söndag 24 maj 2020

Corona-drömmar.


Medan de Svenska Mästerskapen i undvikande av ansvarstagande pågår, sover jag som ett barn om nätterna. Trygg i förvissningen om att det i slutänden kommer att vara min generation som står på schavotten med ansvaret hängande som en repsnara om halsen.

Utan 40-talisterna hade ju detta aldrig hänt! Oavsett vad som hände, hur det hände och vilka som formellt sett bar ansvaret när det hände!

Men någonstans i mitt omedvetna finns det tydligen fortfarande plats för en orolig Filifjonka, för jag drömmer så konstiga drömmar.

Den märkligaste hittills var när jag plötsligt var rektor för Konstfack och skulle få budgeten att gå ihop. Utanför min dörr fanns en oändlig kö av förhoppningsfulla, unga konstnärer som krävde finansiering av sina unika och nyskapande konstnärliga projekt. Innanför dörren satt jag bakom ett enormt skrivbord, i ett enormt rum, med enorma fönster och insåg att – detta kommer inte att gå ihop!

Alla blev upprörda och kränkta. ALLA, utan undantag. Mest upprörd blev den unge mannen som släpade in en 3 meter hög modell av ståltråd och papier maché som han ville gjuta i brons.

Har du en aning om vad det skulle kosta? - frågade jag upprört, men det tyckte han inte hade med saken att göra. Det var ju VERKET som var huvudsaken! Konst och kultur handlade INTE om något så osmakligt som pengar.

Men vad händer med ”verket” om du mot allt rimligt vetande skulle få medlen? – undrade jag förbryllat, och fick veta att det troligen skulle gå att kränga till någon kommun som ville satsa någon eller några miljoner på att ”sätta sig på kartan”.

Det skulle så att säga gå med vinst?

Tror du verkligen att du, som gratis får en skattefinansierad utbildning, med skattefinansierade medel kan skapa ett konstverk som ingen utom skattefinansierade politiker i en kommun kan, eller vill, betala miljoner av kommuninvånarnas skattemedel för och samtidigt få en VINST?

Det tyckte han var rimligt. Rimligt var det också att vinsten skulle landa hos konstnären och inte finansiären, dvs skattebetalarna.

Och där och då ruttnade jag på hela budgeten, de röda siffrorna, de höga kraven och de uppblåsta egona och kastade budgeten (i pappersform?) framför hela den framtida kränkta Kultureliten! Ni går ju för f*n back varenda en av er och kommer att behöva förlita er på att andra ska försörja er till döden kommer som en befriare i nästa pandemi!

Och så hoppade jag ut genom de stora panoramafönstren bakom mitt skrivbord .. och svävade, svävade, svävade tills jag vaknade av att katten bet mig i underläppen.

Det här var för några nätter sedan och jag har gått och känt mig liiite ovänligt sedan dess. Den här drömmen handlade ju ”bara” om en budget med plus och minus som skulle gå ihop och helst inte sluta på minus och förhoppningsvis finns det tillräckligt många som går ut från Konstfack, får arbete, försörjer sig själva, betalar skatt och bidrar till välfärdssystemet så att det hela går ihop i slutänden?

Jag vet inte varför jag drömmer om sån´t här? Budgeten för en statligt finansierad verksamhet, vilken som helst, måste ju vara en fullständig mardröm även i vaket tillstånd.

Men det är ännu obegripligare när jag drömmer drömmar om Miljöpartiets nya könsneutrala och högabsorberande toalett som ska revolutionera och ersätta den gamla omoderna och miljöovänliga vattenvarianten! Den blev jag så engagerad i att det var ett rent underverk att jag inte använde den vid första besöket.

Ibland har man tur!

4 kommentarer:

  1. "-Jag har ingen aning om vad jag gör!" sa en naiv tok i en saga. Ledde det till stor uppståndelse i media, skrevs det milslånga texter om "farliga dumskallar" & "vettlösa kaptener på drivande skepp utan roder"? Nej.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Beskriver ju sverige!
      Lätt att förstå.
      Tyvärr...

      Radera
  2. Nu har ju alla begåvade konstnärssjälar chansen att vidga sina vyer i jordgubbs- och grönsaksodlingar, i skogsplanteringar och även men helst inte i hemtjänst. Skulle kunna tillföra nya insikter för deras ovärderliga skapelser samtidigt som de försörjde sig själva.

    SvaraRadera