrar, för totalt 249 kronor.

Inte var det särskilt kul heller. Jag kände inte riktigt igen mig, men det var rent otroligt så många caféer, sushibarer och andra liknande vattenhål som skapats där det tidigare var roliga butiker eller ett större utbud av lockande varor?

Avslutningsvis hamnade jag på Kreatima och där fullgjorde jag min plikt mot landet .. och så åkte vi hem.

Vad har DU gjort för Sverige under veckan som gått???