Dagar kvar till riksdagsvalet 2018

tisdag 18 augusti 2015

HOPP är ett himmelsblått ord ..


 .. ett the-sky´s-the-limit-ord som kan ge en hoppfull bakgrund till ordet MÖJLIGHETERs vita fluffiga moln.

HOPPLÖSHET däremot, är ett grått ord. Ett mulet, horisontellt-regn-ord som man kan klafsa omkring i hur länge som helst utan att komma ett steg närmare något som ens liknar hopp. Ett OMÖJLIGT, brunt ord som smittar, sprider olust och ofta slutar i svarta bottenlösa hål.

KREATIVITET och SKAPARGLÄDJE är färgglada ord med prickar, ränder och fantasifulla mönster till skillnad mot KULTUR som är ett fyrkantigt svartvitt antingen-eller-ord med dolda budskap, som aldrig innehåller hopp, men ofta förmedlar hopplöshet eller veta-bäst-överlägsenhet där det hänger bakom larmförsedda glas med vidhängande vaktmästare.

KONST är numera ett ord som påminner om tomt omslagspapper. Inte ett present- eller julklappspapper, utan ett brunt eller vitt omslagspapper av den typ som man får charkuterivaror inslagna i. Det finns/fanns ett innehåll .. men det har ofta kort förbrukningsdatum.

En gång för länge sedan var KONST ett frodigt, livsbejakande och inspirerande inslag i en ganska grå vardag. Eller strama porträtt föreställande förfäder som därmed fick efterkommande att känna sig som bättre personer. Men det var som sagt för länge sedan som konst kunde vara en kurbitsmålning på någons vägg .. eller en vit hare i snö.

HOPP, KREATIVITET och SKAPARGLÄDJE är alldeles gratis men är inte särskilt gångbart på marknaden, till skillnad från KULTUR och KONST som kan vara både dyrt och ha ett högt andrahandsvärde .. vilket gör att de ofta blir synonymer för PENGAR som är ett ohygieniskt, lite rostigt, metalliskt ord som bara är trevligt när man kan byta till sig något annat för det. Vilket gör att ordet FATTIG blir ett både rostigt och hopplöst grått ord.

FEMINISM gör sitt bästa för att bli ett ROSA ord men lyckas bara bli lika gråaktigt laxrosa som forna tiders damunderkläder. För sett med mina ögon står ROSA för sockervadd, marshmallows och andra förföriska sockerchocker som lovar mer än de smakar vilket gör att man ledsnar på hela härligheten innan man ens ätit upp hälften.

LAGOM är absolut ett ord som ser ut som en skiva Skogaholmslimpa med smör och ost på .. under förutsättning att den medförs som matsäck tillsammans med hallonsaft, under en utflykt vid en badplats vid en svensk insjö en sommarlovsdag.

LÖFTE var en gång ett ord som lovade något bra, men som i dag påminner om något som aldrig blev av. För att tala med Ernst .. löfte har gift sig bra med hopplöshet av någon anledning? Men det är ju nästan samma sak med det guldkantade ordet DRÖMMAR som förr gjorde sällskap med den lite blyga, lätt violetta ordet FÖRVÄNTAN .. ofta tillsammans med HOPP och MÖJLIGHETER.

I dag verkar ingen orka med varken hopp, förväntan, drömmar eller tro på möjligheter?

SVEK, HAT och FÖRLJUGENHET är svarta ord. Aldrig gör det väl så ont som när du upptäcker att du blivit sviken eller lurad av någon du satsat hela ditt förtroendekapital på? 

FÖRTROENDE är förresten ett grönt ord. Något som växer eller som något kan växa ur. Ett ord att handskas varsamt med så att det inte vissnar och blir brunt.

FÄRG är något jag inte kan leva utan, men jag är inte riktigt säker på att det är ett friskhetstecken att jag ser mina ord i färg .. så jag frågar Maken som är det normalaste och fyrkantigaste jag känner ... om jag säger ett ord kan du svara med den färg som är den du först tänker på då?

FÄRG? .. säger han då, och ser ut som han tror att jag helt förlorat förståndet. Men han lovar, tålmodigt, att försöka .. och jag säger ..

HOPP?

Och han svarar spontant, och ser förvånad ut .. Blått?

Vilket gör att vi åtminstone är två som kan se färgen i orden.

För bara några år sedan fanns det mer som var möjligt än det som var omöjligt. Det fanns strimmor av hopp och något som liknade förtroende .. ord som något bra kan växa ur. Men nu målar de som ska skapa bilden av framtiden bara med grå, bruna, svarta eller svartvita färger.

Jag tror det är därför så många känner oro och otrygghet.

Jag tror att landet behöver fler människor som Robban Broberg, Tage Danielsson och många andra som gav färg åt ord som de hanterade både varsamt och skickligt och färre sk kulturpersonligheter som använder sitt kändisskap och  politiska ställningstagande som ett vapen mot dem som inte skrattar och applåderar åt ord som bara skaver och gör ont.

Jag vet inte varför jag skriver det här, men kanske beror det på att jag inte har något annat att säga än att jag är sååå trött på .. och rädd för .. det gravallvar, missnöje, misstroende och öppna, självgoda förakt mot oliktänkande som frodas i landet just nu ..

..  utan den allra minsta lilla strimma blått.

4 kommentarer:

  1. Tänker inte alla i färg????? Visserligen känns det mest som bara nyanserna kommunalgrå och hsbbeige finns på ordpaletten, men jag vet att jag sett violetta , blå och gröna färgord. Mina barns namn var knallrosa med prickar.. Hopp är alltid blått och ordet resa är varmt orange.

    SvaraRadera
  2. Jag ser också ord i färger, men bara en del och inte alla.
    Vi som gör det får nog akta oss, ty jag läste för inte så länge sen att det var en speciell kategori människor som gör det (ser ord i färg alltså) och att det innebar en slags störning - eller nåt. :-D

    SvaraRadera
  3. För mig så har det gått så långt ayy jag nuförtiden förknippar ordet kultur med rött. Revolutionsrött. Alla andra färger är otänkbara i det sammanhanget. Jag har alltså tappat lusten till allt som kallas för kultur. För att lura med mig på/göra eller utföra desamma så bör man ge det ett nytt namn. Annars så stannar jag hemma och pysslar med något annat.

    PS Jag var nyligen på ett slott och tittade på skulpturer. Ingen benämnde det som kulltur, så jag hade en trevlig dag. :-)

    SvaraRadera
  4. Jag ser ord och bokstäver i olika färger. Trodde länge att alla gjorde det. Men det är tydligen ovanligt. Kallas synestesi.

    SvaraRadera