söndag 15 maj 2011

SE mig!!!

Inför valet i Västra Götaland har den stora löfteskarusellen snurrat runt igen, jag läser insändare om "barnfattigdom", en debattartikel om de skrämmande resultaten om omhändertaganden av ungdomar och om hur dåligt våra barn mår .. och jag sitter här och funderar. Vad är det egentligen vi människor önskar och behöver mest?? Vad är allra, allra viktigast??

Ja, jag kan ju inte gå längre än till mig själv. Vad alla andra tycker är livsviktigt vet jag ju inte .. kanske är jag flummigare än de flesta? Kanske är jag precis som alla andra?? Men för mig finns det tre saker som är viktigare än något annat.

SE mig, hör mig!! .. Att bli sedd och hörd och inte bli överkörd och förminskad, är för mig själva förutsättningen för att orka leva ett bra liv. Det är nog också själva förutsättningen för alla bloggar, twitter och sensationsartiklar som vi läser .. varför skulle de annars finnas?

BEKRÄFTA mig!! .. Tala om när jag gör något bra. Ge mig erkännande för väl utfört arbete eller beröm för de färdigheter som är speciella för mig. För alla har något som de är särskilt bra på, det behöver inte vara så märkvärdigt. Alla har något de kan göra det bättre än de flesta och behöver få höra att vi uppmärksammat det för att kunna växa. Världens bästa drömtårta .. åhhh, så syndigt läcker .. det finns det bara EN person som kan baka, och henne känner jag!

Tänk om vi kunde vara lika generösa med beröm som vi är med kritik!!

Konsumtion, utöver det som vi behöver för vår överlevnad .. vad är det, om inte ett enda skärande rop efter att bli sedd och bekräftad?? Märkeskläder, smycken, lyxprylar och elegant .. ljus och fräsch .. inredning, har ju inget värde i sig självt??

Varför läser hundratusentals unga människor bloggar och tidningar som enbart visar upp konsumtion och utseende .. om inte för att försöka hitta verktyg för att bli sedda och bekräftade? Och bloggarna i sin tur .. är inte deras hysteriska självupptagenhet och redovisandet av deras konsumtion inte ett enda rop på att bli sedd och bekräftad?

Vem är fattig .. den som är sedd, bekräftad, trygg och älskad och har tillräckliga medel till det viktiga i livet .. eller den som måste spinna runt i en konsumtionskarusell i ett evigt sökande efter godkännande och uppmärksamhet??

ÄLSKA mig .. kravlöst! .. Älska mig precis som jag är, med fel och brister. Är det inte vad vi alla vill .. ha någon att leva tillsammans med. En familj, vänner ... gemenskap??

Men kravlös kärlek går inte att köpa .. priset för den är att du själv kan ge den. Det är svårare än man tror och sett med mina ögon så innebär det att jag måste ge det jag själv vill ha .. se, bekräfta och älska någon annan, kravlöst! Kravlöst .. utan att förvänta mig eller kräva något tillbaka, det är svårt.

Naturligtvis behöver vi kunna försörja oss, få mat på bordet, ett hem att bo i och stöd när livet hanterar oss ovarsamt. Därför väljer vi våra ledare .. för att de ska se oss, bekräfta våra behov och stödja oss när vi faller eller snubblar.

Men i stället får vi nya krav, nya missnöjen, nya måsten .. som sätter fart på den negativa spiral som vi kanske redan befinner oss i. Det pekas med hela handen på orättvisor och fel .. utan att vi får veta hur lösningen ska se ut? Vårt missnöje är meningen och målet med utpekandet .. var det det vi ville när vi valde? Har politiken ett egenvärde i att vi ständigt är missnöjda??

Vi får löften som vi vill tro på, men som sedan gör oss besvikna och vilsna och vi varnas för klyftor, avgrunder och faror som vi inte ser, men skräms eller blir missnöjda av.

Och vi tror på det vi får höra .. för de vet bättre än oss??

För visst vet de vad de talar om, det måste väl ändå vara genomförbart, ärligt och uppriktig, det vi får höra?

Inte står de väl där och ljuger oss mitt i ansiktet .. bara för att själva bli sedda, bekräftade och omtyckta???

AB, AB, Expr., Expr., SvD, SvD, SvD, DN

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar