Bör vi ha en varningstext på val(S)edlarna ..

.. vid riksdagsvalet 2022?

Expressen har funnit ett samband mellan klass och corona eftersom det är fler fattiga än rika som mister livet. Det ligger nog något i det. Men det finns också andra samband att fundera över.

Det gamla talet om ”närande och tärande”, det handlar också om var på samhällsstegen du befinner dig.

Inkomster och utgifter, det vill säga plus och minus i den statliga bokföringen verkar ha ökat risken för den vanliga människan att dö i den pågående pandemin, åtminstone så som jag upplever det. Kalla det gärna klasskillnad men frågan kan lika gärna vara - är du lönsam, eller inte? Om inte, så verkar du vara mindre intressant.

Det vi vet i dag är att merparten av de ca 5,5 tusen döda i corona är personer över 65 år och utrikesfödda i sk utanförsområden. Det vill säga .. människor som till stor del enbart innebär en kostnad för staten och kommunen/regionen de bor i.

För om man helt kallt räknar med att de flesta som dör är pensionärer och trångbodda utrikesfödda så innebär ju faktiskt de flesta dödsfallen en ren besparing. 

Pensioner och bostadsbidrag som inte behöver betalas ut, kostnader för vård, omsorg och hemtjänst som upphör och pensionärsrabatter på ditt eller datt som inte kan utnyttjas, bara det ger klirr i kassan. Räknar man sedan in de bostäder som frigörs när människor som inte längre tillför något befrias från sina bördor, är det ju en inte allt för föraktlig bonus.

Bidragen för dem som inte aldrig någonsin kommer att bli självförsörjande är ju också, som alla vet, en stor kostnad för samhället och ser man bara på utgifter och inkomster så är ju alltid inkomster att föredra före utgifter, eller hur? Och de besparingarna kan ju komma väl till pass om man, för att behålla regeringsmakten, vill bereda plats för andra hjälpbehövande som ännu inte lyckats ta sig in i det svenska lyckolandet.

Så gott som alla som finns med i de publicerade ”riskgrupperna” och riskerar att hamna sist när vården måste göra prioriteringar på grund av utrymmes-, material- och personalbrist kan då, på ett eller annat sätt, ses som en kostnad för samhället, och därmed en vinst när de stilla och anonymt lämnar jordelivet.

Eftersom jag, under större delen av mitt liv, haft järnkoll på både min egen ekonomi och andras kan jag se vinsterna i det som pågår just nu. Inte för att jag påstår att det är avsiktligt, men det är nog inte helt ovälkommet heller.

Men i ärlighetens namn borde nog våra riksdagspartier överväga en övre åldersgräns eller varningstext på röstsedlarna för dem som fortfarande är så dåligt pålästa att de överväger att rösta på regeringspartierna i nästa val.

För det KAN inträffa andra pandemier eller andra krissituationer som kräver ekonomiskt triage för att få landet att fungera tillräckligt väl för att skapa illusionen att det fortfarande är ett välfärdsland som i första hand ser till sina äldre, äldreäldre och de som utåt behandlas som ömtåliga barn men i nödläge lätt kan offras på ekonomins altare.

Och då tror jag att de som tillhör samma grupper som nu ligger och kippar efter andan på äldreboenden, isolerade i hemmet eller i väntan på en ouppnåelig plats på en IVA-avdelning har något bättre chanser under en annan regering.

Eller så är jag bara bitter och missnöjd i största allmänhet.