Vem är förövare?

Barn som rånas, misshandlas och förnedras är offer och barnen som rånar, misshandlar och förnedrar är också offer?

Föräldrarna till barnen är alla offer, var och en på sitt sätt?

I skolan är alla offer, både de som vill lära sig något, de som inte vill lära sig något och de som försöker men inte kan lära ut något?

Kvinnor blir offer och våldtas av män som också ses som offer, högeffektivt kriminella förtjänar ett lågaffektivt bemötande eftersom de också är offer och om offerstatusen är tillräckligt hög finns där också en egen offerfil i rättsväsendet, vilket i sin tur gör polisen till offer för ett system där de som borde låsas in i stället släpps ut för att återigen ställas till svars med samma resultat på samma empatiska grunder?

Sjuka, funktionshindrade och äldre är lika mycket offer som de som har till uppgift att ge en fungerande vård och omsorg till ett maximalt antal behövande till ett minimum av tid och kostnad och kommunernas ekonomi, som är förutsättningen för en fungerande välfärd, är i fritt fall, eftersom de både är offer för sin egen generositet och för regeringens ansvarslöshet?

Regeringen i sin tur är offer för en opposition som envisas med att föra fram sin egen politik i riksdagen, där regeringen är i minoritet, eftersom de redan från början var offer för sin egen oförmåga att regera med sin egen politik och därför tvingas vara offer för sina egna samarbetspartners? Vilket gör att det största regeringspartiet kan se sig som offer för ”de andra” och gå i opposition mot de beslut de själva godkänt, eftersom det inte var av fri vilja?

Oppositionen är också offer för ett svek som grundar sig på att delar av dem ser sig som offer för den demokratiska villfarelsen att alla riksdagspartier är valda på samma villkor, vilket gör ett speciellt parti till offer för negativ särbehandling i en demokratiskt vald riksdag där alla andra känner sig som offer för folkets oförmåga att välja rätt när de får välja fritt?

På Twitter är ALLA offer! Framför allt för varandras ”svansar”? ”Svansar” som i sin tur består av helt vanliga människor som ser sig själva som offer i förhållande till dem som påstår att deras egen verkliga verklighet inte alls är verklig?

Kulturarbetarna är offer för folkets oförmåga att uppskatta den kultur som skildrar de verkliga offren i den för folket overkliga verkligheten och gammelmedia är de verkliga offren för den folkliga oförmågan att acceptera att den verkliga verkligheten inte alls är lika verklig som den overkliga verklighet som skildras av engagerade ledarskribenter som lever i sin alldeles egen verklighet?

Men om vi nu alla helt plötslig blivit offer på ett eller annat sätt, så undrar jag – vem sjutton är det som är förövare?