Eller vad det nu var statsministern ville poängtera i sitt tal till nationen?
Det saknades både ödmjukhet och självrannsakan
i statsministerns tal. I och för sig hade jag inte förväntat mig det heller.
Men NÅGOT bevis på insikt och ansvarstagande hade jag hoppats på.
Han talar om vad ”VI” har gjort?
Det vill säga ”tagit ansvar för Sverige.
Skyddat oss själva, våra närmaste och människor vi inte ens vet vilka de är”.
”VI” gav också ”personalen i sjukvården och omsorgen en chans att klara den
akuta krisen”. ”VI” gjorde också stora uppoffringar, avstod från mycket och
”plattade till smittspridningskurvan”.
Hurra för OSS?
Eller för Norge? För när statsministern ber oss
att ”komma ihåg att över 6 000 människor i Sverige redan har dött med
covid-19” så kommer jag ihåg att det i Norge bara har dött 306 personer, i
Danmark 781 och i Finland 375. Något som inte direkt gör mig förhoppningsfull
när han talar om att ”det vi gör rätt nu får vi glädje av senare.”
Enligt de berömmande inledande meningarna gjorde ”VI” ju rätt under våren?
Men vilka ”VI” är det statsministern talar om
när han berättar om hur framgångsrikt vi bekämpade viruset i våras? Vad har
regeringen och statsministern gjort, förutom att delegera ut hela ansvaret för
den jobbiga pandemin till FHM och ytterst till en enda person – Anders Tegnell?
Eller menar han OSS som fått gissa oss fram mellan rekommendationerna?
För när vi närmar oss realtid byter
statsministern tilltal. Nu
är det DU som ska göra uppoffringar. Det är DU som ska skärpa till dig, hålla
dig uppdaterad om vilka råd och rekommendationer som gäller där DU befinner dig
och det är DU som bara ska träffa människor som DU bor med och om DU bor ensam,
välj en eller högst två vänner att umgås med. Men fortsätt hålla avstånd och
stanna hemma vid minsta symtom och glöm för all del inte att tvätta händerna
ofta och noggrant.
DU ska ställa in, boka av, skjut upp alla saker
som DU skulle vilja göra, men inte är nödvändiga och DU som är arbetsgivare
ska, om det går, möjliggör för DINA anställda att jobba hemifrån.
Jag har Stefan Löfvens tal utskrivet framför
mig på borden och letar förgäves efter åtminstone ett litet tecken på ödmjukhet
eller självrannsakan. ”Det vi som land gör fel nu för vi lida för senare”,
känns ju mer som ett hot än ett erkännande av alla fel som faktiskt redan har
gjorts och som vi får lida för just nu. (Följ gärna Anders Tegnells samlade citat om corona-strategin under våren på bifogade länk).
Alla sossefloskler som avslutar talet får mig
att må illa - När vi är igenom den här krisen ska alla kunna minnas hur vi
hjälpte varandra. Minnas solidariteten. Minnas känslan av
gemenskap och känslan av att göra rätt. Minnas hur ”vi pressade
ner smittspridningen och lyfte vårt land”. Men då måste vi här och nu visa vår
sammanhållning och vårt ansvarstagande. Och att det är starkare än det
virus vi ska besegra. Nu gör vi det här. Tillsammans. För Sverige.
Var detta ALLT statsministern hade att säga
till medborgarna?
Stefan Löfven är i stort behov av en ny
talskrivare! STORT behov, om någon frågar mig.
Journalisten och tidigare ledarskribenten Mats
Skogkär har skrivit ett alternativt tal på twitter som förmodligen hade landat
bättre än det som statsministern tog sig tid att vidarebefordra till
befolkningen. Men jag misstänker att Stefan Löfven inte är villig att gå fullt
så långt.
I en amsaga bad en potatisgubbe gråtande om ursäkt för alla sina fadäser på en scen. "-Med mig blev det ingenting med allting" bölade han. "-Som en blandning av slapp idioti & ett väntrum utan lappar i kölappsautomaten" sa en mård. "-Ja, precis så erbarmligt.." hulkade potatismannen på scenen.
SvaraRadera