Dagar kvar till riksdagsvalet 2018

måndag 15 juli 2013

Wee, wee, wee, wee ..

.. eller "ough,hough, cough", som Martin Sjöqvist säger i kommentarsfältet till "Gammal och dum". Aftonbladets Daniel Swedin har lyckats åstadkomma ännu en ledarartikel som bevisar regeringens skadliga inverkan på folket.

Han rapporterar om att "41 procent av de svenska LO-arbetarna har inte läst någon bok det senaste året, enligt SCB:s siffror. Och det är LO-arbetarnas barn som blir allt sämre på att läsa. 15-åringars läsförmåga har gått ner på tio år och de socioekonomiska faktorerna spelar allt större roll för hur bra man är på att läsa".

Detta är .. enligt Daniel Swedin, ett bevis på de stora klassklyftor som uppstått under Alliansens regeringstid

"Göran Hägglund (KD) lanserar ett förslag för att svensk skola ska upprätta en klassikerlista med kultur som alla elever ska ha tagit del av innan de lämnar skolan. Hägglund väljer att placera problemen i skolan. 

Att placera problemen i skolan tycker Daniel Swedin är upprörande, trots att han i samma andetag prisar sin egen skolgång där han och hans "högstadieklass tvingades läsa Johnson, Martinsson, Fridegård på svensklektionerna under 90-talets slut och jag tror att det gjorde oss till bättre människor"?

Jag vill inte påstå att inte Daniel Swedin har fel .. men varför undviker han helt att ta ställning till IT-samhället och tillgången på TID? Jämfört med förr har unga människor mindre tid över till att läsa böcker. Jag behöver inte gå längre än till de unga i min egen umgängeskrets som använder all ledig tid till att läsa kändisbloggar, följa sina vänners facebooksidor, uppdatera sin egen, sms:a och besvara sms till alla tillgängliga vänner och fylla på Instagramkontot.

NÄR ska de hinna fördjupa sig i en bok?

I dag ligger inte en tonåring och läser innan sömnen infinner sig .. de ser om ett avsnitt av Glee eller något annat i stället. Tekniken finns kroppsnära och mer tillgänglig än en skrymmande bok.

Sedan kan man väl också fundera över kulturens roll i samhället? Vilket jag har gjort i två inlägg hittills .. så det finns all anledning till att tycka att jag har hakat upp mig på det.

Men när nu kulturen mer eller mindre har ockuperats av vänstersidan av politiken .. den del som Daniel Swedin nu försöker stödja i den kommande valrörelsen .. så är det väl ändå lite konstigt att de inte lyckats nu ut till de uppväxande generationerna, eller deras föräldrar?

Klassklyftor i all ära .. men på den tiden då kulturen var förbehållen de rika och välbärgade såg "arbetarklassen" till att sträva efter att få del av den .. men nu när kulturen är tillgänglig för alla är det tydligen främst arbetarklassen och "LO-arbetarnas" barn som förkastar den?

Är inte det ett slags underkännande?

Och om vi nu inte ska lägga skulden för den bristande läsförståelsen på kulturen, eller föräldrarna, eller skolan .. hur i fridens namn menar Daniel Swedin att det kan bli regeringens fel?

Att läsa är ett fritt val .. har alltid varit. Tillgången till böcker är fri genom biblioteken. Att lära sig läsa är numera en möjlighet alla får. En del saknar möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen på grund av olika handikapp, en del läser bara serietidningar, andra bara facklitteratur och nu för tiden så är det många som enbart läser facebook-uppdateringar, bloggar eller sms.

Av kommentarerna att döma så besvärar sig många inte ens med att läsa Daniel Swedins ledarartiklar utan kommenterar helt enkelt utifrån den provocerade rubriken?

Möjligen kan det vara bristen på tid eller det fattiga språket i sms:andet som gör litteraturen så svåråtkomlig för dem som tillbringar all vaken tid ute bland andra på de sociala medierna? Eller så finns det ingenting som längre lockar till läsning mer än skildringar av kompisarnas senaste fest eller kärlekshistoria?

Men Daniel Swedin är bergfast övertygad om att problemet beror på det växande klassamhället och till stor del är en genusfråga?

Som stöd för det har han Gunilla Molloy, docent i svenska med didaktisk inriktning som säger .. "I dag är bokläsandet och läsförståelsen som lägst bland pojkar och unga män. Pojken är förloraren i det moderna kunskapssamhället".

Under hela min livstid har det rapporteras och kommit undersökningar om att det främst är kvinnor som läser och att bokläsandet är som lägst bland pojkar och unga män?

Och rätta mig gärna om jag har fel, men jag växte upp i ett samhälle där ingen någonsin trodde att Socialdemokraterna någonsin skulle förlora regeringsmakten .. men där ändå bokläsandet och läsförståelsen var som lägst bland pojkar och unga män?

Och då hade ingen den minsta aning om att det 20-30 år senare skulle finnas en allians av borgerliga partier som kunde styra landet och ingen skyllde på klassamhället eller patriarkatet? Och ingen anade att den kultur som gårdagens arbetare strävade efter att få tillgång till, skulle bli ett politiskt verktyg och en förening för inbördes beundran på Södermalm i Stockholm?

SvD,

10 kommentarer:

  1. Angående att folk läser rubriken på Swedins artikar och sen kommenterar...Behöver man verkligen läsa artikeln i sig för att förstå vad där står? 50% av hans artiklar är ren smutskastning mot regeringen och hur allting är deras fel. 20-30% hur mycket bättre det var när S hade makten och allting var guld och gröna skogar. Sista 20-30% kan variera mellan de två tidigare ämnena. Är jag helt fel ute?

    Angående läsning så kryper IT-samhället djupare och djupare in i "folksjälen". Positivt eller negativt får var och en ta ställning till. Ur ett personligt perspektiv läste och läser jag än idag, otroligt mycket på engelska. När så mycket av litteraturen idag skrivs på detta språk, är det fantastiskt att kunna ta del av det på ett sätt som författaren tänkt sig från början.

    Framförallt så läser folk idag på skärmen, man läser böcker på sin iPad eller noveller på hemsidor. Varför ska man sitta med en fysisk bok i handen, mer än känslan av att ha den så?

    Och tack för citatet i början, jag ler nog hela dagen åt att det kom med på ett blogginlägg :)

    SvaraRadera
  2. På 50- till 90-talet var hemmanöjet för unga eventuellt TV och att läsa böcker. Nu finns ju hela internet med allt från spel till facebook. När vi var unga njöt vi av att läsa. Att läsa på fritiden var inte en bildningsfråga. Problemet idag är kanske också att en del unga inte behärskar svenska tillräckligt bra.

    SvaraRadera
  3. Nej men så trist,tar man med sig datorn i sängen när man vill läsa innan man sommnar.Har aldrig ens tänkt tanken.

    SvaraRadera
  4. Att läsa böcker eller inte har nog inget med läskunnande att göra. Gissar på att det mer är intresse. Böcker är långsamt. Tidningar och web är snabbt. Därav är det mer tilltalande för många.

    Att dra långtgående växlar på det, dessutom med "expert"referenser känns lite manipulativt.

    Läser man lite komplicerade forum så märker man att det finns en väldigt hög läsförståelse och intellektuell flexibilitet lite överallt, som jag är tveksam till om det fanns förr.

    SvaraRadera
  5. Boken är nog inte lika viktig idag som den en gång var. Att läsa en bok kan ju bli lite som att läsa en monolog. Man blir inte speciellt överraskad. Man kan försättas i intressanta miljöer och sammanhang som stimulerar fantasin och tänkandet. Långsamt ta del av andra synsätt. Osv. Speciellt om boken är bra. Men att vissa inte gillar det eller tycker det är värt tiden är väl inte så mycket att ojja sig över. Man kan ju läsa annat som sagt.

    Att hänvisa till någon kulturkanon med ett visst basutbud av "klassiker" som man "måste" läsa, det kan nog vara någon typ av uppgift för låg och kanske mellanstadiet i grundskolan. Men därefter skall nog politikerna slappna av och låta folk läsa vad de vill. Mindre elitism är en bra början.

    (Och som alltid finns ju förstås den obehagliga socioekonomiska aspekten med annan kulturell bakgrund än den svensktypiska. Förmodligen så spelar den också in. Men det behöver inte vara negativt. Annat än i statistiken.)

    SvaraRadera
  6. Från 1500 talet till början av 1900-talet var boken det ENDA "inspelade" underhållnings formatet. Live underhållning fanns dock i mängder, men ville man ha det i hemmet var det boken som fanns, om man hade råd, och kunde läsa, naturligtvis.

    Ibland undrar man om det inte är denna tid vänstern vill tillbaka till, med ett statligt förlag, en statlig TV-kanal, fri från reklam, fri från fel politisk påverkan.

    Min poäng är att idag finns det så otroligt många andra sätt att uppleva det som böckerna en gång gav oss. På fakta området så håller fortfarande boken stånd, även om Internet börjar äta upp mer och mer. Underhållningsvis så har boken snart spelat ut sin roll, när man kan få TV/Dataspel med effekter man inte kunnat drömma om genom att läsa texterna i en bok.

    SvaraRadera
  7. ModeratMartin: det är nog just på faktaområdet som den snabbaste övergången till nätet sker. Enligt Kungliga Biblioteket är, om jag minns rätt, långt över hälften av alla vetenskapliga artiklar lästa och hanterade som e-matrial. Det är väl ganska naturligt att det är så.

    SvaraRadera
  8. Ja ibland verkar det kanske som om "vänstern" har övertagit rollen som den konservativa parten i samhällsutvecklingen. Vilket belyser hur vingligt begreppet konservativt används.

    En linjär samhällsutveckling, från det omoderna, mörka och eftersatta. Till det moderna ljusa och upplysta. Allt ser bra ut. Plötsligt dyker det upp annat. Alternativ. Ostyrda uttrycksformer. Den raka vägen mot det bra samhället kanske känns mindre rak plötsligt. Det känns kanske för många som det var enklare förr.

    SvaraRadera
  9. Det kanske blir lite tjatigt att ta upp e-böcker igen, men jag kan bara inte låta bli. Jag kollade på Kungliga Bibliotekets statistik. 89 % av alla tidningar och tidskrifter som hanteras på forskningsbiblioteken i Sverige är elektroniska (totalt över 600000!). Forsknigsbiblioteken har 3,6 miljoner e-böcker medan de svenska folkbiblioteken har 3392 skönlitterära e-böcker (inkl Guillou och Larsson)! Alltså mer än 1000 gånger fler.

    SvaraRadera
  10. Det är ju intressant Sudde. Kanske använder man skönlitteratur och forskningsböcker på olika sätt rent praktiskt. Skönlitteratur läses från pärm till pärm. Medan forskninglitteratur kanske läses i korta passager. Och att man ibland vill snabbkolla vissa fakta. Då blir det mer praktiskt med digitaliserade böcker. Som kanske går att söka i på ett snabbt sätt.

    Eller också så satsas det mer pengar på forskningsbiblioteken rent allmänt.

    SvaraRadera