Dagar kvar till riksdagsvalet 2018

tisdag 21 februari 2017

Vem äger varumärket "Sverigebilden"?


Falska nyheter, vinklade nyheter, information/desinformation, den verkliga verkligheten, problem/utmaningar, den sanna sanningen, den påstådda lögnen, propagandan, de äkta känslorna, den höga moralen, de onda, de goda och den heliga värdegrunden .. det är fullt krig om vem som har rätten till varumärket "Sverigebilden".

"Folket" påverkas av falska nyheter och får därmed en falsk Sverigebild, anser de som har en helt annan Sverigebild. Oppositionspartiernas Sverigebilder är falska till skillnad från regeringens Sverigebild som är sann, trots att sossarnas Sverigebild inte har några likheter alls med Vänsterns Sverigebild eller med den Sverigebild som Miljöpartiet offrade på maktens altare.

"UD och ambassaderna arbetar kontinuerligt med att sprida en korrekt och rättvis bild av Sverige. Vi ser tyvärr en generell tendens att förekomsten av felaktiga uppgifter ökar.” .. säger utrikesminister Margot Wallström med anledning av president Trumps påstående att Sveriges generösa invandringspolitik har skapat svårlösta problem.

Problem som blir utmaningar som ska anpassas efter Värdegrunden för att passa in i Sverigebilden och den som inte antar utmaningen utan fortsätter att kalla dem för problem är en del av dem som sprider en falsk Sverigebild som sedan riskerar att spridas på twitter utanför landets gränser?

Vad är sant, vad är falskt och vem är egentligen intresserad av sanningen när den egna positionen och försörjningen står på spel?

"Även här i Sverige är media folkets fiender" .. skriver Karin Pettersson i AB i dag, samtidigt som hon konstaterar att .. "Våra samhällen har inga bra skyddsmekanismer mot propaganda och lögner. Såväl journalistiken som politiker och medborgare har lite till mans levt med föreställningen att vänster och extremhöger är ungefär lika goda kålsupare och att alla nog har lite rätt och lite fel. Det är dags att vakna nu"

Men när Karin Pettersson talar om media så är det inte "traditionella medier" hon talar om utan "ett isolerat och eget universum av lögner och desinformation" bestående av sajter som t.ex Avpixlat och Granskning Sverige. 

"Högerns desinformationskanaler"! 

Det är enbart där som journalisterna skildras som fienden och det är enbart där som Sverigebilden snedvrids och svartmålas och förmedlas till "folket"!

FredrikJohansson skriver i SvD om Sverigebilden och det "sköna tjejgänget i regeringen" som kopplar samman Kanadas statsbesök i Sverige med Sveriges besök i Iran för att kunna ta "kontroversiella inrikespolitiska poänger på ett statsbesök" och utnyttja det till "pajaseri". Han avslutar med .. "USA har en president som twittrar sina uppfattningar om vårt land. I versaler. Då gäller det att agera med en kombination av tydlighet och klokskap. Och inte minst: det gäller att agera vuxet. Så det är hatten av nästa gång en utländsk regering kommer till Stockholm. I en värld där alltför många uppträder som barn, är det ett ansvar att vara vuxen".

Ett bra tips sett ur min verklighet och utifrån min sanning och i förhållande till den Sverigebild som jag förmodligen hjärntvättats till eftersom den haltar betänkligt i förhållande till den Sverigebild som bör förmedlas officiellt.

Naomi Abramowicz verkar inte heller riktigt vara överens med Karin Pettersson när hon hänvisar till "traditionella medier" som "The Telegraph, New York Times och BBC" som har haft rubriker som ”Sverige är det perfekta exemplet på hur man inte ska hantera den stora migrationen” och ”Fattiga EU-migranter testar gränserna för den svenska toleransen” eller ”Hur Sverige började exportera jihad”. I stället för att hänvisa till högerextremism skriver hon .. Vi borde välkomna de perspektiv som utländska nyhetskällor presenterar. De tvingar oss att se oss själva utifrån. Utan deras rapportering finns en överhängande risk att vi blir blasé inför gängskjutningar, bränder på asylboenden och våldsbejakande extremism. Det är tråkigt att Sverigebilden har försämrats, men det finns faktiskt skäl för det.

Så hur är det egentligen med Sverigebilden?

Vem äger den, vem påverkar vem och varför?

Den Sverigebild som jag själv tror på .. har jag skapat den själv, eller har jag påverkats av andra?

Eftersom jag inte läser de sajter som Karin Pettersson hänvisar till utan bara läser "traditionella medier" och följer de bloggar och nyhetssajter som mer eller mindre bekräftar den verklighetsbild jag själv hade från början så finns det ju bara politikerna kvar?

Och vem tror på en ängslig och rubrikrädd politiker i dagsläget?

I går insåg jag att det är fullt möjligt att bli negativt hjärntvättad av dem som försöker få mig att "vakna nu" genom att försöka förmedla en mer positivt sanning än den jag ser i min egen verklighet.

Jag gick in på Expressens hemsida och möttes av ..


 Jag reagerade spontant och direkt på meningen .."de kände sig så trängda att de ansåg det nödvändigt" och tolkade den genast som en rapport om polisbrutalitet kryddad med  medkänsla med de utsatta utanförskapsungdomarna som attackerade poliser, misshandlade en fotograf, brände och förstörde det som gick att bränna och förstöra.

Till min förvåning var det fel? Men de sekunder som det tog att inse det var rejält pulshöjande måste jag erkänna.

Hur kom det sig att jag reagerade så?

Är det möjligt att den goda, empatiska och moraliskt högtstående journalistiken hos de "traditionella medierna" skjuter så högt över målet att den i stället skapar ett så starkt ifrågasättande hos läsarna att de sedan kan pekas ut som offer för "ett isolerat och eget universum av lögner och desinformation" skapat av andra?




14 kommentarer:

  1. undrar om aktivisten från DN fick blommor eller bannor från bossen wolodurskij ?

    SvaraRadera
  2. Hej.

    Jag tror vi skall fortsätta spinna på folkhemsliknelsen.

    Ungefär såhär: tjusig villa i lagom på ort, två bilar på uppfarten, ena barnet i ridskola och det andra i lämplig idrott (sportboll eller knuffa puck eller så), samt ekologiskt Svanen-märkt i matkassarna och en välskött gräsmatta; moderatbandy till helgen och grillning i grannskapet på sommaren.

    Utom de helger eller veckor när någon i huset ramlat i en trappa, eller gått in i en dörr, eller lagt sig i fel säng.

    Ett sådant folkhem lever vi nu i, svenskarna som barnen; offer för föräldrarnas falska fasad.

    Ett sådant folkhem som kräver hårdhänt ingripande för att skilja agnarna från vetet och kamma lössen ur pälsen, eller att barnen när de kommer i lämplig ålder tar saken i egna händer.

    Journalistkåren, Brå och liknande goda är att betrakta som grannarna som misstänker eller rentav vet med säkerhet, men inget gör.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

    SvaraRadera
    Svar
    1. I detta forum talar du för dom redan frälsta.

      Radera
  3. Ja jag har länge velat veta hur man delar dina, Jaaa vad skall jag kalla dom? Underbara? Träffsäkra? Språkligt perfekta? Bara såå. Jag har läst din blogg i några år och ibland tyckt att jag ville dela. fastän inte så himla viktigt. Men nu tycker jag att du är en av dom vassaste skribenter jag läser. Nu är det inte så farligt. Hur delar man?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! :-)
      När det gäller din fråga har jag inget svar. Jag är en av de minst tekniska personer som finns och har varken twitter eller facebook. Det är ett rent underverk att jag ens kan få den här bloggen att fungera.

      Kort sagt .. jag vet inte hur man gör?

      Radera
  4. För mej tog det väldigt länge att alls kunna kommentera. Nu frågar vi dina läsare. Hur delar vi Anybodys, jag vill kalla det,så underbart träffande.Punkt slut. Jag hittar inte ord. Du är bara så bra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kopiera adressraden längst upp i webbläsaren och klistra in den i ett inlägg på t.ex. facebook, så fixar det sig; MEN du måste klicka på själva inlägget först, inte bloggens hemsida.

      Radera
    2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    3. Nääh, det funkade inte.

      Radera
    4. Anybody's texter är en sann njutning att läsa. En egen personlig stil och ironi, bäst i Sverige i sitt slag (och bli inte ledsna för det, alla ni andra skribenter, för i skrivandets konst finns oräkneliga grenar att vara bäst i).
      Jag är så oteknisk att jag inte ens kan länka, men kopiering klarar jag av och det bör väl även fungera i Facebook?
      Säkrast gör man så här på en sida med kolumner, där det kan vara knepigt att markera utan att mycket annat också kommer med:
      Sätt markören framför första bokstaven i det avsnitt som ska kopieras. Håll shift-tangenten nedtryckt, använd nedåtpil-tangenten för att rad för rad blåmarkera det som ska kopieras. Tryck sedan ner Ctrl + C. Nu finns texten i minnet. Det kan vara smart att flytta över och spara den i ett skrivprogram, t ex Word eller gratisprogrammet LibreOffice. Gå in i det programmet och tryck Ctrl + V. Då dyker texten upp och man kan t ex redigera bort sånt som kommit med av misstag, ändra typsnitt, ta en pappersutskrift osv.
      Sedan kopierar man över texten dit man vill genom att upprepa proceduren markera, Ctrl+C, Ctrl+V.
      Att vanemässigt kopiera och spara är klokt även när man har lagt ner mycket omsorg t ex på en kommentar till någon blogg och inte vill riskera att den bara försvinner av någon anledning. Lycka till!
      / Sixten Johansson

      Radera
  5. Man säger att en journalist har blivit erbjuden pengar för att åka till Malmö av en högerextrem hatsajt. Är det Paul Joseph Watson på Youtube man menar då? Han är gapig och väldigt kontroversiell men knappast mer än vänstern, Fi eller någon annan grupp som tycker om att höras.

    SvaraRadera
  6. Antar att vi är töntar som får sitta nere i typ källaren. Och sedan när muren faller då får dom se flodvågen. Eller hur det var.

    SvaraRadera
  7. Som det står på Ledarsidorna.se idag:

    "Ironiskt nog är Donald Trump den förste politikern som utnyttjat denna relativism på ett innovativt sätt: Han har vänt postmodernismen mot sig själv."

    SvaraRadera