tisdag 30 augusti 2011

Vad händer nu?

Jag är en medelklasskvinna som lever ett medklassliv i ett rött hus med vita knutar på en ort som inte många har hört talas om. Jag är den vanligaste av de vanliga och den vanligaste kommentaren när jag möter någon ny människa är .. har inte vi träffats förut??

Mitt liv är sammanvävt med min familj. Det jag gör och säger påverkar dem och deras liv och också alla som är beroende av mig och min man i vårt arbete. Mina åsikter och mina ord är inte deras, men kan flyta ut som ringar på vattnet och störa någon annans liv .. kanske till och med förstöra någon annans liv .. det är jag alltid medveten om.

Men det hindrar ju inte att jag har ett behov av att delta i den politiska debatten, att få berätta min upplevelse av det som skildras på ett för mig obegripligt sätt. Fram till mars 2008 förnekades jag den möjligheten av hänsyn till andra.

Men visst, det går att tycka bakom stängda dörrar i hemmet också, visst gör det det. Men då blir det en envägskommunikation som inte ger särskilt mycket tillbaka och inte heller ger inblick i hur andra tycker och reagerar på samma problem eller åsikt. Det går att läsa andras åsikter och tidningarnas påståenden och nicka, humma instämmande eller bli arg, frustrerad och pysa ut lite ånga när man diskar .. men det blir fattigt och outvecklande.

Jag började blogga .. anonymt .. år 2008. Sedan den dagen har jag inte haft en enda riktigt obehaglig kommentar. Det har funnits många som tyckt att jag har haft fel, en del har haft fullständigt motsatt åsikt vilket har varit tankeväckande och i en del fall fått mig att ompröva min egen ståndpunkt, andra har inte alls tyckt om vad jag skrivit och en del har gjort det.

För mig har den här bloggen varit något av en livlina. En plats där jag kan vara mig själv utan att anpassa mig till hur mina ord kan drabba människorna runt omkring mig. En plats där jag inte behöver oroa mig för att min åsikt och mitt sätt att framföra den ska användas mot någon annan som inte önskar det och i ett sammanhang där de inte hör hemma.

Nu höjs röster för att anonymiteten ska bort i debatten som förs i anslutning till tidningarnas artiklar. I första hand gäller det kommentarsfälten, där jag måste erkänna att det finns ett behov av ett betydligt mer nyanserat och respektfullt samtalsklimat .. men vad händer med alla bloggar som länkar sina inlägg till samma artikel?

Just nu finns det ingen möjlighet alls att diskutera de frågor som uppstår, eftersom alla artiklar i ämnet är stängda för det. Beslutet är taget och det får vi nöja oss med.

Jag har inte Facebook delvis av ovan angivna skäl men även för att jag inte känner något behov av det. Jag kommer inte heller att gå med eller blogga under mitt namn.

Betyder det här att jag så småningom kommer att få nöja mig med att sitta lika isolerad i min tankevärld i det här bloggutrymmet som jag gör när jag våldsamt argumenterar för min åsikt tillsammans med Maken i tryggheten bakom hemmets stängda dörrar??

I så fall kommer det att kännas ganska trist .. och meningslöst.

Expr., AB, AB, AB, SvD, SvD,

8 kommentarer:

  1. Kantarellkungen30/8/11 11:09

    Avanonymiseringen är helt idiotisk. Jag behöver inte veta vem du är och om jag visste ditt namn skulle det inte göra skillnad.

    SvaraRadera
  2. *rättar till foliehatten*

    Maktens Män har sen ett bra tag velt få tyst på det fria internet. Se bara på FRA, på fransmännens försök att tysta den fria debatten på nätet o.s.v.

    Om vi kan prata med och INFORMERA varann utan att behöva förlita oss på Maktens Röst då blir vi farliga. Kunskap är och förblir makt och välinformerade medborgare skrämmer slag på Maktens Män för dem kan man inte lura hur som helst.

    Deras våta dröm är ett stryp internet fullt av oskyldigt facebbokande och "nyhetsflödet" strypt till snuttifierade och välsorterade inslag i ett hav av "titty-vision" med hjärnslöa realityshower. Då har vi verkligen blivit ett sovande folk. Och lättstyrda som får till slakt.

    SvaraRadera
  3. Jag antar att du fortfarande kan länka till artiklar. Vad sim händer är väl att andra inte kan hitta hit från tidningarna.

    Förbenat tråkigt i vilket fall. Vi har låtit tråkmånsrna vinna precis som vi gjort mot terrorister när vi begränsa rörligheten i resandet.

    SvaraRadera
  4. Jag undrar jag om inte man kommer att sluta läsa tidningar på nätet när man inte kan/får ge sin åsikt om innehållet i artiklar som man vill kommentera.Jag kommer att göra så och försöker hitta något positivt i att fler papphattar än jag själv nu inte solkar ABs rena och sofistikerade webbområden.Men ett angrepp på yttrandefriheten anser jag det är.

    SvaraRadera
  5. Kantarellkungen .. i den bästa av världar skulle det inte behövas anonymitet för rätten att tala fritt. Men nu lever vi inte i den bästa av världar .. och en sådan värld är nog inte ens möjlig så länge det finns människor.

    Islandsmamman .. *plockar upp min egen foliekreation med antenn och allt* ;-) .. jag är rädd för att det här bara är första steget på något som jag inte tycker om och faktiskt skräms av.

    Ett liv fyllt av lättsmälta såpor och lättuggade, färdiga åsikter kan leda precis vart som helst .. det har många fått erfara, när det har varit för sent.

    Hmm .. Att bara blogga i en ocean av andra bloggar skapar inte direkt kontakter med likasinnade, hur många artiklar man än bloggar om .. om det inte syns. Och att enbart blogga om yta utan innehåll eller om privatlivets fröjder, det känns liksom inte värt priset.

    Granny .. jag förstår varför tidningarna försöker rensa upp i sina egna kommentarsfält. Men det är lite som att kasta ut barnet med badvattnet .. ALLA som inte passar in i den förutbestämda yttrandefrihetsmallen tystas. Så skapar media sina egna lagar, hoppas slippa granskning av sina egna artiklar och få möjlighet att välja sina egna politiska företrädare genom att skapa en liknande maktposition som den som visade sig vara så förödande i England.

    SvaraRadera
  6. Jag brast nästan ut i ett hysteriskt skrattanfall när jag på Jan Helins blogg läste hans svar på följande fråga:

    "Detta är bara ett sätt att hindra obekväma åsikter att yttras. Det handlar inte om näthat, utan om att Aftonbladet har en politisk agenda."

    Jan Helins svar var:

    "Nej, så är det faktiskt inte. Det handlar om att ta ansvar som utgivare."

    Jajamen. AB har ju under senare verkligen visat att man tar sitt ansvar som utgivare, inte sant. Inga dåligt underbyggda förtalskampanjer i den tidningen inte. Inga kränkande artiklar skrivna i AB minsann. Jan Helin är ju den främste av hedersmedborgare, vit som snö, som alltid tar ansvar för tidningens publiceringar.

    Not?

    V

    SvaraRadera
  7. ...senare tid...

    Ska det stå.

    V

    SvaraRadera
  8. Visionären .. just nu får jag en känsla av att jag drömmer och hallucinerar .. Jan Helin talar om ansvar som utgivare och Sverige ska satsa på stöd till medborgarna i diktaturer så de kan kommunicera anonymt på internet??

    Det kan bara inte vara sant .. jag kanske håller på att bli dement???

    SvaraRadera