Om(S)orgskontrakt?

Socialdemokraterna föreslår att alla äldre ska få en fast omsorgskontakt i de kommuner där S får makten efter höstens val. ”Det är många äldre som använder hemtjänst, men många upplever att det är väldigt många olika kontakter”, säger Magdalena Andersson.

Jag undrar hur det ska fungera i verkligheten? Kommer den fasta omsorgskontakten vara en stressad person på socialkontoret eller den som levererar hemtjänsten?

Men dag är det ju bristen på fast hemtjänstpersonal som gör att de äldre klagar på att ”det är väldigt många kontakter”? I många fall är det till och med helt oerfarna och väldigt unga arbetslösa som motvilligt gästspelar i de äldres hem några veckor/månader innan de får in en fot i någon annan arbetsmarknadsåtgärd som inte är lika ”fysisk” och minutstyrd.

Vem/vilka ska utses till ”fast omsorgskontakt” när omsättningen och avsaknaden av fast personal är ett problem i hela hemtjänsten?

Ett annat problem som Socialdemokraterna har upptäckt nu i valtider är ensamheten bland de äldre.

”Vi har de friskaste pensionärerna i EU, men risk för isolering och psykisk ohälsa bidrar till en lägre livskvalitet”, säger Lena Hallengren. ”För att bryta ensamheten bland äldre lovar S att satsa 20 miljoner kronor på Riksidrottsförbundet och 10 miljoner kronor på svenskt friluftsliv. Pengarna ska gå till att främja aktiviteter just för äldre”. Dessutom lovar man 30 miljoner kronor till frivilligorganisationer som arbetar med att bryta isoleringen för äldre.

Nu blir jag lite förvirrad?

Vi har alltså de friskaste pensionärerna i EU och vi har också flera, väldigt livaktiga pensionärsorganisationer som erbjuder kollektiva promenader, boule, dans, föreläsningar, kreativa kurser, modevisningar och andra aktiviteter för just den gruppen, det kan väl inte vara dem som sossarna siktar in sig på?

Däremot så finns det säkert ett stort antal fullt friska äldre som klarar sig alldeles utmärkt utan samhällets insatser, men som ändå löper risk för isolering och psykiska ohälsa som bidrar till en lägre livskvalitet. Men om de själva inte söker kontakt med andra människor, pensionärsorganisationer eller andra riktade verksamheter för äldre, hur ska då Riksidrottsförbundet och företrädarna för svenskt friluftsliv kunna hitta dem?

Dörrknackning hemma hos alla över 65 eller 70?

Jag förutsätter därför att sossarnas hjärteknipande förslag riktar sig till dem som redan finns inskrivna i omsorgen. Förslaget fördelas på ..

20 miljoner kronor per år för att stimulera föreningsidrott, och 10 miljoner kronor årligen för att stimulera friluftsliv för äldre.

Stödet går via Riksidrottsförbundet och Svenskt friluftsliv till förbund och föreningar.

30 miljoner kronor per år till frivilligorganisationer för att ordna aktiviteter som matlag, promenader, konserter, sommarkollo för äldre och studiecirklar.

Fast kontaktperson för alla som har hemtjänst. Finansieras på kommunal nivå och gäller de kommuner som får S-styre efter valet.

Nu är det ju inte så att vem som helst får hemtjänst bara för att h*n vill ha det.

Många lider av olika grader av demens, andra kan inte ta sig utanför dörren utan stöd och hjälp, inte laga mat, inte sköta sin hygien, inte klara av toalettbesök, kanske inte ens komma ur sängen eller aktivera sig utan stöd och hjälp. Gränsen för att få hemtjänst ligger inte över utan långt under begreppet ”pigg och rask” så att säga.

Dessa personer ska alltså på något sätt transporteras till platser där de ska ingå i matlag, promenera i naturen och delta i konserter och studiecirklar .. enbart med hjälp från föreningslivet och föreningsidrotten?

Det känns minst sagt inte riktigt genomtänkt och eftersom jag tillhör Monty Phyton-generationen så ser jag för mitt inre öga den spännande fotbollsmatchen mellan dementa och rörelsehindrade eller sökinsatserna efter ”friluftslivet” när frivilligarbetarna inom föreningslivet och idrottsrörelse räknat ihop gruppen och upptäckt att hälften saknas.

För att inte tala om det sjönära friluftslivet på äldrekollot när alla ska ner i vattnet och helst upp igen.

Men det kanske blir kul? Dagen då jag själv tvingas in i omsorgens tvångströja är kanske inte så avlägsen som jag tror och då känns det ju hoppingivande att tänka sig möjligheten att krypa in under en gran och dö borttappad i skogen i stället för bortglömd i en säng som jag inte kan ta mig ur.

Men sammantaget tycker jag att det här är en typisk sosse-puh-idé ..

"När en björn med en mycket liten hjärna tänker ut saker upptäcker han ibland, att en idé som verkade riktigt idéaktig inne i hjärnan, är helt annorlunda när den kommer ut i det fria och andra människor ser på"