Dagar kvar till riksdagsvalet 2018

fredag 10 februari 2017

Om att förvandla Stefan Löfven till Håkan Juholt.


Stefan Löfvens medarbetare satsar på att förvandla statsministern till en folklig man .. en landsfader .. en fryntligt jultomte .. en klippa i ett stormigt hav .. en fadersfigur för alla otrygga .. en glad, pålitlig mysfarbror.

Det är dömt att misslyckas. Ska sanningen fram så är hela idén så pinsamt dålig att den riskerar att ytterligare försämra bilden av mannen som inte kan dölja hur jobbigt han tycker att det är att läsa upp tal som till och med han själv verkar ha svårt att förstå.

Jag vet ingen politisk ledare som verkar vara så illa till mods när h*n hamnar mitt bland "vanligt folk", som Stefan Löfven.

I valrörelsen 2014 vägrade han dessutom att berätta om sina planer för landet som han tänkte laga, eftersom han ansåg att det höll på att gå sönder. Hur lagningen skulle ske, skulle han svara på efter valet, sa han och jag .. och förmodligen fler med mig .. väntar fortfarande på det svaret.

På varje bild .. från sammanhang som inte är välregisserade med enbart höga ledare eller partikamrater inom synhåll .. ses statsministern huka omgiven av sina säkerhetsvakter och med en lätt panikslagen blick riktad mot vad som helst utom mot de farliga folkmassorna.

Den gångna veckans resor ut i landsbygdens verklighet verkar inte ha varit något undantag. Stefan Löfven har talat till folket, ställt upp på "folkliga bilder" .. han har bl.a åkt en folklig snöskoter och tittat på snöskulpturer .. och sedan raskt forslats iväg till någon samlingssal där särskilt utvalda och på förhand inbjudna bänkat sig. Alla frågor som ska ställas har samlats in skriftligt för att inga pinsamheter ska uppstå .. och så har han besvarat de som sorterats fram, talat och applåderats .. och åkt vidare.

Jag förstår varför han inte åker till Almedalen i år. Förr om åren .. medan journalisterna fortfarande granskade makten i stället för att själva se sig som förutsättningen för makten .. talades det om riksdagsmännens frånvaro från riksdagen som att de "vistades ute bland folket" eller att de "arbetade ute i verkligheten".

Vid närmare granskning visade det sig ofta att den verklighet de varit i var den egna verkligheten i hemmet och folket deras egna grannar, familj, släkt och bekanta.

Så i sommar gissar jag att Stefan Löfven vill ha semester i sin sommarstuga tillsammans med hustrun, så de kan ”träffa folk som kanske aldrig skulle besöka en politikervecka” .. dvs grannar, vänner och bekanta som han känner sig bekväm med.

Stefan Löfven kommer aldrig att bli en folklig landsfader, bara hans märkliga förhållningssätt till folkets berättelser om sin upplevda verklighet (surrealistiskt!) och hans liknelser fäller honom redan i starten.

Något som Ann-Charlotte Marteus beskriver så här ..  I tisdagens DN säger han [Stefan Löfven] sålunda: "Jag är framför allt orolig för att landet ska glida isär. Det har vi tillåtit oss göra under alldeles för lång tid. Vi har mycket kvar att göra, men riktningen är rätt."

Okej. Nu tänker vi oss två isflak som glider isär. Stefan Löfven står med en fot på varje flak. Flaken gliiider isär. Men statsministern hojtar att "riktningen är rätt". Hur då? Hur glider ett land isär - i rätt riktning?

Och .. Löfvens tankar är ofta svåra att följa, inte sällan för att han liksom hoppar över 27 led när han ska knyta ihop ett stycke verklighet med sitt molnfria idealsamhälle.

Håkan Juholt var folklig inifrån och ut .. själva sinnebilden för folklighet, en glad, trygg, spontan och öppen person som kunde få människor att känna sig sedda och bekräftade bara genom att jämföra dem med pingviner som sökte värme och skydd under samma paraply. Att försöka pressa in Stefan Löfven .. som valdes för att han INTE var Juholt .. i Juholts lediga kostym känns som ett omöjligt uppdrag .. en orealistisk, nästan pinsam önskedröm från partistrategerna.

Statsministern är alldeles för rädd och obekväm i kontakten med "vanliga människor" för att kunna klara av den personlighetsförändringen.


6 kommentarer:

  1. Hej.

    För att etablera en bas-nivå för Stefan Löfvens folklighet och fingertoppskänsla räcker väl detta:

    "– Stefan! Stefan! Vad heter personerna som är döda? Vad heter dom? Vad heter dom? skrek 22-åringen som förlorade en nära vän i dådet."

    Från Expressen/GT 8:e april 2015;
    [http://www.expressen.se/gt/misstankt-gangledare-gav-lofven-utskallning/]

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

    SvaraRadera
    Svar
    1. haha .. det var precis den bilden jag utgick från. ;-D

      Radera
  2. Hej anybody! Löfven är det minst dåliga alternativet som partiledare för S! Det påstås att han aldrig ville ta uppdraget, men efter att ha hjärntvättats på Harpsunds kursgård, övertalats av partiledningen! Men vad vet jag? Löfven är i alla händelser betydligt mer obekväm med "folket" än andra partiledare och den bäste i kontakten är Åkesson, som fö ska framträda i Umeå på Vävenscenen på torsdag kl. 19.00.

    SvaraRadera
  3. Vi har det ju trots allt rätt bra i det avseendet i Svedala.
    Tänk på de s.k. världskrigen.
    Där var det miljoner på båda sidor som man borde hålla i minnet.
    Naturligtvis ingen orsak att glädja sig åt upptrappningen av mord i Sverige för att hinna ikapp...

    SvaraRadera
  4. Löfven ger mig Leonid Brezjnev vibbar. Ögonen vidöppna men bakom pannbenet är batteriet strömlöst.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är inte bara batteriet som saknar kräm, det finns inget som batteriet ska driva. Det är tomt, fullständigt tomt och innehållslöst. //tompas11

      Radera