Flyktingsimulator - en lysande affärsidé?

En elit av 3000 mångmiljardärer, stats- och regeringschefer samt ett antal Hollywoodstjärnor deltog i världens mest prestigefyllda konferens. Ett årsmöte arrangerat av World Economic Forum, där medlemskapet kostar i runda slängar 50 000 dollar, motsvarande 450 000 kronor.

Temat varr globalisering, klyftor och ojämlikhet men väntas till stor del präglas av diskussioner om politik och populism, i spåren av brexit-omröstningen och valet av Donald Trump i USA.

Eftersom detta möte vände sig till den grupp människor som lever i en overklighetsbubbla där obegränsad tillgång till champagne från champagnehuset Laurent-Perrier, pool, bubbelbad, massage, gym, bastu, ångbad, lyxrestaurang med 6-rättersmiddagar och loungebar för champangeförtäringen, tillhör vardagen, så behövs det ju också något som anknyter till den verklighet som ska diskuteras.

Något som skingrar champagnedimmorna och sätter fart på förbränningen av den 6-rätters middagen. Därför har deltagarna sedan flera år tillbaka fått möjlighet att "prova på flyktinglivet" på ett sätt som gör att de slipper direktkontakt med själva flyktingarna.

En Flykting-simulator är en möjlighet för deltagarna att dela en flyktings upplevelser i en datorsimulator där deltagarna bland annat får krypa på händer och knän och låtsas fly från framryckande arméer.

Ett motbjudande skådespel, hävdade den kände trendanalytikern och författaren Gerald Celente, efter att New York Times berättat om evenemanget .. och jag måste erkänna att det var exakt så jag själv reagerade.

Men vid närmare eftertanke så måste jag erkänna att det kanske inte är en sån dum idé i alla fall.

Tänk om företaget som ligger bakom Flykting-simulatorn kunde skapa en Container-simulator till vår regering så att de kunde tillbringa ett dygn i en containerbostad på 12 kvadratmeter utan att behöva ha direktkontakt med den stackars pensionär som tvingas bo där i ca 10 månader.

Kanske en Akutmottagnings-simulator där våra ministrar kunde ta del av den vardag som många tvingas uppleva på landets akutmottagningar. Underlaget till simulatorn finns ju redan på bloggen I Otakt, så halva jobbet är ju redan gjort.

Dessutom så skulle denna Akutmottagnings-simulator kunna ha två användningsområden till samma pris som ett. Ett val mellan att delta som personal eller vårdsökande .. eller för den som törs, båda. Under ett normalt arbetspass, till exempel.

En Skol-simulator som skildrar vardagen för elever eller lärare i någon av landets mest problemfyllda skolor kanske skulle vara en upplevelse för den som tror att inget är svårare än att det går att lösa med ytterligare en utredning och en Polis-simulator kanske är precis det som Dan Eliasson och Anders Ygeman behöver under en vecka för att förstå att det behövs mer än verbala "krafttag" för att lösa polisens "utmaningar"?

Användningsmöjligheterna med en trygg datorsimulator är ju oändliga och ger verklighetsfrämmande makthavare möjlighet att uppleva klyftor, ojämlikhet och andra "utmaningar", utan att ens behöva vara i närheten av det obegripliga och obehagliga "folket" ..  helt utan risk att behöva ställas till ansvar eller bli utsatt för svårbesvarade frågor.

Det är ju en lysande affärsidé som kanske kan sponsras av svenska Mediebolag, samhällsengagerade Stjärnor, kärleksfulla demonstranter och kanske till och med champagnehuset Laurent-Perrier som står för bedövningsmedlen på World Economic Forum när 3000 deltagare diskuterar vilken gemensam linje de ska ha när de talar på kommande valrörelser eller välgörenhetsgalor för de fattiga och behövande.