Dagar kvar till riksdagsvalet 2018

söndag 1 februari 2015

Behovet av offer för att få godheten bekräftad?


Jag kan för mitt liv inte fatta att vi har den regering som vi har. Varje gång jag ser någon av våra ministrar i något tv-program eller läser något debattinlägg i tidningen, författat av en nybakad minister .. blir jag lika häpen.

Det känns liksom inte som om det är på riktigt.

Vår statsminister talar till folket med en hopkramad lapp i handen .. och det verkar som om någon annan har skrivit den och att han nätt och jämt hunnit ögna igenom texten, men missat innebörden.

Är han verkligen statsminister på riktigt? .. frågar jag mig själv, och blir lika förvånad varje gång jag måste acceptera att .. jodå, det är han.

Fortsätter det så här så kommer regeringen kanske att få Karamellodiktstipendiet innan mandatperioden är över ... och motiveringen kanske kommer att likna den Maria Lundqvist fick 2010 ..  för att ha bidragit till att lyfta själva knäppheten mot nya höjder - bland annat genom sin förmåga att skickligt spela på ”tajmad otajming”.

Så hur overkligt det än verkar så verkar det som om vi får dras med en osorterad socialistisk regering fram till nästa val. Men vad är då socialism, undrar jag som är dåligt påläst i ämnet?

Wikipedia beskriver det så här .. Vanligtvis beskrivs socialism i marxistisk bemärkelse som en politisk och ekonomisk doktrin som syftar till att skapa det klasslösa kommunistiska samhället ..

.. något som andra tolkat som " Det är socialism när de fattiga har mer än de rika", vilket förmodligen blir en sanning när alla ska få bostadsgarantier, arbetsgarantier, försörjningsgarantier och jämlikhetsgarantier. ALLT finansierat av skatt på ovanstående garantier. Eller hur det nu är tänkt .. när bostäder, produktion och arbetstillfällen ska finansieras av skatter från ... ja, vad då?? A-kassan? Traineejobb?? Pensionen? Försörjningsstödet?

Det är knepigt med ekonomi på så höga höjder att det inte ens går att tala om "riktiga" pengar. Sådana som vi vanliga dödliga förväntas överleva på och bidra med?

Men i Wikipedia fortsätter  beskrivningen av socialism ..  i detta samhälle ägs och kontrolleras produktionsmedlen offentligt. Dess omedelbara strävan är att upprätta arbetarmakt, en planerad hushållning och gemensamt ägande av produktionsmedlen (näringslivet).

AHA!!

Socialism är när staten övertar näringslivet och avskaffar vinsterna! Någon har beskrivit det som "Socialism är delning av vinsterna utan ansvar för förlusterna" och att "I den socialistiska ekonomin övertas till och med kriserna av staten". Vilket gör att jag genast förstår Jonas Sjöstedts glädjefnatt över det grekiska valresultatet.

"Socialismen är ett paradis - för kapitalistiska turister" .. verkar också vara en logisk följd och att "Socialismen kommer att förbli populär så länge människorna finner hoppet om att det också ska gå dåligt för andra viktigare än hoppet om att det också ska gå bra för dem själva" kan väl också ses som en självklarhet i sammanhanget.

För det är ju ändå skillnad mellan kapitalism och socialism, eller hur? Som någon mer insatt sa .. "Kapitalismens nedärvda last är den ojämlika fördelningen av tillgångarna, socialismens nedärvda dygd är den jämlika fördelningen av fattigdomen".

Men vad är det som gör att så många längtar efter en relativt glädjelös och oinspirerande tillvaro, där skenheligheten och självgodheten härskar och det enda äkta, godkända skrattet är ett hånskratt?

ALLA kan ju inte hamna i regeringsställning och skumma grädden från blåmjölken? Vad är det som binder samman de socialistiska partierna mer än hoppet om att få bestämma vad andra ska tycka?

Bindemedlet verkar vara nöd, elände, svält, förtryck, orättvisor och flockmentalitet. Människor som är OFFER är absolut nödvändiga för att att vänsterpolitiken, vänsterkulturen och vänsterjournalistiken ska ha ett berättigande och flockmentaliteten är lika nödvändig för att undvika oliktänkande och tvivlare.

Men utan förtryckare finns det ju inga offer.

Så vad gör de goda, jämlikhetssträvande människorna .. som strävar efter att de svaga, förtryckta och fattiga ska få samma liv som de rika eller oliktänkande, som de vill ska bli svaga, förtryckta och fattiga .. när det inte längre finns tillräckligt många hjälpbehövande samhällsgrupper med svältande, förtryckta, sjuka eller hemlösa offer och de själva riskerar att hamna i förtryckarrollen??

Det kan ju inte räcka med att förfölja Marcus Birro i all evighet, eller att anmäla felaktiga åsikter till feltänkarnas arbetsgivare så att det blir ytterligare ett arbetstillfälle ledigt till någon som tänker rätt??

Var hittar en äkta, god och glödande engagerad vänstersocialist nya offer att stå på barrikaderna för .. när de gamla vanliga tagit slut eller inte är tillräckligt nödlidande för att bota godhetsabstinensen och ge det önskade bekräftelseruset?




4 kommentarer:

  1. Många av de där postmarxisterna/kommunisterna verkar vara någon form av godhetsneurotiker. En annan sak, tiggarna säljer något till dessa godhetsneurotiker. De poserar nödställda, lidande stackare och godhetsneurotikern köper sig känslan av att vara en god människa genom att ge pengar. Det finns paralleller med prostitution....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Även jag har tänkt i dessa banor. Har länge undrat varför de som vill något och strävar efter egenvärde är så förhatliga i Sverige. Samtidigt som offer i alla former omhuldas och nästan vördas. Finns inga lämpliga offerobjekt så skapas de ofta på fula och dolda sätt. Vreden mot en stark individ kan få fram krafter att krossa denna individ som om man söker förinta själva styrkan. Samtidigt betonar man de svagas rätt till fördelar och skapar på så sätt starka motsättningar mellan grupper och förtryck mot dem som vill något.
      Tror att detta är en politik som spelar på svag självkänsla och ovilja att ta ansvar. Våra inre brister kan bli till beroende och missbruk allt under ett falskt kvävande godhetstäcke.
      Lensof

      Radera
  2. Tack, för en bra lista på citat om socialismen.

    SvaraRadera
  3. Catweazle .. jag har själv tänkt i de banorna, ja ;-)

    Hans Odeberg.. tack själv för två blogposter som jag inte lyckats formulera bra kommentarer till. Men jag tänker verkligen till .. och det var väl de som var meningen? :-)

    SvaraRadera