Så otroligt naivt, ogenomtänkt och okunnigt.

Under många år arbetade både jag och Maken inom ungdomsvården. Ungdomsvårdskolor och ungdomsfängelser hette det då.

Där mötte vi dem som redan från sitt första andetag befann sig utanför samhället och som sedan byggt upp egna identiteter, i egna sammanhang, i egna grupperingar i ett eget utanförsamhälle.

Det var ibland hjärtskärande att höra berättelser om en verklighet som den som berättade inte ens förstod hur fel den var. De flesta av dem som samhället hade omhändertagit för "samhällsfostran" var totalt motståndare till själva idén .. de väntade bara på den dagen då de kunde återvända till tryggheten i det egna sammanhanget. Hur destruktivt det än var.

Många kröp in under skinnet och blev nästan lika nära som familjemedlemmar och en del kom så nära att de faktiskt blev familjemedlemmar och bodde med oss kortare eller längre perioder.

Nu ser "ungdomsvården" inte riktigt likadan ut har jag förstått. Men det är förmodligen samma ungdomar som hoppar av skolan i förtid i dag som i går.

Sossarna går i dag ut och meddelar att de vill "stärka grundskolan". De vill att gymnasieskolan ska bli obligatorisk för alla, att alla program ska ge högskolebehörighet, för att styrka yrkesprogrammen.

För ju fler som går länge i skolan desto lägre ungdomsarbetslöshet. Fiffigt va!

Så sist men inte minst så kommer det ett "utbildningskontrakt" som tecknas med alla under 25, som inte klarar av studierna. Där slås det fast att den som inte fullföljer studierna inte heller är berättigad till socialbidrag eller studiebidrag.

Dagens Nyheters Mikael Delin ställer den självklara frågan .. Riskerar de inte större utanförskap utan socialbidrag??

Men det tycker inte Ibrahim Baylan, som är övertygad om att ingen hamnar utanför om samhället bara ställer upp med utbildningar, arbete och praktik.

Det största problemet med "våra grabbar" var inte att få iväg dem till skolan och kompisarna. Det största problemet var att få dem att stanna där hela dagen och att delta i lektionerna i stället för att göra något roligare som innefattade snatterier och olovlig körning.

Det går så bra att förklara framtiden och villkoren och möjligheterna och erbjuda hjälp och stöd .. men vad hjälper det när tryggheten finns hos kompisgängen i stället för i vuxenvärlden. Vad hjälper all välvilja i världen eller vilka hot som helst när den enda plats, utanför hemmet, där du känner dig som en riktig och godkänd människa är den miljö och det sammanhang som alla försöker frigöra dig ifrån.

Det går att göra en kriminell karriär även om timpenningen är oanständigt låg. Vi räknade ut det tillsammans med en av "våra" killar. Men han tyckte att det var värt det .. man sparar ju in på maten och hyran och det måste ju också räknas med.

Det gick bra för en del av dem vi mötte då och det gick förtvivlat illa för många av dem. De som lyckades hade turen att möta en partner från den "riktiga världen" och en kärlek som höll fast när osäkerheten, självföraktet och gamla vänner hotade att omintetgöra alla framsteg.

Det finns inte ord för hur mycket jag beundrar dem som lyckades mot alla odds.

Och det finns inte ord för hur mycket jag sörjer dem som förlorade allt, trots att alla möjligheter och förutsättningar fanns ... utom den mest grundläggande tryggheten i början av livet.

Men hur kommer nu den här gruppen av ungdomar att reagera när alla försörjningsmöjligheter dras in när de misslyckas ännu en gång i den långa raden av misslyckanden som deras hela liv har bestått av.

Var söker de sin trygghet och försörjning tror Ibrahim Baylan? Var hittar de det människovärde som de tvivlat på sedan den dagen då de upptäckte att det fanns skillnader i samhället?

En del barn föds in i socialt utanförskap. De ser ingen väg in i det samhälle som Ibrahim Baylan lever i och i många fall så är de också sina föräldrars kryckor och stöd. I skolan saknar de ibland till och med det språk, de erfarenheter och de sociala beteenden som är själva förutsättningen för lärandet.

Men skolan är en egen värld där det precis som i samhället i övrigt gäller att positionera sig för att inte hamna i underläge .. och där har barnen från "utanförskapet" en fördel genom sin styrka, stryktålighet och kalla erfarenhet.

Man kan bli bäst på att vara sämst.

Och tar samhället sin hand ifrån dig så fortsätter du nog med det är jag rädd.

Ingen av våra "ungar" saknade uppfinningsrikedom, självironi, förmåga till konsekvensanalys eller intelligens, men själva skolmiljön tvingade in dem i ett sammanhang som deras självbild och självförtroende inte klarade av.

Ska vi verkligen hjälpa den här gruppen så måste vi börja med deras föräldrar .. och det går inte genom att dra in försörjningsbidragen.

För en sak glömmer Ibrahim Baylan .. det är många som blir föräldrar långt före 25 års ålder!

Vad händer med deras barn om båda föräldrarna bryter "utbildningskontraktet"?

DN, DN, SvD, Skånskan, Skolvärlden, Sanna Rayman

Jag blir be(s)viken!

Säga vad man vill om Socialdemokraterna, men om det är något som de genom alla år har engagerat sig i så är det skolan.

Engagerat och målmedvetet har man arbetat för att skolan inte bara ska leda till ökad kompetens genom att ensidigt stirra på inlärning, betyg och satsningar på begåvning .. utan också ska ha en social inriktning och en varm famn som kan ge även den som saknar ambitioner och begåvning tillgång till samma ansvarstyngda yrkesutbildning som den som har det.

I och med den borgerliga regeringens pillande så har denna utveckling brutits och förfärande skillnader har uppstått.

95% av eleverna med minst en högskoleutbildad förälder blev behöriga till gymnasieskolan medan bara 61% av eleverna med föräldrar som endast hade grundskola som högsta utbildningsnivå nådde lika långt.

Det är upprörande och kan endast lösas genom att ALLA föräldrar får en högskoleutbildning så att 100% av ALLA som blir behöriga till gymnasieskolan har samma grundförutsättningar .. för det motsatta är ju en omöjlighet, eller hur?

Hur åstadkommer vi nu detta?

Ibrahim Baylan har beskrivit sin vision för skolan i DN i dag och han vill "ha en skola som inte gör skillnad på eleverna utifrån vilka deras föräldrar är" genom att införa lottning som urvalsinstrument i stället för närhetsprincipen för att åstadkomma blandade skolor och elevgrupper.

Idén är uppenbarligen att barn från områden där utbildningsnivån på föräldrarna är procentuellt låg ska lottas in i skolor som ligger i områden där utbildningsnivån på föräldrarna är hög .. och vice versa .. för att bryta negativa sociala mönster.

Dessutom ska huvudmannen .. kommunen .. se till att elevgrupperna inte bara blir mer blandade socialt utan också etniskt. Så om lottningen inte utfaller på ett tillfredsställande sätt så får kommunen träda in och flytta lite ungar från de skolor som ligger nära deras hem till skolor som behöver deras sociala eller etniska resurser bättre?

Hmm .. jag blir lite fundersam? Det är något i det undermedvetna som gnager?

Ni vet .. den där ytterst irriterande delen av hjärnan som aldrig svarar på frågor utan bara ger små antydningar och sedan i lugn och ro gnolar på någon melodi för sig själv utan att säga ett knyst mer.

Men det beror nog på att jag blir lite besviken på Ibrahim Baylans förslag.

Det är ju så vackert och så lysande tänkt med elevgrupper som blir socialt och etniskt heterogena och att undervisningen anpassas individuellt och resursmässigt till varje elevs behov av en och samma lärare i ett klassrum med .. ganska många elever .. och att alla går ur grundskolan med samma förutsättningar oavsett hur förutsättningarna var när de gick in i den ..

.. men var är HBT perspektivet?

.. genustänkandet och feminismen med hälften hen och hälften hen?

.. alla handikappade som också bör fördelas mellan skolorna och få jämlika förutsättningar och resurser?

Ska vi ha en skola som riskerar att bli ojämlik på dessa områden så blir det ju bara en halv reform, även om gamla förlegade bedömningsregler som begåvning, studieförmåga och ambition helt tas bort för att bryta det sociala mönstret? 

Vi kan kanske acceptera att sänka kraven på utbildningsnivån så att ALLA når samma resultat .. men utan en jämlik fördelning av ALLA grupper i samhället, i  ALLA skolor i ALLA kommuner och i ALLA utbildningar så kommer de sociala mönstren att vara fortsatt cementerade.

"En föråldrad skollag" kan inte förändras till hälften utan måste absolut inkludera ALLA. Något mindre är inte acceptabelt när man håller på att "utveckla skolpolitiken för att alla elever ska kunna göra sina egna livsval och nå sin fulla potential."

Sedan får man väl räkna med en liiiten extra kostnad i form av transporter när alla elever ska forslas genom städerna eller kommunerna för uppnå jämlik fördelning för att komma till den "skola som inte gör någon skillnad på dem utifrån vilka deras föräldrar är" och att komma i åtnjutande av den ultimata klassresan och jämlikheten.

Kommunerna kan kanske skapa ett gemensamt nytt transportbolag "AB Klassresan" där de kan köra räntesnurre-effekten till max och tjäna en icke alltför föraktlig summa på skatten så går det ihop sig ändå?

Dagens ordspråk som jag tillägnar Ibrahim Baylan och hans väldigt socialt och etniskt heterogena(?) parti där lottning förmodligen redan förekommer när det gäller högre poster, blir ..

... NÄR MAN GÖR NÅGOT DUMT

ÄR DET OFTAST I DET ÄDLASTE SYFTE!!

DN, DN, DN, SvD, SvD, Expr., Expr.,

Ständigt denna Bodström!

Som halvstort barn var jag ett stort fan av Ture Sventon. Jag älskade att säga .. "Använd bara pitolerna i nödfall" och fick jag chansen att fråga om "temlorna var från Rotas konditori" .. var dagen räddad.

Och .. naturligtvis .. alla som krånglade till tillvaron och ställde till med problem, hänvisades till som .. "ständigt denna Vessla".

Nu sitter jag här hostande, med röd näsa och inlindad i filtar och läser Lars Hjalmarsons debattartikel, "Ge Bodström jobbet som partisekreterare" .. och den första tanke som dyker upp i feberdimmorna är ..

.."ständigt denna Bodström"?

Socialdemokraterna är ett parti i fritt fall och jag kan hålla med Lars Hjalmarson om att de fyra arbetsgrupperna som utsetts känns "tröstlöst!, tråkigt! och ineffektivt!". Men att Thomas Bodström .. (som ändå var synnerligen delaktig i årets valfiasko) .. "som genom ett trollslag" skulle kunna fungera som en nutida Stålmannen som .. "på HELTID (!!??) kan ägna sig åt det svåra arbetet med att utveckla och förbättra vår (s) organisation och information" .. det känns lite för mycket önsketänkande för min del.

Ville Vessla var lika osynlig som Thomas Bodström var i sitt riksdagsarbete och på sin kyrkofullmäktigepost, han stal Nordpolen och förde det till Arabiska Öknen .. och Thomas Bodström tänkte plocka åt sig en Ministerpost och föra den till USA ... "ständigt denna Bodström" !! Hemma i Sverige fick den "outgrundlige herr Omar" i Ibrahim Baylans gestalt försöka få det att verka så normalt och behjärtansvärt som möjligt.

"Varför sitter Ibrahim Baylan i riksdagen egentligen" .. undrar Lars Hjalmarson förtrytsamt .. "är det bara för att han måste ha 100000 kronor i lön varje månad??"

Tänk, jag har undrat PRECIS samma sak .. fast då gällde det denna ständigt frånvarande Bodström??

Lars Hjalmarson anser också att det katastofala valresultatet är IBRAHIM BAYLANS FEL .. "Ansvaret för hur partiet framstod i valrörelsen och hur partiet (s) framstod i valrörelsen och hur våra frågor presenterades är partisekreterarens! Och det måste givetvis få konsekvenser."

Så OLIKA man kan se på samma sak .. och vilken roll och vilket ansvar hade då egentligen Mona Sahlin och hennes vallokomotiv .. enligt Lars Hjalmarson????

Ture Sventon sa .. "Staden är jämförelsevis liten, åtminstone för att vara så stor" ..

.. det är nog precis vad man kommer att få anledning att säga nästa val .. eller kanske redan nu? .. om man försöker lösa dagens problem med hjälp av gårdagens politiker ..

.. partiet är jämförelsevis litet, åtminstone för att vara så stort?