Det bästa med den Internationella Kvinnodagen är

 .. att det är min födelsedag!

Ingen annan dag på året är det så många som kommer ihåg att jag finns och det är ju särskilt välkommet nu när det är så sparsmakat med sociala kontakter.

I dag har jag fått fler mail än jag sammanlagt fått det senaste året och många har till och med RINGT! Jag kan nästan inte komma ihåg när det senast ringde riktiga människor som faktiskt ville TALA med mig?

I stället för att skicka kortfattade mail – hur r det? Och förväntar sig svaret – OK (+valfri smiley)!

Ärligt talat, sms är inte mitt favorit-sätt att kommunicera.

Men i dag har jag till och med fått samtal från ”vänner” som mer eller mindre sa upp bekantskapen för mer än fyra år sedan, vilket tyder på att det är fler än jag som känner sig isolerade, uttråkade, understimulerade och rastlösa.

Och då är det ju kul att veta att jag kan vara till nytta på något sätt?

Svårare är att besvara standardfrågan – Hur är det? Vad gör ni nu under coronatider?

Mitt gemensamma svar har blivit – vi lever och det mest spännande har varit att se långt håret hinner växa innan det är möjligt att röra sig fritt i samhället igen.

Med bifogat foto på mig.