Dagar kvar till riksdagsvalet 2018

fredag 1 maj 2015

Alexandra Pascalidou plagierade en dikt ..


 .. för att tjäna en hacka på andras arbete, när den egna förmågan inte räckte till.

Det är sorgligt, men inte helt oväntat och beror förmodligen på allt näthat som knäckte P1-profilen så till den milda grad att hon fick lämna sitt jobb och offentligheten ... mellan den 26 februari och den 4 mars.

Själv kan jag inte skriva dikter alls och inte läser jag många heller. Fast en gång blev jag så inspirerad av en poet, som bloggade under namnet Max P, att jag faktiskt gjorde två försök med tvivelaktigt resultat. Av någon anledning kom jag att tänka på dem när jag läste artikeln om "Den plagierade Metro-krönikan", vilket i sin tur påminner om titeln på en deckare av Agatha Christie ..

Till Max P på födelsedagen

Jag stjäl dina formuleringar,
blandar och krymper till andra placeringar.
Utan ironi och distans i nya funderingar,
får nervsammanbrott på grund av fixeringar,
vid grodor i skilda munderingar.

Jag stjäl dina formuleringar,
och ger dem nya dateringar.
Tvättar futtiga ord i flera graderingar,
och samlar ihop för reduceringar,
de som inte duger för publiceringar.

Jag stäl dina formuleringar,
gör kreativa offer för korrigeringar.
Ointressanta livsöden blir till noteringar,
och kommentarer samlas i grupperingar,
sällan intressanta men värda registreringar.

Jag stjäl dina formuleringar,
skapar text-tak och gör omgrupperingar.
Lägger texter på rad för komletteringar,
för summan av livet saknar nyanseringar,
som inte återfinns i fler exponeringar.

Efter den här kraftsamlingen blev jag så inspirerad att jag gav mig på den upphöjde kulturbloggaren på AB:s bloggportal .. som svar på ett "ironiskt" blogginlägg, och här får ni, vare sig ni vill det eller inte, en stor del av bloggsvaret också ..

.. en del som påstår sig skriva elegant ironiskt uppfattas ofta som bittra, avundsamma och illvilliga, men hukar fegt bakom förklaringen att det bara var IRONI .. som mottagaren dessutom är för dum och obildad för att fatta. Ungefär som om jag skulle skriva så här ..

KULTURBLOGGARENS KLAGAN

Det är JAG som är unik,
som förtjänar min publik.
Kom och köp i min butik,
jag har allt utom logik.

Varje ord får ny plastik,
varje mening är olik.
Här serveras sann lyrik,
som jag hoppas gör mig rik.

Det är JAG som är unik,
och jag tål ingen kritik.
Hör mitt desperata skrik,
jag är unik .. unik .. UNIK!!

.. då är jag inte ironisk utan möjligen sarkastisk .. eller rent av elak, vilket jag överlåter till läsaren att avgöra.



För er som har behov av mer än vad jag och Alexandra kan erbjuda så ger jag er .. alldeles gratis och utan att förvänta mig några applåder, den äkta varan ...

Ett bloss för moster Lilly .. en favoritdikt av Bodil Malmsten.

Vi som lever är bara döda på semester
nån sorts sommargäster.
Så ta ett bloss för moster Lillie
ett halsbloss och ett glas rött
ta ett bloss för moster Lillie för moster Lillie har dött.

Sätt dig på hennes gravsten
och dingla med dina smalben.
Minns skymten av hennes lår
när du var tretton år.

Hon gick bort i strumpor med sömmar
och eviga rock n’ rolldrömmar.
Hon hatade regler och tjat
och ord som hata och hat.

Hon gick bort till någonstans,
somewhere för att det fanns.
En korsning med inbromsningsspår i
från West Side Story.

Så ta ett bloss för moster Lillie
Lucky Strike och ett stort glas rött
ett halsbloss för moster Lillie har dött.

Hon gick bort i vingliga klackar
i slippriga uppförbackar.

Hon sa att hon var fyrtitvå
sån’t ändrar man inte på.

Så fimpa på hennes årtal
låt Waits hålla hennes bårtal
och låt henne gå när hon går
till Singapore.

Och minns alla bloss hon gav
och aska på hennes grav
på Alla helgons dag.

Så ta ett bloss för moster Lillie
ett djupt bloss – ett fullt glas rött.

Och skåla för Lucky Lillie
som gått nånstans och dött.

Och minns hennes slitsade kjol
parfymerna mysk kaprifol
och ringen från Samarkand
och svarta behåband.

Minns bourbon och billigt vin
minns doften av bränd bensin
och minns alla bloss hon gav
och dansa på hennes grav
på Alla hjärtans dag.

Så ta ett bloss för moster Lillie
låt glöden inte dö
ett svidande halsbloss Lucky Strike.

För att hon måste dö
hon gick bort med sin walkman på
dit icke hon går att nå.

Hon tog sitt Downtown Train till Prince i Purple Rain.


 Redan första gången jag läste den tänkte jag att ... den här dikten hoppas jag att någon läser på min begravning!!


Expr.,

2 kommentarer:

  1. Bra
    Två!
    Inget?
    Utmärkt
    ej sagt som elakhet.
    Dessutom Caruthers....
    Sånt gillar jag

    SvaraRadera
  2. Så hårt som du slår uppåt emot makten i din diktning så är du självskriven på P1.

    SvaraRadera