Dagar kvar till riksdagsvalet 2018

söndag 29 mars 2015

Jag såg Skavlan hata Jimmie Åkesson i fredags.


 I vår familj brukar vi bara titta på Skavlans program när vi har har tid. Men då gör vi det för att programledaren har intressanta gäster, ett behagligt sätt, ett intresserat tilltal och vett om att hålla sig inom ramarna för vettigt uppträdande.

I går såg jag en helt annan person .. borta var den trevlige svärmorsdrömmen och i stället möttes jag av en man som inte kunde dölja sitt hat och sin avsky för den gäst han bjudit in?

Det var riktigt, riktigt obehagligt .. särskilt med tanke på att Jimmie Åkesson mötte allmänheten för första gången efter en lång sjukskrivningsperiod. Programledaren lyssnade, lätt ointresserat, på partiledarens sjukdomshistoria och ägnade sedan resten av programtiden åt att visa sitt förakt för en person redan låg.

Fredrik Skavlan som alltid gett intryck av att verkligen se och bekräfta sina gäster, behandlade en person .. som alla kunde se inte var fullt återställd .. som något som katten släpat in.

Det var plågsamt att se. Det lade sig som ett skammens filter över hela intervjusituationen och jag antar att det var fler än jag som slutade lyssna och bara önskade att det skulle ta slut

Kanske reagerade jag mer, eftersom jag vet vad Jimmie Åkesson har gått igenom. Inte som politiker .. där reaktionerna han fått möta ibland kan beskrivas som både medeltida och avhumaniserande .. men som människa.

Jag har själv varit där, för många år sedan. Satsade allt, ansträngde mig bortom min förmåga och föll handlöst och ohjälpligt. Det tar tid att komma tillbaka till den person du var innan .. om det överhuvudtaget går.

Innan du faller tror du att du är oövervinnerlig och osårbar .. efteråt ska du leva med en helt annan självbild. Det är inte helt lätt.

Jag blev också erbjuden antidepressiva tabletter som förvandlade mig till en person som jag inte kände igen. Men, till skillnad från Jimmie Åkesson, var det ingen som hatade mig, ingen som ville mig illa och det fanns inget offentligt "frikort" till alla att håna, hata och förfölja mig och min familj, så jag slängde tabletterna och börja slåss med mina demoner på ett annat sätt.

Jag grävde upp halva tomten. Eller åtminstone ca 25-30 m2 och ca 30-40 cm djupt. Jag grävde upp sten, många nästan omöjliga att förflytta och sedan handrensade jag bort vartenda litet envist ogräs och varje liten ovälkommen rot, vände ner torvmull och gödning och planterade buskar på hela ytan.

Det tog en hel sommar och metoden rekommenderas då den effektivt motarbetar både sömnlöshet och tvångstankar .. eftersom hela kroppen brinner av fysisk utmattning, träningsvärk och småsår.

Däremot så rekommenderar jag ingen som befinner sig i en djup depression att bygga en grind utan förkunskaper. Jag grät floder när jag stolt reste upp mitt verk från marken och det föll ihop i en värdelös hög av löst sammanfogade brädor och hönsnät.

Tiden efteråt var skör och det tog säkert år innan jag landade i att ingen någonsin ska få mig att hamna där igen. I dag förväntar jag mig alltid det värsta från min omgivning, men blir glatt överraskad över varje händelse som inte motsvarar mina förväntningar.

Det finns människor som jag skulle kunna hata .. om jag tillät mig själv att sjunka så lågt.

Men bara tanken på att tillfoga andra så stor skada får mig att låta bli. Du vet aldrig vilka demoner andra kämpar mot i sitt liv, du kan aldrig se hur nära andra människor befinner sig den avgrund som är mellan liv och död.

Och även om du kan lätt häva ur dig .. jag önskar du var död din jävel .. till någon som du varken ser eller känner, så tror jag inte att du skulle känna dig bekväm med att veta att det var just du som såg till att någon valde att avsluta sitt liv.

Det mest föraktliga och fega som finns är att sparka på någon som ligger, slå undan kryckan för någon som försöker stå eller att avsiktligt krossa någon som är svagare än du. Oavsett vem det är och oavsett hur fruktansvärt illa du än tycker om den personen, dennes åsikter, bakgrund eller utseende.

Jag kommer inte att kunna se Fredrik Skavlan mer, utan att se översittaren som avsiktligt sparkade på en man som försökte resa sig från liggande.

11 kommentarer:

  1. Jag klarade knappt att titta utan fick sätta på paus och spola fram lite ibland (SvtPlay), det var outhärdligt.

    Jag har en närstående som gått igenom samma helvete, och det kändes då som om hela människan var sönder och inte skulle gå att laga igen. Blotta tanken på vad som kunnat hända om h*n utsatts för det man såg hos Skavlan gör mig illamående. Det ordnade sig då men det tog år att komma tillbaka till den person h*n varit. Åkesson har lång väg kvar, det syntes tydligt och jag undrar hur han kände det när han gick därifrån.

    Jag kommer inte att titta på Skavlan igen eller ge honom någon uppmärksamhet på annat sätt heller. Det jag såg hos honom gör att jag aldrig vill se människan mer.

    SvaraRadera
  2. Tack Anybody.
    Tänkte se det ikväll men låter bli. Sparka på en som ligger - vilket hjältemod.
    Är väl dags att bjuda in Marcus Birro snart. En till som ligger för att han stått upp för vad han tycker.

    SvaraRadera
  3. Jag anade hur det skulle bli men tänkte titta ändå. Missade det eftersom det tog mer tid än jag trodde att få fem barn i säng. Inte mina, barnbarn.
    Skall inte titta på Skavlan mer.

    Att gå in i väggen och inte kunna öppna dörren är riktigt jävligt. Jag kunde inte ens öppna ytterdörren. Jag insåg: döden nästa. Packade ryggsäcken och försvann till fjällen för 12 veckor, gick 800 km ensam och det var räddningen.
    Kan varmt rekommendera. Natur helar.

    SvaraRadera
  4. Det stormar rejält i Norge och Kringkastingsrådet kommer att kalla till sig programansvariga för samtal. 2100 klagomål har kommit in.

    "Jeg har aldri vært med på så mange klager i mine seks år i Kringkastingsrådet, og jeg tror ikke det har vært så mange noen gang, sier rådssekretær Erik Berg-Hansen."

    http://www.vg.no/rampelys/sverige/klagerekord-mot-skavlan/a/23425700/

    SvaraRadera
  5. Jag har också varit inne i väggen och vänt. Jag var väldigt skör under lång tid därefter.

    Det hat som Skavlan visade prov på hade knäckt mig totalt. En elak och oempatisk jävel helt enkelt. Såna ska man inte låta komma nära.

    V

    SvaraRadera
  6. Väldigt avslöjande saker om Skavlan:
    http://www.nyhetsverket.se/nyhet/24851/Norska-pratshowen-Skavlan-gjorde-ingen-succe-på-BBC

    SvaraRadera
  7. https://pbs.twimg.com/media/CBHcuBXVEAAiPLR.jpg

    https://twitter.com/ozznujen/status/582281898782826496

    https://petterssonorg.files.wordpress.com/2013/06/c3b6zz.jpg

    https://petterssonorg.files.wordpress.com/2014/10/2014-10-17_1509.png

    https://petterssonorg.files.wordpress.com/2014/10/skc3a4rmklipp-2.png

    https://twitter.com/Malena_Ernman/status/582191361488760832

    https://twitter.com/ehsanfadakar/status/582258929054453761

    Skavlan is out of my book. Så.

    SvaraRadera
  8. Skavlan har gett förnedringstv en ny vinkel. Aldrig mer Skavlan för mig-.

    SvaraRadera
  9. Skavlan var ett bra program säsong 1 och 2 sen föll det till trams-TV där det seriösa samtalet försvann till förmån för fler affischnamn!

    SvaraRadera
  10. Jag håller med om att programmet gick överstyr - åtminstone för varje person som har en gnutta empati inom sig. Visst kan man urskulda sig genom att peka på att Jimmy Åkesson ställde upp helt frivilligt och hävda att det vore felaktigt att visa särskild hänsyn till honom.

    Men med den allra tunnaste förståelse för den sjukdom som han helt klart inte tillfrisknat ifrån, kunde lite vanlig hyfs (särskilt från de som alltid framhåller ”alla människors lika värde”) ha gjort stor skillnad och man hade säkerligen sluppit en mycket stor del av de nästan 2 000 ilskna kommentarerna på SVT:s hemsida. Plus fler än 400 anmälningar som ska hanteras i den byråkratiska processen.

    Det hade varit fullt möjligt att ställa samma frågor som Skavlan gjorde, men utan det aggressiva kroppsspråket och tonfallet. Och att invänta ett svar innan man kastar fram flera påståenden och frågor är inte bara usel journalistik, det är ingen journalistik alls.

    Men det allvarligast av allt är ändå bemötandet av kritiken. Både från SVT och från media i stort. Dels ignorerar man fullständigt vad stora delar av kritiken handlar om, trots att den finns att läsa för alla intresserade - och påstår att den är ett uttryck för den vanliga mobiliseringen av SD-anhängare.

    Lena Mellin kommer snart att gråta ut om alla hat-mail hon fått och inte med ett ord kommer hon att nämna att hon själv kallar mig - och andra som haft oförskämdheten att reagera - för ”Nättroll” och placera oss i facket för ”galenskap” och ”vansinne”.

    Jag använder aldrig någonsin oförskämda invektiv när jag tar kontakt via mail eller kommenterar på annat sätt. Men det är uppenbarligen ett beteende som journalister anser vara helt i sin ordning när de talar med sina läsare.

    Leif GW lyckas, som en av mycket få, klara av att ha flera tankar i huvudet samtidigt när det gäller både Skavlan och invandrarfrågan. Ska väl vara en professor i kriminologi för att inse att de våldsamma förenklingarna (från alla håll) sällan löser några gåtor. För det krävs både förståelse (inte samma sak som förlåtelse) för tankesättet hos andra än en själv och en hel del tid.

    Han ger en gnutta tröst åt en tant som levt så länge att gråskalan känns som en betydligt framkomligare väg än alla svart-vita åsikter som knappast ens är tänkta att bidra till en lösning utan mest är till för att positionera ens person och se till att man har den allra finaste etiketten väl synlig på bröstet.

    Gunnie

    SvaraRadera
  11. När jag ser på skavlan vill jag bilda mig en uppfattning om personen som intervjuas, jag är inte intresserad av politiska vinklingar eller personangrepp. För mig framstod intervjun med Åkesson som ett inslag i en lightversion av agenda. Om nu inte skavlanredaktionen kan kalendern, vet vilken veckodag programmet skall sändas eller inte vet vilken typ av program de producerar då kanske SVT bör byta ut den aktuella redaktionen.

    SvaraRadera