Hund- eller kattväder?

Jag tänker inte kommentera Margot Wallströms storögda förvåning över att Kommunals ledning "ljög" för henne när de påstod(?) att det inte alls fanns någon kö till den innerstadslägenhet som stod till hennes förfogande. Att en politiker ska se sig som en vanlig människa med markkänning och inblick i verkligheten är inte längre något som jag förväntar mig.

Att Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll behöll den Östermalmslägenhet på 105 kvadrat som hon fått på samma villkor som Margot Wallström .. även efter det att familjen köpt en villa i Värmdö på 115 kvadrat för 5,8 miljoner är inte heller något jag höjer ögonbrynen inför .. alla vet ju redan att lägenheter som fackföreningsrörelsen har kontroll över alltid fördelas inom fackföreningsrörelsen eller partiet.

Och vem vill inte ha en extralägenhet i innerstaden på vinterhalvåret och en villa i skärgården på sommaren?

Det är ju De Andra bostadsbolagen som ska hålla fackets medlemmar med hyresrätter .. helst i förorterna. Vem Som Helst kan ju inte bo i samma bostäder som De Som Bestämmer, som inte bara bestämmer över Vem Som Helst pengar utan också över Vem Som Helst levnadsvillkor .. det skulle ju kunna skapa väldigt konstiga situationer.

Att facket sviker sina medlemmar och festar upp deras pengar är inte heller något nytt. De sviker ju sina egna också .. det lärde jag mig när jag för första gången läste .. och skrev .. om Anna Johansson-Visborgs Stiftelse till förmån för medellösa utslitna arbetarkvinnor.

Nej jag har andra problem än sosse- och fackpampar.

Vädret till exempel.

Det är kallt! Väldigt och alldeles för mycket kallt.

Kyla kan man ju inte kalla för hundväder som tydligen är motsatsen .. ihållande ruskväder med regn och blåst. Varför det kallas just hundväder kan jag inte hitta och när jag söker på kattväder så märker jag att begreppet inte ens existerar?

Ytterligare en av djurvärldens ojämlikheter!

Fast nu är det inte kattväder precis, snarare motsatsen .. ickekattväder.

Den huttrande Siamesen vill UT .. och IN .. i nästan samma andetag och med samma högt uttalade besvikelse.

Efter att ha andats in ett uns av 20 grader kall luft, förvandlas den Makalöse Maurice till en värmesökande missil. Så fort någon sätter sig ner, böjer sig ner eller på något annat sätt förvandlar sig till kattsäng så hänger han sig fast där det passar honom bäst.

Det som passar mig sämst är när han fastnar på ryggen, Särskild den delen av ryggen som jag inte kommer åt. Då måste jag försöka gnugga honom av mig mot väggen eller någon lite mjukare möbel .. vilket inte är det lättaste eftersom han använder sina framtassar som händer som han nästan sytt fast i mina kläder.

Det mest besvärande är när jag .. som nu .. sitter och skriver. Den Makalöse kravlade upp i mitt knä och förvandlade sig till en förtjusande, hjärtekrossande liten kattboll som jag är tvungen att hålla uppe med min vänstra arm.

Sötchock och naaw och lillavännen så värnlös, ensam och söt! .. jag går på det varje gång.

Det gick så där, faktiskt .. både med hållandet och sovandet. Det kravlades och rafsades och innan jag visste ordet av så hade han lyckats ta sig in under min varma tröja och boat in sig i höjd med midjan.

Eftersom det frigjorde min vänsterarm så såg jag det till en början som en fördel, vilket var synnerligen korkat av mig.

Den Makalöse makade sig nämligen uppåt mot värmen mellan högerarmen och kroppen och försvann in i ärmen med frambenen .. och så småningom även med huvudet och "axlarna". Klorna på tassarna på frambenen som är längst in i ärmen har han förankrat sig med  .. och nu verkar han ha gått i vinteride och jag har drygt 4 kilo katt hängande i armhålan.

Den som försökt att bli av med ett sådant problem vet att det är lättare sagt än gjort. Även om jag reser mig så kommer han att hänga kvar och stöder jag inte upp den del som hänger och dinglar i midjehöjd är det hög risk att det slutar med att hela klädesplagget ger upp.

Jag gillar faktiskt den här tröjan som jag ärvt efter min pappa som i sin tur köpte den dyrt från en hantverkare i Värmland. Bra kvalitet är det också .. så än så länge är den hel.

Så här sitter jag med en katt i ärmen som en annan falskspelare och funderar om jag ska virka ut honom med vänsterhanden eller försöka befria mig från både tröja och katt genom att dra den förstnämnda över huvudet?

Eller ska jag sitta kvar och skriva i hopp om att han får så dålig syretillförsel att han förlorar medvetandet och ramlar ur av sig själv?

Fast i värsta fall så hinner Maken komma hem och signalera att .. nu är det mat!! .. och då riskerar jag att bli fullständigt sönderriven om den Makalöse försöker ta snabbspåret genom ärmen till matskålen?

Så ni ser att det finns betydligt angelägnare problem här i världen än fifflande fackpampar och sosseministrar att ta i tu med.

Och rent statistiskt sett så måste det finnas åtminstone en .. eller fler .. personer som just nu befinner sig i samma kniviga sits som jag.

6mannen, HAX, Cornucopia,