Jag följer Kd:s riksting i Västerås ..

.. på twitter och aldrig har det väl varit så tydligt vilken kvävande våt filt av hopplöshet, instängdhet och feghet som legat över svensk politik de senaste åren.

Deltagarna i kongressalen i Västerås bubblar av engagemang, debattglädje och hopp. Ingen åsikt är förbjuden och alla kan faktiskt få vara med även om de tänker och tycker olika  ... eller lika, beroende på hur man ser det.

För visst finns det konflikter bakom yran och skratten .. men säg det sammanhang där det inte gör det?

Det var länge sedan jag upplevde att politiskt anslutna faktiskt var uppriktigt intresserade av den politik de var satta att skapa .. och inte bara som en väg till en välavlönad och bekväm tillvaro kantad med förmåner.

Glädje, samtal, mod, vilja och engagemang i ett politiskt sammanhang .. hur länge sedan var det vi upplevde det?

Det är lite skillnad mot den passivitet som gör att regeringen gömmer sig bakom ny myndighet för att lösa jämställdhetsproblem .. för att signalera handlingskraft? .. i stället för att ta itu med lite mer angelägna problem, som till exempel bostäder till dem som kommer till landet i tusental varje dag.

Oavsett hur DÖ-omröstningen går i morgon och oavsett vad som blir bra eller dåligt med utfallet så tackar jag för vitamininjektionen och fläkten av frisk luft i den politiska debatten. Bara det att medlemmarna faktiskt får rösta som de vill .. trots att det kan innebära en risk .. känns som ett fyrverkeri och ett regn av konfetti i ett annars mulet, avlöfvat och ständigt höstmörker.

Men .. visst, jag skulle inte bli ledsen om det dök upp ytterligare ett oppositionsparti att rösta på i nästa val.

Dick Erixon,

Världen i dag, SvD, SvD, SvD, K-G Bergström, DN, VA, DI, DI, DI, Dagens samhälle,